Marknadskommentar

|

Brant återhämtning för bioteknik

Under september har bioteknikfonderna stigit 8 procent och en viktig förklaring är rimligen att valrörelsen i USA har fokuserat på andra områden än höga läkemedelspriser.

Bioteknikfonder är bland vinnarna de senaste tre månaderna, med en värdeökning på 21 procent. Särskilt under september var återhämtningen brant. Trots det är de kvar på minus räknat sedan årsskiftet. 2016 började nämligen med ett rejält ras för läkemedelstillverkarnas aktiekurser, särskilt inom bioteknik.


De breda läkemedelsfonderna som även investerar i sjukvård och medicinsk teknik har haft en liknande men mindre dramatisk börsutveckling. De har backat 1 procent i år fram till 28 september, medan genomsnittet bland aktiefonder är värdeökning på 9 procent.


Huvudförklaringen är rimligen att det federala valet i USA kan bli starten för reformer, vilket även tidigare valår har påverkat aktiekurserna (se ”USA-valet sänker läkemedelsfonder”, länk ovan till höger). Amerikaner konsumerar mer medicin än människor i resten av världen och priserna är högre, så branschens lönsamhet avgörs av om politikerna i USA inför priskontroll.


Majoritet demokrater i senaten


Sjukvård och läkemedelskostnader nämndes dock inte alls i den första TV-sända presidentvalsdebatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump 26 september. Fast ny lagstiftning ska först passera kongressen, så om republikanerna förlorar majoriteten i senaten vore minst lika viktigt som presidentvalet för sannolikheten att reformer genomförs. Enligt de senaste prognoserna från FiveThirtyEight är sannolikheten 61 procent att demokraterna övertar kontroll av senaten.


Och diskussionen om stigande sjukvårdskostnader fortsätter i media och i debatten mellan andra politiker. I USA-valet för fyra år sedan var Obamacare en central valfråga, förespråkarna ville ge sjukförsäkring till alla och motståndarna trodde att fri konkurrens skulle ge lägre kostnader. Nu finns facit som visar att verkligheten blev någonstans mitt emellan, 13 miljoner färre amerikaner var efter två år med Obamacare oförsäkrade, men 2015 saknade fortfarande 29 miljoner sjukförsäkring.


Problemet med brant stigande priser på redan dyra läkemedel finns också kvar. Ett exempel är cancermedicinen Gleevec som kostade 30.000 dollar per patient och år vid introduktionen 2001, men sedan blev allt dyrare och 2014 kostade 92.000 dollar per år i USA. Därefter gick patentet ut i januari 2015 och tillverkaren Novartis konkurrerar nu med tillverkare som tar betalt ungefär en tiondel.


En avgörande orsak till att läkemedelsföretagen har kunnat höja priserna så mycket i USA är att federala Medicare inte har någon rätt att förhandla om priser. Om en läkare ordinerar en medicin och patienten har rätt att få hjälp så måste Medicare betala det pris som tillverkaren begär. Så fungerar det inte alls i de flesta andra länder, till exempel här i Sverige görs upphandlingen med kraftig prispress.


Valet fokuserar på annat


Förklaringen till skillnaden är främst att lobbyister i Washington har mycket större möjligheter att påverka, eftersom företag har rätt att bidra med stora belopp till politikernas valkampanjer. Läkemedelsindustrin har hittills lyckats mycket bra med att försvara sina stora vinstmarginaler och det verkar troligt att framgången kommer att fortsätta. Och även i valrörelsen 2016 verkar fokus ligga på andra områden än höga läkemedelspriser.


Men efter de senaste tre månadernas återhämtning och med tanke på den branta värdeökningen för läkemedelsfonder under perioden 2013-2015 verkar det klokt att vänta med att placera i dessa fonder till efter att valet är klart den 8 november.

Läs fler kommentarer i arkivet.