Krönika

|

Brant minskat sparande i blandfonder

Sparandet i blandfonder har minskat 84 procent hittills under 2016. En orsak är troligen kombinationen av höga avgifter, låga räntor och fallande aktiekurser, som gjort att säljarnas prat om trygg värdeökning inte infriats. En egen mix fonder blir ofta billigare och därmed bättre.

Bara 9 miljarder kronor netto har svenska fondsparare satt in i blandfonder under de första sju månaderna 2016, enligt Fondbolagens Förenings statistik. Förra året var insättningarna 57 miljarder netto under samma tidsperiod, så minskningen är 84 procent.


Blandfonder har lockat med att bekvämt ge ett risktagande som passar spararen, genom att blanda lagom mycket aktier med obligationer och annat som ger lägre risk. Förra året var de storsäljare, varför är 2016 annorlunda?


För att förstå utveckling hjälper det att granska även fondernas bruttoflöden, som finns med i månadsstatistiken. Uttagen brutto ur blandfonder är kvar på samma nivå som förra året. Däremot har insättningarna brutto halverats, från 126 miljarder kronor under de första sju månaderna förra året ned till 64 miljarder hittills i år.


Insättningar via den relativt nya sparformen investeringssparkonto (ISK) under första halvåret 2015 stod för mer än hälften av nysparandet i fonder och ganska exakt hälften av insättningarna i blandfonder, enligt kvartalsstatistiken från Fondbolagens Förening. I år har nysparandet i fonder via ISK krympt dramatiskt, från 40,6 miljarder kronor första halvåret 2015 ned till bara 6,6 miljarder i år. Och ISK-sparandet i blandfonder har krympt lika drastiskt.


Vilka tankar och beslut hos svenska folket som ligger bakom vet vi inte säkert, men jag gissar att en avgörande förklaring är att börsutvecklingen i år varit betydligt svagare. Första kvartalet 2015 var rekordstarkt medan 2016 inleddes med börsnedgång. Aktiekurserna har visserligen återhämtat sig rejält under juli, men juli är en semestermånad då få ändrar sitt fondsparande.


Höga avgifter


En annan viktig förklaring är nog höga avgifter i många av de blandfonder som förra året fick störst andel av nysparandet. Så länge aktiemarknaden steg kraftigt fram till toppen i april 2015 så märktes inte avgifterna så mycket, men därefter har de högsta avgifterna tillsammans med svag aktiemarknad gjort att även blandfonder med låg risk fått dålig utveckling.


Extremt låga räntor från obligationer har bidragit till utvecklingen. Idag när statsobligationer nästan inte ger någon ränta alls så blir det förödande för blandfonder som har höga avgifter även om aktiemarknaden står still eller bara backar svagt. Vissa blandfonder har klarat sig lite bättre totalt sett genom att investera i företagsobligationer, men under hösten och början av 2016 var det en nackdel när företagsobligationer under en period minskade i värde.


Egen mix fonder


Vad är då lösningen för fondsparare som vill ha lägre risk men ändå delvis vara med på aktiemarknaden? Först och främst att kolla att de blandfonder du sparar i har klart lägre årlig avgift än motsvarande aktiefond, så att du får kompensation för de låga räntorna. En blandfond som normalt placerar 50 procent på aktiemarknaden ska bara kosta drygt hälften av motsvarande aktiefond. Tyvärr har det blivit vanligt att blandfonder istället är lika dyra eller dyrare än rena aktiefonder (mer om detta i ”Har du blivit pålurad en ny dyr blandfond?”).


Nöj dig dock inte bara med att blandfondens avgift är lite lägre än en aktiefond. För om det är en blandfond med stabil andel aktier, då betalar du en hög avgift för den delen som är räntesparande. Då är det klassiska rådet att sälja blandfonden och skapa motsvarande mix själv genom att dels placera i de billigaste räntefonderna, dels i billiga indexfonder som ger lagom stor exponering mot aktiemarknaden. Det blir billigare och i genomsnitt bättre. Enda nackdelen med detta är att om aktiemarknaden rör sig kraftigt så behöver du själv omfördela så att andelen aktiesparande fortsätter att vara lagom stor.


Mer flexibelt förvaltade blandfonder med stor variation i andelen aktier utlovar en extra tjänst, som vore värd att betala för om förvaltaren lyckas pricka rätt. Det låter bra att förvaltaren försöker undvika börsnedgångar och istället köpa mer aktier efter nedgångar, men få förvaltare lyckas stadigt med den typen av förvaltning som kräver att lyckas förutspå marknadens psykologi. Så innan du betalar extra för en aktivt förvaltad flexibel blandfond, försök kontrollera att förvaltaren har lång erfarenhet av denna typ av förvaltning och faktiskt har haft hög träffsäkerhet.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,7 -0,8 -0,7 stängt
Frankfurt (DAX30)
-0,2 -0,1 0,1 stängt
London (FT-SE 100)
0,4 0,5 0,6 stängt
Paris (CAC 40)
0,1 0,2 0,3 stängt
Tokyo (TOPIX)
-0,4 -0,5 -0,5 09:49
New York (S&P 500)
-1,3 -1,3 -1,5 16:38
New York (NASDAQ 100)
-2,1 -2,1 -2,3 stängt
Moskva (RTS)
0,8 0,8 0,9 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
1,4 1,3 1,8 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,5 0,7 0,9 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
0,0 -0,8 -0,5 stängt