Marknadskommentar

|

Fortsatt trögt i Tokyo

Den branta uppgången för Japanfonderna den senaste månaden beror delvis på ändrade valutakurser. Och de kulturella särdrag i Japan som motverkar ökad lönsamhet för aktieägarna verkar bestå.

Japanfonderna var fram till häromveckan bland de fåtal aktiefonder som backat i värde under 2014, men den senaste månaden har de återhämtat sig brant. I snitt är uppgången 6 procent mellan 2 maj och 2 juni, vilket räcker för att ta igen värdeminskningen årets första fyra månader. Dessutom har småbolagsfonderna, som så ofta tidigare, utvecklats lite bättre.


Delvis är lyftet generellt för aktiefonder och beror på en lite svagare krona, men dessutom har yenen återhämtat sig mot USA-dollarn. Större ändringar av valutakurserna kompenseras dock av att Tokyobörsens exportföretag gynnas av en svagare yen, vilket skedde med besked kring årsskiftet 2012/2013 när den nye premiärministern Abe lovade en mer expansiv politik.


Efter den starka uppgången under 2013 – då Japanfonderna var bland vinnarna särskilt under första halvåret och snittavkastningen landade på 25 procent – är det kanske inte så konstigt att vinsthemtagningar skapat en svacka på Tokyobörsen. Men när börserna i både USA och Europa utvecklats bättre är det ändå lätt att undra, vilka nyheter har skrämt bort köpare?


Minskad befolkning


Dels finns långsiktiga problem som hindrar ekonomisk tillväxt i Japan, främst kombinationen av för lågt barnafödande och ett starkt motstånd mot invandring. The Economist påpekar i senaste numret att de statliga myndigheterna själva ger prognosen att utan förändringar kommer antalet invånare mellan 15 och 64 år att minska från 80 till 50 miljoner de närmaste 35 åren, medan antalet över 65 år under samma tidsperiod ökar till nästan 40 miljoner.


Abe tillkännagav förra året planer att starta fler offentliga daghem, för att kvinnor inte ska sluta arbeta när de får barn. Men företagskulturen i Japan med bland annat långa arbetsdagar och förväntningar att följa med ut på krogen efteråt är svårare att förändra.


Invandringen har hittills varit hårt reglerad och mindre än 2 procent av befolkningen har utländskt ursprung (även inräknat ättlingar till kineser och koreaner som kom till Japan före andra världskriget). Abe förnekar att förlängda visa ger ökad invandring, men enligt The Economist håller den hittills främlingsfientliga opinionen kanske på att svänga.


Trög tillväxt


Dels finns tecken i statistiken på att premiärminister Abes ekonomiska nytändning med ”tre pilar” fungerar allt sämre. En tillfällig ökning av den privata konsumtionen under mars, inför en höjning av momsen från 1 april, gör att BNP troligen steg extra under första kvartalet 2014 men kommer att falla tillbaka under andra kvartalet. Och det verkar gå fortsatt trögt för den ”tredje pilen” som skulle vara ekonomiska reformer för ökad konkurrens och stimulans.


Den svaga utvecklingen på Tokyobörsen det senaste året beror rimligen delvis på besvikelse över uteblivna reformer, som ekonomiska experter är överens om behövs. Delvis är orsaken nog också att många börsföretag inte verkar fokusera på ökad lönsamhet, utan deras ledningar håller fast vid gamla traditioner att prioritera ökad försäljning och livslånga anställningar.


Jag är sedan länge skeptiskt till att Japan klarar att genomföra de drastiska förändringar som behövs för att aktiemarknaden ska bli nöjd och svara med uthålligt stigande aktiekurser. Det verkar som att de kulturella skillnader består som gör att japanerna prioriterar annat än aktiemarknadens fokus på ökade vinster till aktieägarna. Och kanske är detta ingen nackdel för det japanska folket, för trots allt har de redan i snitt en av världens högsta levnadsstandarder.

Läs fler kommentarer i arkivet.