Krönika

|

Låt dig inte luras av högriskfonderna

Hög risk lockar allt fler, men två sanningar talar emot: Börsernas framtid är oviss, sannolikheter saknas. Och högriskfonder ger inte högre förväntad avkastning, bara större ovisshet.

Backa klockan 15 månader. Då var nog nästan alla fondsparare ödmjuka inför uppgiften att tjäna snabba pengar på fonder. Två års brant börsnedgång hade gjort även de mest tvärsäkra optimisterna medvetna om hur svårt det är att veta vad som är toppar och bottnar på aktiemarknaden.

Men idag är tongångarna annorlunda igen. Åter är det många läsare som skriver till mig och berättar att de vill placera hela sitt sparande i högriskfonder, men undrar vilka de ska välja.

Vissa är spelare som i första hand söker spänning. Men många luras av fondsäljarna att tro att det finns enkla genvägar till högre avkastning. Fondsäljarna gör ofta två fel: (1) De beskriver risken att förlora pengar på aktiefonder, som om det fanns välkända sannolikheter. Till exempel sägs ofta att ”Om du sparar längre tid än fem år, så kommer en aktiefond troligen att ge högre avkastning än en räntefond”. Detta ger ett falskt intryck av förutsägbarhet.

(2) De påstår att högre risk ger högre avkastning. Ofta med tillägget ”på lång sikt”, men även det är bara sant ibland. Sant är att aktiefonder ger både högre risk och lite högre förväntad avkastning än räntefonder. Falskt är att aktiefonder med hög risk ger högre förväntad avkastning än aktiefonder med låg risk.

Bara för att Rysslandsfonder har varit vinnare några år i rad, tror allt fler att Moskvabörsen ger unika fördelar. Kraschen 1998, då ryska aktier föll 90 procent på mindre än ett år, är bortglömt. Men det finns minst lika gott om argument för att börserna i Kina borde bli långsiktig vinnare. MSCI Russia har stigit 52 procent per år de senaste fem åren. Samtidigt har MSCI China bara stigit 1 procent per år (båda i dollar). Skillnaden är inte en långsiktig trend, ej heller argument för ett trendbrott. Nej, den visar hur oviss framtiden är för extrema högriskmarknader.

Så låt dig inte luras att tro att det finns enkla genvägar till högre avkastning. Om det vore sant att man automatiskt fick högre förväntad avkastning genom att placera i Ryssland eller Kina, då skulle globalförvaltarna redan ha köpt alla ryska och kinesiska aktier som finns. Men det finns två grundläggande sanningar som talar emot att placera en stor del av sparandet i enskilda högriskfonder:

1. Framtid är oviss, sannolikheter saknas

Tänk dig att du med förbundna ögon ska ta upp en boll ur en låda. Du vet att lådan innehåller tio bollar, fem röda och fem blå. Risken att dra en röd är förstås 50 procent.

Men om du sedan går vidare till en annan låda och får veta att den innehåller tio röda och/eller blå bollar men ingenting om hur många av varje sort, samt får välja vilken färg du vill försöka ta upp, då blir upplevelsen helt annorlunda. Risken att misslyckas är fortfarande 50 procent, rent matematiskt. Men bristen på kunskap om färgfördelningen ger en ny dimension av ovisshet.

Skillnaden mellan risk och ovisshet, samt hur den avgör möjligheten att förutspå det framtida resultatet av ekonomiska beslut, uppmärksammades första gången av ekonomen Frank Knight år 1917. Förutsägbara ekonomiska risker gäller till exempel för ett försäkringsbolag, som kan räkna med att antalet bilolyckor och antalet villabränder i Sverige är ungefär samma varje år. Ett bra exempel på ovisshet är aktiemarknadens framtida utveckling, som varierar kraftigt beroende på händelser som inte går att förutse.

