Krönika

|

Mer och billigare fondsparande behövs

Det svenska fondsparandet behöver fortsätta växa brant de närmaste 25 åren om vi ska få tillräckligt stora pensioner. Dessutom måste vi fondsparare vara vaksamma så att avgifterna fortsätter sänkas, annars kommer hela nysparandet att gå åt till avgifter.

Fondsparandet i Sverige har vuxit brant de senaste fem åren. Den statistik som Fondbolagens Förening publicerade i förrgår visar att för fem år sedan var den totala förmögenheten i värdepappersfonder 1964 miljarder kronor. Sedan dess har sparandet i fonder ökat 65 procent till 3246 miljarder.


Det låter mycket, men fördelat på tio miljoner svenskar är genomsnittet ”bara” 325.000 kronor. Sveriges BNP är cirka 4000 miljarder kronor per år, så fondsparandet räcker bara till mindre än ett års konsumtion. Men medelåldern ökar och vi kommer kanske att leva 20-30 år som pensionärer.


När jag skrev om detta ämne för fem år sedan (”Fondsparandet växer, liksom avgifterna”, länk ovan till höger) så påpekade jag att det under de föregående elva åren i första hand hade varit insättningar som byggt upp sparandet. Och insättningarna har varit fortsatt stora, totalt 432 miljarder under de senaste fem åren (43.000 kronor per svensk). Men avkastningen har förbättrats och står för två tredjedelar av ökningen sedan december 2010.


Fortsatt ökning 25 år till


Dessutom är det en liten grupp rika som äger nästan hälften av fondsparandet, medan det genomsnittliga fondsparandet mätt som median inom PPM och tjänstepension är betydligt lägre.


Räddningen är att ökningen de närmaste 20-25 åren kommer att bli brant, eftersom dagens regler för PPM och tjänstepension gör att bruttoinsättningarna per år kommer att fortsätta öka. Extra frivilligt sparande behövs ändå för att hindra att de som idag är under 45 år får en stor sänkning av sin levnadsstandard när de går i pension. Pensionsmyndighetens prognoser visar att pensionen i procent av slutlönen kommer att fortsätta sjunka och det som främst kan bryta den trenden är ökat privat fondsparande och hög avkastning från aktiefonder.


Dock är det viktigt att tänka på att de 10 år som kommer strax innan pensioneringen är den period under livet då utrymmet att pensionsspara normalt är störst. Orsaken är att i början av yrkeskarriären är lönerna lägre och bättre bostad är ofta ett prioriterat sparmål. Därefter är många småbarnsföräldrar vilket ger extra kostnader. Vi föder dessutom barn senare och barnen bor hemma längre, så för många är det först efter 60 som det uppstår ett stort extra ekonomiskt utrymme. En stor del av arbetsinkomsterna de sista åren innan pension bör därför gå till privat pensionssparande så att den minskade inkomsten på pensionsdagen inte bli så kännbar.


Om cirka 25 år kommer premiereserven att vara fullt utbyggd, då kommer uttagen ur fonder att vara mycket större än insättningarna. Endast hög avkastning kan då ge fortsatt tillväxt av det samlade sparkapitalet. Och börsutvecklingen minus avgifterna avgör avkastningen netto.


För höga avgifter


Haken med hela ovanstående resonemang är att fondavgifterna plus övriga kostnader hos mellanhänder fortfarande är för höga. Så länge fondsparandet är mindre än BNP spelar detta inte så stor roll, men för att täcka det framtida pensionsbehovet behövs ett fondkapital som beroende på antaganden om livslängd och avkastning behöver vara 5-10 gånger större än idag.


Idag är den sammanlagda kostnaden för fondsparande i Sverige över 1 procent av kapitalet per år, inklusive rådgivare och företag som tar 1 procent extra per år för att sköta fondvalet åt pensionssparare. Men att fortsätta betala så höga avgifter till fondbolag, mellanhänder och rådgivare blir uppenbart orimligt om volymen fondsparande fortsätter växa i samma takt och om 20 år är fem gånger större än BNP. Annars kommer mer än hela nysparandet brutto då att gå till att betala avgifter.


Trenden är glädjande nog nedåtriktad totalt sett. Avgifterna för merparten av det kollektiva fondsparandet har sänkts de senaste åren, tack vare att Pensionsmyndigheten, Collectum, med flera har skärpt sina krav att deras kunder ska få rabatter. Men samtidigt har hårt arbetande telefonsäljare ökat andelen kunder som betalar onödigt höga avgifter till mellanhänder eller förvaltare. Nästan hela nettosparandet under 2015 har gått till blandfonder och de nystartade är klart dyrare (mer om det i ”Har du blivit pålurad en ny dyr blandfond?”). Även olika typer av provisionsbaserade rådgivare och förvaltare av fondportföljer för tjänstepensioner och PPM är ofta orimligt dyra i förhållande till kvaliteten på den tjänst som levereras.


Fredrik Nordström


Fredrik Nordström tillträdde 1 oktober som ny VD för Fondbolagens Förening och nu har hans hundra första dagar passerat. En avgörande framtidsfråga för fondbolagen är att förbättra informationen om hur fondsparandets kostnader fördelas mellan distribution, rådgivning, hjälp med förvaltarval och faktisk förvaltning av värdepapper. En annan viktig förbättring vore att göra det möjligt att öppna ISK-konton direkt hos fondbolagen.


Om fondbolagen lyckas göra det mer synligt hur dyra mellanhänderna ofta är i förhållande till kostnaden för den faktiska kapitalförvaltningen, så borde intresset öka att fondspara utan dyra mellanhänder. Det skulle både svenska pensionssparare och fondbolagen tjäna på.

Läs fler krönikor i arkivet.

Relaterat

Artiklar

Nyckelord

Andra krönikor

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,3 0,7 -0,3 stängt
Frankfurt (DAX30)
-0,1 0,5 -0,5 stängt
London (FT-SE 100)
0,0 0,0 -1,0 stängt
Paris (CAC 40)
0,5 1,0 0,1 stängt
Tokyo (TOPIX)
0,3 0,9 -0,7 13:57
New York (S&P 500)
-0,1 -0,1 -1,2 16:39
New York (NASDAQ 100)
0,1 0,1 -1,0 stängt
Moskva (RTS)
0,0 0,0 -1,0 18:50
Hong Kong (HANG SENG)
0,3 0,3 -0,2 13:02
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,3 0,2 0,0 10:32
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,8 -1,2 -2,2 15:00

Mest klickade fonder

Baserat på de 7 senaste dygnen.

Senast uppdaterad: 24 nov 06:12