Analys

|

Fondtyper 3: Blandfonder

Ett tydligt exempel där blandfonder passar bäst är barnsparande. Risken att drabbas av börsras mot slutet av spartiden är för stor med rena aktiefonder, samtidigt som extremt låga räntor gör räntesparande hopplöst tråkigt.

Det är frestande efter ett så stort börsras som hösten 2008 att lägga långsiktigt sparande i rena aktiefonder. När aktiekurserna har halverats, så betyder det att resultatet framöver kommer att bli dubbelt så bra. Så visst är det rimligt att många lockas när en satsad tusenlapp ger dubbelt så många aktier som innan raset började, aktier som dessutom har större chans att växa i värde.


Riksbankens branta räntesänkningar gör därtill att räntefonder kommer att ge orimligt låg avkastning under de närmaste åren, åtminstone i ett längre historiskt perspektiv. Så länge 5-åriga statsobligationer ger under 4 procent per år, så är det troligt att spararen inte får behålla något alls efter avgifter, skatt och inflation.


Ökad chans till värdeökning


Börsuppgången 2009 har dock redan gjort att särskilt Stockholmsbörsen och tillväxtmarknaderna har återhämtat sig rejält, så det bästa köptillfället verkar vara förbi. Därmed flyttas fokus tillbaka till vad som är en rimlig risknivå.


För många typer av sparande är ett centralt önskemål att kapitalet inte ska minska i värde. Det gäller särskilt gåvor, till exempel när äldre släktingar sätter in pengar till barnbarn och liknande. Och även om spartiden är 10 eller 20 år så finns en risk att aktier faller i värde. Men om aktier blandas med räntebärande placeringar så ökar chansen att kapitalet ökar i värde, vilket förklarar det stora intresset för blandfonder.


Särskilt bra är blandfonder om sparandet är ett månadssparande, till exempel när en del av barnbidraget sätts in i en fond varje månad. Då växer summan insättningar i takt med att den återstående spartiden minskar, vilket dubbelt ökar risken för stora förluster räknat i kronor.


Testamente bättre än eget konto


Det är värt att nämna att det viktigaste argumentet för att använda barnens namn och personnummer vid insättningar i fonder försvann i december 2004 när arvs- och gåvoskatten togs bort. Numera ger det troligen mindre krångel om släktingar eller föräldrar behåller ägandet fram till den dag barnen faktiskt behöver pengarna, plus att det tar bort risken att barnen efter 18-årsdagen väljer att använda sparkapitalet till något helt annat än givarna tänkt sig.


Behovet att skriva testamente ökar om barnen inte har äganderätten, men i övrigt blir det troligen krångligare för alla inblandade att hantera och förvalta barnsparandet, plus att avgifterna lätt blir fler och högre. Större belopp betyder dessutom att överförmyndaren ska kontrollera att barnens tillgångar inte missköts av föräldrarna.


Fast även om föräldrarna behåller kontrollen över sparandet så är det rimligen få som både kommer ihåg och hinner med att flytta sparandet till säkrare fonder när spartiden närmar sig slutet. Alltså är det klokt att vara realist och redan från början välja fonder med lägre risktagande, vilket i första hand är blandfonder.


Olika sorter


Blandfonder finns förstås av många olika sorter, det som främst skiljer är hur hög andel aktier de innehåller. En populär typ av blandfonder som passar bra för långsiktigt sparande som barnsparande är 1/3-fonder, som investerar ungefär en tredjedel i svenska aktier, utländska aktier och räntebärande. Namnen varierar, men de största fonderna av denna typ heter SEB Världen, Nordea Optima och Folksam Förvaltning.


Andra blandfonder investerar enbart i Sverige, men det ger sämre riskspridning. Under senare år har flera fondbolag sänkt andelen aktier i sina stora blandfonder. Till exempel har Skandia Paraply och Handelsbankens Flermarknadsfond som tidigare placerade 2/3 i aktier numera riktmärket att placera hälften på aktiemarknaden.