Felet som många fondsäljare gör är att de beskriver aktiefonder som om avkastningen kom från låda ett – tar du upp fem bollar så kommer du troligen att få två eller tre blå. Och tar du upp alla tio så får du garanterat fem blå. Men sanningen är att aktiefonder är som den andra lådan – du vet ingenting om hur många bollar av varje färg de innehåller. Risken finns att nio av tio är röda (som Japanfonder under 1990-talet).

Orsaken till den vilseledande beskrivning av aktiefonders risk som många fondsäljare använder, är en (kanske oavsiktlig) sammanblandning av historisk och framtida risk. Morningstar använder riskmått som baseras på hur mycket avkastningen har varierat tidigare för att utvärdera om en fondförvaltare historiskt sett har lyckats bra jämfört med sina konkurrenter. Det är korrekt så länge man jämför historisk avkastning med ett historisk riskmått.

Men dessa mått är helt baserade på historiska data. Och tidigare mönster i kursutvecklingen kan brytas helt. Oväntade händelser, som en jordbävning eller ett politiskt attentat, har ofta helt förändrat framtidsutsikterna för börsföretagen.

2. Högriskfonder ger bara större ovisshet

Om du väljer en branschfond genom att kasta pil med förbundna ögon och har maximal tur, så kan du få högre avkastning än någon globalfond kan åstadkomma. Orsaken är förstås att globalfonder placerar i flera olika branscher, som inte alla kan vara bäst.

Men i genomsnitt kommer du som pilkastare inte att få högre avkastning än världsindex. För världsindex är ju genomsnittet av alla aktiers värdeutveckling. Helheten är lika lönsam som delarna.

Förklaringen till att fondbolagen gärna påstår att högre risk i aktiefonder ger högre förväntad avkastning är nog att det är lättare att övertyga kunden om att en fond är unik om den är en högriskfond. Eller kanske att högriskfonder nästan alltid har högre avgifter. Många tror nog också att påståendet är sant, vilket beror på att det ofta stämmer under börsuppgångar. Fast det är inte svårt att hitta undantag: Asienfonder är högrisk, men de var en usel placering under slutet på 1990-talet och utvecklades bättre än världsindex under börsnedgången 2001 och 2002.

Att påståendet är fel kan jag bevisa på ett enkelt sätt, nämligen med pilkastningen ovan: Enskilda aktier innebär högre risk än en fond. Enskilda branscher innebär högre risk än en globalfond. Men en fond består av enskilda aktier. En globalfond består av olika branscher. De olika delarna i fonden kan inte var och en ge högre förväntad avkastning än helheten, det är matematiskt omöjligt. Den teoretiska orsaken förklaras av ”modern portföljteori” inom finansiell ekonomi (se ”Välj rätt sorts risk”, länk ovan till höger).

Samtidigt finns faktiskt ett enkelt sätt att med hjälp av högre risk få högre förväntad avkastning. Lösningen är att med hjälp av belåning placera mer i aktier, för med mer pengar investerat i aktier tar du på dig mer marknadsrisk. Avkastningen ökar då så länge aktieplaceringarna stiger mer i procent än lånen kostar. Dock betyder belåning att om det blir dåliga tider och börskurserna rasar, så kan du hamna i en situation där lånen är större än aktiernas värde.

De stora trenderna

Slutsatsen för dig som sparar i aktiefonder är att det inte hjälper att enbart välja fonder med högre risk för att få högre avkastning. Bara om du, själv eller med hjälp av andra, kan spå framtiden lönar det sig att välja specialiserade högriskfonder. Annars får du lika hög förväntad avkastning och lägre risk med en Europafond eller en globalfond.

Viss liten hjälp att spå framtiden hoppas jag kunna ge alla som använder Morningstar. Efter elva år på Affärsvärlden och snart fyra år hos Morningstar tycker jag mig ha en hyfsad förmåga att spå de stora trenderna. Men realistiskt sett borde jag vara nöjd med 60 procent rätt och 40 procent fel. Och högriskfondernas utveckling tycker jag är svårast att spå.

Läs fler krönikor i arkivet.