Krönika

|

Kon-Tiki ger balans i portföljen

Aktiva förvaltare som köper aktierna som är billigast fundamentalt sett kommer ibland att missa trenderna enskilda år. De senaste två åren har aktier i värdebolag inte hängt med index uppåt, men det gör dem mer köpvärda nu.

Flera läsare har frågat om Skagen Kon-Tiki den senaste månaden, om de borde sälja fonden eftersom den har rasat så brant.


Skagen Kon-Tiki är fortfarande vinnare i sin kategori sett över de senaste tio åren, men senaste kalenderåret den utvecklades bättre än snittet var 2013. Avkastningen hängde inte med vidare uppåt under 2014 eftersom Skagen främst köper aktier i tråkiga lågt värderade börsbolag (värdebolag) och detta var ett viktigt argument när jag tog med fonden i Morningstars PPM-portföljerna i oktober 2014.


Nedvärderingen av aktier i värdebolag i förhållande till tillväxtbolag har dock fortsatt under 2015. Stora välkända börsbolag i USA med hög tillväxt som Google och Facebook har fortsatt uppåt, medan börsbolag i andra länder med mycket lägre värdering har fått sänkta aktiekurser.


Fel tillfälle byta


Men att därför nu idag överge en fond som främst innehåller värdebolag tycker jag ger stor risk att byta vid fel tillfälle. Tvärtom ger börsnedgången lägre priser idag, vilket är ett argument för att köpa mer. Förvaltare som verkligen är aktiva och har byggt en koncentrerad portfölj baserat på fundamental analys kommer inte att hänga med börsindex uppåt under perioder när flöden pressar upp de populäraste aktiernas kurser ytterligare. Men långsiktiga fondsparare har tid att vänta tills företagens försäljning och vinstutveckling avgör.


En granskning av Skagen Kon-Tiki visar också att under de branta börsras som varit de senaste åren, både augusti 2011 och de senaste månaderna, så har fondens utveckling legat väldigt nära index. Framgången jämfört med världsindex har kommit under de brantaste uppgångarna, som 2009 och 2013. Det följer ett mer allmänt mönster att värdebolag främst värderas upp när konjunkturen tar fart och optimismen ökar.


Balans i portföljen


Viktigt är också att granska hur enskilda fonder passar in i helheten, för att få en bra balans i fondspararens portfölj med innehav. Framtiden är svår att spå och för att minska risken att misslyckas helt gäller det att välja fonder som har olika typer av fördelar. Till exempel ger en räntefond skydd mot både fallande aktiekurser och fallande dollar, medan båda slår hårt mot en USA-fond. Baserat på åsikter om hur sannolika olika framtida förändringar verkar, går det att skapa en portfölj som ger fler fördelar än nackdelar i de scenarier som verkar mest troliga.


Men därmed är det inte tänkt att alla fonder i portföljen ska blir vinnare. Om planen vore att pricka enbart vinnare, så vore det bättre att placera alla pengar i en enda fond – den som du tror mest på. Men då blir risken att misslyckas onödigt stor.


Portföljtänkandet fokuserar istället på att sänka risken för stora förluster och samtidigt öka sannolikheten att lyckas bättre än snittet. Ett sätt är att välja fonder i olika kategorier som alla har låga avgifter. Ett annat är att hålla ned andelen USA, eftersom hälften av den globala aktiemarknaden är börsnoterad där. Ett tredje sätt är att kombinera stora andelar i aktiefonder som tar lägre risk än snittet med små andelar i högriskplaceringar som just nu ser ut att vara lågt värderade.


Slutsats


De senaste fem åren har tillväxtmarknaderna haft väldigt svag utveckling. Fonder som placerar där har i snitt backat 1 procent, medan Europafonderna stigit 58 procent och USA-fonder 113 procent. Dessutom har aktier i värdebolag utvecklats sämre de senaste två åren. Jag vet inte när vändpunkterna kommer, men håller fast vid att de är på väg.


Kristoffer Stensrud, som har varit förvaltare av Skagen Kon-Tiki ända sedan starten 2002, skrev förra veckan i norska tidningen Dagens Naeringsliv och argumenterade för att vinnarna om fem år kommer att återfinnas bland aktier på tillväxtmarknaderna. Hans huvudargument är att USA-aktier är högt värderade, medan företag på tillväxtmarknaderna kommer att minska sina investeringar och höja vinstmarginalerna. Men att det gäller att försöka hitta vinnarna i varje sektor.


Jag håller med om att det fundamentalt sett, baserat på vinstmarginaler och tillväxtförväntningar, verkar troligt att USA-aktier får svårt att hänga med framöver. Och för att det ska vara värt att betala för aktiv förvaltning gäller det att förvaltarna vågar satsa enbart på sina favoriter. Många fonder som placerar brett på ”emerging markets” har ungefär samma fördelning mellan länder som världsindex. Jag vill hellre betala för förvaltare som väljer ut enskilda aktier och vågar avstå från att placera i till exempel Filippinerna eller Taiwan när köpvärda aktier saknas där.


De läsare som frågat om Kon-Tiki verkar tro på momentum, att byta till de fonder som har stigit mest den senaste tiden. Men dels fördrar jag att tvärtom försöka köpa nära en botten. Dels tror jag att risken att misslyckas med momentum har blivit större eftersom uppgången 2013 och 2014 har gjort att många aktier är högt värderade. Plus att det verkar troligt att de senaste månadernas tvära svängningar kring en platt trend fortsätter. Därför är min slutsats att ge fortsatt förtroende till Skagen, med förvaltning som är stor nog att ha egna resurser för analys men är tillräckligt liten för snabba beslut.

Läs fler krönikor i arkivet.