En strukturerad variant av detta kallas ”generationsfonder” och utlovar att andelen aktier kommer att sänkas gradvis fram till ett bestämt år, då hela fonden är placerad i räntebärande. Dessa fonder är främst tänkta för pensionssparande, men de är minst lika rimliga för barnsparande.


Anpassa insättningen till målet


Om pengarna är tänkta att långt in i framtiden räcka till för att hjälpa barn ut i vuxenvärlden – flytta hemifrån, utbildning, skaffa egen lägenhet – då behöver insättningen anpassas till målet. 1000 kronor som sätts in i dag växer knappast till 100.000 om 20 år även om bankerna gärna vill att vi ska tro det (då krävs en avkastning på 26 procent per år, netto efter skatt och avgifter). Realistiskt är att 1000 kronor som i år investeras i aktier växer till 5000 kronor om 20 år (det motsvarar en värdeökning på drygt 8 procent per år).


En blandfond som placerar 2/3 i aktier kommer troligen att ge lite lägre värdetillväxt, tusenlappen växer kanske bara till 4000 kronor (7 procent per år). Men om sparandet är ett månadssparande så kommer skillnaden i resultat mellan olika fonder att bli mindre. Orsaken är att spartiden i snitt halveras vid ett månadssparande som löper hela spartiden. Baserat på den extra avkastning som aktier har gett historisk så kommer ett månadssparande via en blandfond som placerar 2/3 i aktier efter 20 år att ge ett slutresultat som är ungefär 10 procent mindre än en ren aktiefond, samtidigt som risken kraftigt minskar att slutresultatet blir mindre än summan av insättningarna.


Högre kostnader


Det finns förstås många andra typer av sparande än barnsparande då någon typ av blandfond ger en lagom risknivå. Blandfonder med en lägre andel aktier är lämpliga även vid spartider på 2-3 år. Om till exempel andelen aktier är 30 procent, så betyder ränteinkomsterna på resten av kapitalet att aktiemarknaden kan falla en bit utan att sparandet totalt sett minskar i värde.


Fast en nackdel med blandfonder är ofta att kostnaderna blir högre än om spararen själv kombinerar aktiefonder och räntefonder hos samma fondbolag. De fyra storbankerna tar ofta nästan lika hög årsavgift för sina blandfonder som för aktiefonderna, trots att räntefonderna efter det senaste årets sänkningar kostar mindre än hälften. Och de blandfonder som även är fond-i-fond kostar ofta mer än rena aktiefonder hos samma fondbolag.


Erfarenheter lyfter intresset


Å andra sidan ger blandfonder en extra nivå av förvaltning och bekvämlighet, som kanske är värt att betala för så länge sparkapitalet inte är så stort. Om inte annat så är det en förenkling att hela sparandet finns i samma fond.


Ändå har sparandet i blandfonder de senaste sju åren legat stadigt kring 16 procent av det totala fondsparandet i Sverige. Kring år 2000 var andelen lite högre, medan den stora tillväxten skedde redan i mitten på 1990-talet. De senaste åren är det istället hedgefonder och högriskfonder som fått störst inflöden. Men rimligen kommer de senaste årens erfarenheter, särskilt börsraset 2008 och de låga räntorna 2009, åter att lyfta intresset för blandfonder.


[denna artikel skrevs 2009-06-03 med rubriken "Barnspara inte bara i aktier" och publicerades i Legally Yours nummer 4/2009]

Läs fler analyser i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,8 -0,3 -0,8 17:13
Frankfurt (DAX30)
-0,9 -0,4 -1,0 17:14
London (FT-SE 100)
0,2 0,7 0,1 16:14
Paris (CAC 40)
0,1 0,5 -0,1 17:14
Tokyo (TOPIX)
0,3 0,6 0,0 stängt
New York (S&P 500)
0,0 0,0 -0,6 11:14
New York (NASDAQ 100)
0,1 0,1 -0,5 11:14
Moskva (RTS)
1,0 1,0 0,2 18:50
Hong Kong (HANG SENG)
0,6 0,6 -0,4 stängt
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,3 0,3 -0,6 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,8 0,5 -0,1 15:00

Mest klickade fonder

Baserat på de 7 senaste dygnen.

Senast uppdaterad: 22 nov 17:12