Marknadskommentar

|

Logisk börsnedgång i Brasilien

Ett delat Brasilien ger Dilma Rousseff fyra år till som president. Chansen till avgörande trendbrott för regionen har därmed minskat och den branta börsnedgången är logisk.

Latinamerikafonderna har utvecklats klart sämre än Asienfonder hittills i år, men bättre än Östeuropafonder. Ryssland är den allra största förloraren, men nedgången för Brasilien är faktiskt ännu större nu under hösten, minus 11 procent de senaste tre månaderna.


Presidentvalet i Brasilien har varit dramatiskt och slutresultatet blev inte det näringslivet hade hoppats. PSB-kandidaten Eduardo Campos dog i en flygkrasch 13 augusti och ersattes av Marina Silva. Hon låg i början av september jämt med sittande PT-presidenten Dilma Rousseff. Men strax innan första valomgången 5 oktober ökade istället stödet för den tredje kandidaten Aécio Neves, som hör till det mer företagsvänliga PSDB. Andra omgången den 26 oktober blev ovanligt jämn och Dilma Rousseff vann med totalt 51,6 procent av rösterna.


Valet visar en djup politisk klyfta. De fattiga i norr och nordöst hjälpte Rousseff att fortsätta som president i fyra år. I södra, sydöstra och centrala Brasilien röstade en klar majoritet på Aécio Neves och i dessa tre regioner skapas 81 procent av BNP, 85 procent av exporten och 90 procent av skatteintäkterna. Måndagen efter Dilma Rousseffs vinst föll börsen i Sao Paulo med 3 procent plus att brasilianska realen föll 3 procent mot USA-dollarn. Kreditförsäkringar blev också dyrare, eftersom oron ökat att Rating-instituten kommer att nedgradera brasilianska statsobligationer.


Regeringen har misslyckats


En viktig fråga är hur den nya regeringen väljer att hantera en mutskandal inom det statliga oljebolaget Petrobras, där en tidigare chef har vittnat att mutor gått till regeringspartiet PT. Petrobras aktiekurs föll 9 procent under måndagen. Men mer avgörande blir vem som blir ny finansminister och vilken ekonomisk politik regeringen väljer. De senaste fyra åren har dock regeringen misslyckats med att bygga den infrastruktur som Brasilien behöver (se ”Fotbolls-VM argument mot Brasilienfonder”, länk ovan till höger), så marknadens reaktion på valresultatet är begriplig.


Men Brasilienfonderna har som sagt fallit 11 procent på tre månader. Genomsnittet för alla aktiefonder är under samma period en uppgång på 1 procent, så relativt sett är nedvärderingen 12 procent. Är det rimligt?


Valresultatets effekt på de brasilianska börsföretagens vinster de kommande fyra åren är rimligen mindre än 12 procent av börsvärdet, för det är mer än ett helt års vinster. Fast i relation till tidigare värdeökning är nedjusteringen inte så stor, för sett över de senaste tio åren har Latinamerikafonderna fortfarande stigit 12 procent per år. Merparten av den extremt branta uppvärdering som skedde från 2004 till 2007 är fortfarande inbakad i dagens aktiekurser, trots att betydligt svagare ekonomisk tillväxt i både Brasilien och på resten av kontinenten visar att förväntningarna innan finanskrisen var extremt överdrivna. Alltså tycker jag att det krävs mer för att skapa ett köpläge, främst politiska och ekonomiska trendbrott i de två dominerande länderna Brasilien och Mexiko. Och valet av Dilma Rousseff har minskat chansen i Brasilien så börsnedgången är logisk.

Läs fler kommentarer i arkivet.