Krönika

|

Lägre skatt mer värt än aktiv förvaltning

Sverige har låga fondavgifter men hög skatt på sparande, visar Morningstars globala utvärdering av 25 länder. Tyvärr spelar skatten större roll än avgifterna, särskilt under de senaste fem åren då avkastningen från aktiefonder har varit hög.

Den här veckan har Morningstar offentliggjort undersökningen ”Global Fund Investor Experience” (GFIE) som är en detaljerad granskning och betygsättning av förutsättningarna för fondsparande i 25 länder. Jämförelsen gäller direktsparande och fyra områden: myndighetskontroll och skatt, information, avgifter och andra kostnader, försäljning och media.


Den glada nyheten är att Sverige kommer på 5:e plats totalt sett – efter Korea, USA, Nederländerna och Taiwan. Den svenska fondbranschen kan vara stolt över bra och snabb information till fondspararna. Kostnaderna här är lägre än snittet, främst tack vare att svenska förvaltningsavgifter är nästan heltäckande och övriga mer dolda kostnader väldigt låga. Köpavgifter är ovanliga och tas sällan ut även om de finns med i fondbestämmelserna.


Svenska fondsparare har dessutom en extra fördel av att kollektiva lösningar som PPM och tjänstepension via till exempel Collectum ger stora rabatter på fondavgifterna, men det påverkar inte Sveriges betyg i denna undersökningen eftersom det är villkoren för frivilligt direktsparande i fonder som jämförs.


Hög skatt i Sverige


Sämre är att Sverige nästan helt saknar oberoende rådgivare och att försäljningen till stor del styrs av provisioner. Men det som verkligen drar ned vårt snittbetyg jämfört med övriga länder är de höga skatterna på direktägt sparande i Sverige. Främst i Spanien och Storbritannien, men även i de flesta industriländer i resten av världen, är skatten på fondsparande låg. Fast det finns viktiga undantag, både i USA och i Australien är beskattningen nästan lika hög som i Sverige.


Jämförelsen gäller direktägt sparande, då människor äger egna andelar direkt i fonderna. Här i Sverige ger det 30 procent reavinstskatt och sedan 2012 även den nya fondskatten på 0,12 procent per år.


Fast sedan 2012 har vi svenskar även fått möjligheten att spara i fonder via investeringssparkonto (ISK), som ger betydligt lägre skatt om avkastningen visar sig bli hög. De som satte in pengar i aktiefonder via ISK vid starten har troligen anledning att vara nöjda, eftersom aktiefonder i snitt stigit 68 procent de senaste tre åren. Om insättningen var 10.000 kronor så är den orealiserade reavinsten därmed i snitt 30 procent av 6800 kronor, eller 2040 kronor. Avkastningsskatten på ISK har samtidigt varit långt under en procent per år, totalt under 200 kronor tillsammans dessa tre år.


Stora reavinster


Om avkastningen framöver blir lägre och sparandet pågår under lång tid så är dock ISK inte lika självklart fördelaktigt. Det beror på att det är en stor nackdel i längden att avkastningsskatten dras varje år, medan vanlig reavinstskatt enligt schablonregeln inte kan blir mer än 24 procent av slutresultatet (20 procent får räknas som anskaffningsvärde).


Den största delen av svenska folkets frivilliga sparande i fonder är fortfarande direktsparande, som belastas med 30 procent reavinstskatt. Som ofta påpekats i debatten har många svenskar väldigt stora orealiserade reavinster, eftersom en stor del av dagens sparkapital är insättningar som pågått sedan 80-talet. Detta ger inlåsning, dels eftersom människor ogillar att betala skatt men också för att det när kvarskatten ska betalas i praktiken ofta blir från lönekontot som pengarna dras. Inlåsningen gör att människor fortsätter att spara i fonder som de egentligen inte är särskilt nöjda med och att fondbolag kan fortsätta ta ut högre fondavgifter än deras prestationer motiverar. Den största fördelen med ISK är just att fondbyten inte påverkar skattens storlek.


Debatten om fonder det senaste året i svenska media har istället främst handlat om ifall storbankerna fonder är tillräckligt aktivt förvaltade. Men det är av marginell betydelse för fondspararna, eftersom aktiv förvaltning i sig inte ger högre avkastning (vilka skulle i så fall förlorarna vara, ifall det vore sant att fonder med hög omsättningshastighet eller hög avvikelse från index innehav ger högre avkastning?). Den avgörande frågan är hur svenska folket ska kunna omplacera till fonder med lägre årsavgifter.


Fondbyten utan skatt


Min slutsats av GFIE är att den svenska debatten om villkoren för fondsparare borde fokusera mer på beskattningen och ansvaret hos riksdagen och regeringen. Möjligheten att spara i fonder med väldigt låga avgifter finns redan i Sverige, men vår höga reavinstskatt som även tas ut vid fondbyten ger en inlåsning som göra att gamla fonder kan fortsätta ta ut höga avgifter och ändå behålla en stor del av kunderna.


Visst är det rimligt att betala skatt även på kapitalvinster, vår gemensamma offentliga sektor är livsviktig och behöver finansieras. Men genom att ändra reglerna så att fondbyten fick göras skattefritt även vid direktsparande på samma sätt som inom ISK så skulle konkurrensen hårdna betydligt och många fler få glädje av fonder med låga avgifter.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,8 -1,2 -0,8 stängt
Frankfurt (DAX30)
-0,4 -0,2 0,2 stängt
London (FT-SE 100)
-0,1 0,1 0,5 stängt
Paris (CAC 40)
-0,3 -0,2 0,2 stängt
Tokyo (TOPIX)
0,1 0,5 0,0 stängt
New York (S&P 500)
-0,3 -0,3 -0,1 16:52
New York (NASDAQ 100)
-0,4 -0,4 -0,2 stängt
Moskva (RTS)
0,5 0,5 1,0 18:50
Hong Kong (HANG SENG)
0,6 0,6 0,7 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,6 0,9 0,9 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
1,0 2,4 2,7 15:00

Mest klickade fonder

Baserat på de 7 senaste dygnen.

Senast uppdaterad: 18 nov 22:12