Krönika

|

Troligt att dollar och euro snart kostar lika

USA kommer snart att få högre räntor och södra Europa behöver en svagare euro. En logisk slutsats är ändrade valutakurser, men valet 14 september kan avgöra vilket riktning svenska kronan tar.

De senaste tio åren har vi haft ganska stabila valutakurser mot de två viktigaste valutorna, dollar och euro. Sedan 2004 har en USA-dollar med några korta undantag kostat 7 kronor plus/minus 50 öre. En euro har kostat 9,20 plus/minus 50 öre.


De närmast två åren kommer detta troligen att ändra. Valutakurser är visserligen bland det svåraste att spå, eftersom det är så många okända faktorer som påverkar utvecklingen. Men idag var jag på presentationen av Handelsbankens senaste konjunkturprognos och precis som i december (”Europafonder vinnare på starkare dollar”, länk ovan till höger), tycker jag att chefsekonom Jan Häggström verkar ha ett genomtänkt resonemang med starka argument för att dollarn ska upp och euron ned.


Avgörande är att USA nu har tagit sig upp ur lågkonjunkturen efter finanskrisen och oväntat snabbt kommit nära full sysselsättning. Federal Reserve kommer därför redan kring årsskiftet att börja höja dollarräntorna och ta tillbaka likviditet när krediter löper ut. Effekten blir troligen ett minskat intresse för risk, samt en starkare dollar.


EU behöver svagare euro


Samtidigt är EU kvar i ett träsk av problem som myndigheterna alltför långsamt försöker åtgärda. Länderna i södra Europa hotas av deflation som gör krediter dyrare realt sett och minskar möjligheterna att minska skuldsättningen, både privat och offentlig. Den starka euron under 2013 bromsade exporten och nu slår konflikterna i Ukraina och Mellanöstern betydligt hårdare mot efterfrågan i Europa än i andra världsdelar.


Den europeiska centralbanken ECB skulle därför behöva stimulera ekonomin rejält och den mest troliga åtgärden är kvantitativa lättnader, som redan har genomförts i USA och Japan. Genom att köpa finansiella tillgångar i stor skala, både statsobligationer och portföljer med mer riskabla krediter, så flödar mer pengar in på finansmarknaden och en del av dessa flyttas till andra världsdelar. Effekten av detta borde bli en svagare euro.


Under 2000-2002 hade vi en period på tre år då en dollar kostade mer än en euro. Men facit i hand var dollarn då övervärderad, men historiskt har valutakurserna svängt betydligt mer dramatiskt än de senaste tio åren och i ett längre perspektiv är den värdeökning på 32 procent som just nu krävs för att dollarn ska nå upp till euron inte särskilt dramatisk.


Trianglar


Valutakurserna bildar trianglar, där två valutakurser avgör den tredje. Till exempel om en dollar kostar både 0,75 euro och 6 kronor, då vet vi att växelkursen måste vara 8 kronor per euro. Orsaken till att trianglarna måste gälla är att om den tredje växelkursen avviker från det matematiska sambandet så skapas en möjlighet till riskfritt ”arbitrage” för valutahandlarna.


Den växelkurs som istället i första hand avgörs av den reala ekonomin är den mellan de två största valutorna, dollar och euro. Handelsbanken har en modell för valutakurserna som säger att euron borde försvagas från dagens 1,32 så att den kostar mellan 1 och 1,1 dollar.


För Sverige är båda ungefär lika viktiga. Den globala handelsvalutan nummer ett är USA-dollar (som används på marknader för många råvaror och i många andra typer av kontrakt). Men merparten av vår handel är med euroländer. Historisk har dock ändringar i dollars värde mot övriga valutor haft större effekt på kronans värde, så det verkar rimligt att en starkare dollar även framöver märks tydligt även för oss svenskar.


Båda 8 kronor


Svensk ekonomi är dock mycket starkare än snittet inom EU och arbetslösheten är lägre. Kronans behöver därför inte försvagas särskilt mycket till innan importprisernas uppgång slår igenom på den svenska inflationen och motiverar högre räntor. Handelsbanken anser att Riksbanken inte kommer att höja lika mycket som Fed, men deras prognos är ändå att kronan inom 24 månader kommer att stärkas ungefär lika mycket mot euron som den försvagas mot dollarn, vilket skulle betyda att båda kostar ungefär 8 kronor.


Här tycker jag dock att osäkerheten verkar större. Svenska kronan är en liten valuta och den internationella valutamarknaden har tidigare reagerat drastiskt på händelser som har liten real betydelse för svensk ekonomi. Valresultatet 14 september spelar rimligen stor roll, om vi därefter får en handlingskraftig regering eller inte.


Slutsats


Vad är slutsatsen av detta för svenska sparare? Räntefonder som placerar i värdepapper i en viss valuta påverkas entydigt, eftersom dessa räknas om med de nya växelkurserna, men svenska fondsparare har en låg andel utländska räntepapper. Om sparpengarna ska användas utomlands, till semester eller ett hus vid Medelhavet, då är förstås ändrade valutakurser väldigt viktiga.


Aktiefonders värde avgörs även av börskurserna, som i sin tur påverkas av vinstutveckling, värdering och framtidsförväntningar. Historiskt har ofta aktiebörser stigit så kraftigt när deras valutor fallit att stigande aktiekurser mer än väl kompenserar fallande valuta. Tillsammans med andra argument, främst att börserna i New York är högre värderade, håller jag därför fast vid att Europafonder troligen är en bättre placering än USA-fonder.

Läs fler krönikor i arkivet.