Marknadskommentar

|

Sänkt förtroende för Turkiet

Under 2016 föll Turkietfonderna 5 procent, trots att tillväxtmarknaderna generellt steg brant. Militärkuppen i juli har följts av drastiska åtgärder beordrade av president Erdogan, som minskat utländska investerares förtroende och sänkt liran.

Tillväxtmarknaderna har fortsatt återhämta sig de senaste månaderna, men ett tydligt undantag är Turkiet.


Den mest synliga orsaken är att den turkiska liran har fallit brant i värde, men bakom finns rädsla för ökad inflation och svag ekonomi. Historiskt har inflationen varit hög och 2005 genomförde Turkiet en reform där sex nollor ströks så att en miljard lira förvandlades till tusen lira.


Fallande valuta ger även ökad risk att företag inte kan betala sina utlandslån. Kreditratinginstitutet Fitch sänkte 27 januari Turkiets kreditbetyg för obligationer i utländsk valuta ner under ”investment grade”, vilket Moody´s gjorde redan i september. Det betyder att många internationella placerare enligt sina placeringsregler inte får äga turkiska obligationer.


Affärsmän arresterade


Under ytan finns andra mer oroande händelser som visar att demokratin och rättssäkerheten i Turkiet ytterligare har försvagats. Den tydligaste var försöket i somras att göra en militärkupp, som snabbt misslyckades men följdes av en motreaktion beordrad av president Erdogan där många affärsmän har arresterats och tusentals statliga anställda har avskedats, baserat på deras påstådda politiska sympatier.


The Economist rapporterar att ungefär 40.000 människor har arresterats sedan i somras och att en ökande andel är affärsmän som i flera fall dessutom har fått sina företag beslagtagna av staten. De utländska direktinvesteringarna i Turkiet har halverats sedan 2015, vilket bidragit till att sätta press på valutakursen.


Grundproblemet är att landet har underskott i bytesbalansen med omvärlden och att turkiska företag till stor del har tagit lån i utländsk valuta för att finansiera investeringar, vilket gör att lånekostnaderna ökar när liran faller. Den negativa bytesbalansen ser ut att bli ungefär 4 procent av BNP under 2016, vilket till stor del beror på minskade intäkter från utländska turister.


Utlandet tappat förtroendet


Turkietfonderna investerar främst i banker och andra finansiella företag, i snitt är andelen 44 procent i senaste rapporterade innehav. Dessa företag påverkas generellt negativt av fallande valutakurs och stigande inflation. Händelseutvecklingen under 2016 gör troligen att utländska investerare ser en ökad risk när president Erdogans makt ökar att äganderätten inte respekteras i Turkiet, vilket minskar intresset att investera där.


De senaste tio åren har Turkietfonderna utvecklats i tvära kast och totalt sett är avkastningen nära noll. Men en avgörande skillnad under det senaste året jämfört med tidigare är som sagt att börsutvecklingen inte längre har samma riktning som genomsnittet för tillväxtmarknaderna, mätt som MSCI Emerging Markets Index. Störst var avvikelsen förstås i samband med den misslyckade militärkuppen i juli, men den är även tydlig mätt sedan början på november.


Min tolkning är att många investerare under 2016 tappat tron att Turkiets ekonomi ska fortsätta växa. Detta ger å ena sidan en chans för optimister som hoppas på att pricka en vändpunkt, men å andra sidan visar aktiemarknadens värdering av andra länder att det kan ta väldigt många år innan utlandets förtroende återhämtar sig.

Läs fler kommentarer i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,3 -0,7 -0,3 11:48
Frankfurt (DAX30)
0,0 0,1 0,4 11:49
London (FT-SE 100)
0,2 -0,5 -0,2 10:49
Paris (CAC 40)
-0,1 -0,2 0,2 11:49
Tokyo (TOPIX)
-1,0 -0,5 -0,1 stängt
New York (S&P 500)
0,2 0,2 0,7 16:46
New York (NASDAQ 100)
0,2 0,2 0,7 stängt
Moskva (RTS)
0,2 0,2 0,5 13:49
Hong Kong (HANG SENG)
-0,2 -0,2 0,5 stängt
Bombay (BSE SENSITIVE)
-0,2 0,0 0,4 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,2 -0,2 -0,1 10:49