Krönika

|

Se upp när globalfonderna höjer risken

Nu ändrar SEB förvaltningen i sin svenska globalfond så att den mer liknar AP7 Aktiefond. För gamla kunder är det dock tveksamt att höja risken och det är bankens säljare som vill ha namnbytet till SEB Dynamisk.

När Sjunde AP-fonden för drygt fyra år sedan helt gjorde om förvaltningen av ”icke-väljarnas” PPM-pengar var jag positiv. Då trodde jag att fler svenska fondbolag skulle lansera globalfonder med inbyggd utväxling (se ”Premiespar rensas och blir nu Global Bull”, länk ovan till höger).


Men hittills har jag haft fel. Xact har kvar sina börshandlade fonder med ordet ”Bull” i namnet och Swedbank har startat en konkurrent, men dessa ger bara utväxling mot svenska storbolag (OMX S30 index). Det har även startat fler utländska börshandlade fonder (ETF) med utväxling, men de svenska fondbolagen har efter fyra år gjort väldigt lite som svar.


Framöver kan konkurrensen öka, för om ett par veckor lanseras SEB Aktiefond Dynamisk. Bankens gamla SEB Globalfond som startade redan 1977 bytte namn för drygt tre år sedan till SEB Globalfond Chans/Risk. För drygt ett år sedan tog bankens QPM-team över förvaltningen och höjde risknivån genom att placera i aktier med hög marknadsrisk (högt beta).


Bland svenskregistrerade globalfonder ligger AP7 Aktiefond tvåa det senaste året i risk mätt som standardavvikelse och SEB Global Chans/Risk ligger trea, långt över både genomsnittet och de övriga svenska bankerna risknivå. När SEB nu gör strategiändringen synlig med namnbytet, så verkar det troligt att några fler svenska fondbolag följer efter och höjer risktagandet även hos någon av sina globalfonder.


Efter tre år med stigande aktiekurser är det lockande att fokusera på möjligheterna som ökat risktagande ger. Fast vare sig om potentialen höjs med utväxling (som AP7), genom att välja aktier som brukar stiga mer under börsuppgångar (som SEB-förvaltarna säger att de hittills gjort) eller på något annat sätt, så är jag ändå tveksam. Mitt huvudargument mot att höja risktagandet i gamla fonder är att de nuvarande kunderna knappast har bett om detta och att de snarare borde vilja få sänkt risk.


Högre risk kostar


Som jag påpekade redan i min beskrivning av AP7 Aktiefond för fyra år sedan, så innebär en utväxling även nackdelar. Under år då aktiemarknaden slutar på oförändrad nivå så kommer en fond med utväxling troligen att förlora pengar. Om ett börsindex först stiger 25 procent och sedan faller 20 procent, så är index tillbaka vid startpunkten. Men en fond som har 150 procent utväxling kommer då (om vi bortser från den dolda räntekostnaden) först stiga 37,5 procent och sedan backa 30 procent – vilket netto ger en värdeminskning på knappt 4 procent.


Förvaltaren kan kompensera genom att aktivt köpa mer exponering mot börsindex under börsuppgångar och minska den extra exponeringen under nedgångar. Men börserna rör sig även när de är stängda, vilket tvingar förvaltaren att under ett år återkommande köpa lite dyrare och sälja lite billigare. Om förvaltaren justerar varje gång index rört sig 1 procent och det sker i snitt en gång per dag, så ger det en dold kostnad på 1,2 procent av fondförmögenheten efter ett år. Inklusive transaktionskostnader blir kostnaden större. Fast om vi antar att aktiemarknaden sedan fortsätter att stiga så kommer så klart fonden med utväxling till slut att komma ikapp och gå förbi. Det är därför jag är positiv till AP7 Aktiefond, som i första hand är till för pensionssparare som är under 55 år och därmed har lång spartid kvar.


Dessutom har AP7 gjort sin hävstång flexibel, så att den kan variera mellan 38 och 62 procent, vilket ger förvaltarna chansen att sänka risken om aktiemarknaden skulle bli uppenbart övervärderad och passa på att satsa mer efter börsras. SEB gör något liknande men informerar mycket mer diffust, i informationen står bara att ”risknivån tillåts variera i större utsträckning. Fonden kan således ha en tydligt offensiv alternativt defensiv karaktär. Risknivån i fonden justeras främst genom att förvaltarteamet kan öka eller minska fondens totala exponering mot aktiemarknaden bland annat via användandet av derivatinstrument.”


SEB-ändringen tycker jag är mer tveksam. Ju längre tid ett sparande har pågått, ju kortare spartid är kvar och därmed vore det tvärtom motiverat att sänka risknivån. SEB Globalfond startade som sagt 1977 och merparten av dagens fondförmögenhet fanns investerad redan på 1990-talet. Liknande problem finns om andra fondbolag höjer risken i gamla aktiefonder. Det vore bättre att starta nya globalfonder med utväxling.


Namn kunderna känner igen


Jag fortsätter dessutom att vara generellt negativ till att gamla fonder byter namn (mer om det i ”Undvik fonder som har bytt namn”). SEB påstår att ändrad inriktning och namnbyte görs för att det gynnar gamla kunder. Jag tycker dock att det verkar självklart att andelsägare som redan sparat i fonden flera år hellre skulle behålla det fondnamn som de är vana vid och känner igen.


Däremot är det uppenbart en fördel för bankens säljare i kontakt med nya kunder att kunna presentera en fond med nytt annorlunda namn, som upplevs som fräscht och spännande. Gamla kunder med stora orealiserade reavinster ges dock nu inget val. Tidigare när SEB gjort stora ändringar i inriktning, till exempel när några av allemansfonderna började placera utanför Sverige, så fick gamla kunder möjlighet att välja vilken fond deras pengar skulle flyttas till.


Dessutom blir det ofta vilseledande när gamla fonder ändrar inriktning. Historiken stämmer inte med det kunderna ska förvänta sig framöver, och nyckeltal som historisk standardavvikelse speglar inte den framtida risken. När SEB för några år sedan startade indexfonder så var 3 av 4 omgjorda gamla fonder vilket blev vilseledande. En av dem hade dessutom bytt namn häpnadsväckande många gånger (mer om detta i ”SEB:s usla indexfonder”, länk ovan till höger).

Läs fler krönikor i arkivet.