Analys

|

Ny studie visar dold kostnad för fondbyten

Fondspararna i Europa har i snitt fått 0,34 procent lägre avkastning per år än fonderna de sparar i, vilket beror på att majoriteten köpt och sålt vid fel tillfällen. Problemet är störst bland aktiefonder och hedgefonder med höga avgifter och hög risk.

Totalt sett på fondmarknaden finns en tydlig tendens att fondsparare sätter in pengar i fonder vid fel tillfällen. Och tar ut dom vid fel tillfällen. Visst finns det många som lyckas pricka rätt, men det är fler som köper dyrt eller säljer efter nedgångar. Resultatet är att fonder i snitt innehåller mer pengar under perioder när de utvecklas dåligt.


Skillnaden går att mäta exakt genom att räkna ut spararens avkastning (snittet vägt med hur mycket pengar som fanns i fonden) minus fondens avkastning (den avkastning som normalt redovisas). Den kapitalvägda avkastningen per år minus fondens snittavkastning kallar Morningstar för ”avkastningsgap”. Om avkastningsgapet är positivt så betyder det att spararna har haft mer pengar i fonden under perioden när den utvecklats bra.


Negativt gap


Men en ny undersökning gjord av Morningstar visar att spararnas avkastning i Europa har varit i snitt 0,34 procent per år lägre än fondernas redovisade avkastning under perioden 2011-2016. Detta negativa avkastningsgap bekräftar tidigare studier som Morningstar har gjort i USA, där dock spararna har lyckats ännu sämre med sin avkastning.


Om fondspararna fördelade sina köp och försäljningar av fonder jämnt mellan olika fonder och jämnt över tiden så skulle det inte bli något avkastningsgap. Men en granskning av flödet in i och ut ur fonder visar att insättningarna ofta ökar efter perioder då fonden har utvecklats bra, och omvänt. Men det vore bättre att agera tvärtom, eftersom fondernas avkastning har en tendens att återvända tillbaka till sitt långsiktiga medelvärde.


Intressant är också att avkastningsgapet i snitt är större bland fonder med hög risk och bland fonder med höga avgifter. Detta gäller tydligt både aktiefonder och hedgefonder, men i liten utsträckning bland räntefonder och blandfonder. En förklaring kan vara att specialiserade fonder med hög risk oftare används för aktiva omplaceringar, medan billiga fonder och fonder med låg risk oftare används för långsiktigt sparande. Ett tydligt bevis för detta samband är att indexfonder har ett positivt avkastningsgap, till skillnad från aktivt förvaltade aktiefonder.


Morningstars undersökning av avkastningsgapen i Europa heter ”Mind the Gap 2016 – Europe" och finns att ladda ner från vår globala sajt (länk ovan till höger).

Läs fler analyser i arkivet.