Analys

|

Det finns 5 sorters aktiv förvaltning

När fondförvaltare påstår att deras förvaltning är ”aktiv” så menar de sällan att de anstränger sig maximalt på alla de fem sätt som ett fondbolag kan vara aktivt. Tyvärr ger detta missförstånd, senast i Svenska Dagbladets kritik av Swedbank Robur.

Ofta används termen ”aktiv” slarvigt och med oklar betydelse i diskussioner av fonder. Utgångspunkten är att en förvaltare av en indexfond som köper exakt samma andel i varje aktie som de har i ett börsindex är ”passiv”. Men en fondförvaltare som gör annorlunda kan vara ”aktiv” på åtminstone fem olika sätt:


1. Omsättningshastighet. Det vanliga fondsparare i första hand tänker på när de läser att en fondförvaltare är ”aktiv” tror jag är många affärer varje dag på börsen. Detta mäts i branschen med nyckeltalet omsättningshastighet (det lägsta av summa köp och summa säljaffärer under året i procent av genomsnittlig fondförmögenhet). I genomsnitt har svenska aktiefonder en omsättning strax under 100 procent, vilket betyder att de i snitt behåller sina aktier drygt ett år.


Förhoppningen är att förvaltaren ska lyckas köpa billigt och sälja dyrt. Men nackdelen med hög omsättning är att transaktionskostnaderna ökar. Förvaltare får därför ofta kritik om omsättningen är väldigt hög, särskilt om merparten affärer har gjorts via mäklare inom samma koncern. Även de dolda kostnaderna för valutaväxling ökar.


Men det går utmärkt att lyckas bättre än index även med låg omsättning, om fonden äger rätt aktier vid årets början. Ett exempel är Didner & Gerge Aktiefond som var en av vinnarna bland Sverigefonder 2012, men omsättningshastigheten det året var bara 28 procent. Fast om omsättningen är riktigt låg, under 10 procent, då brukar fonden vara en indexfond eller en smal branschfond med litet utbud aktier att välja på.


2. Aktiv risk. Ett helt annat perspektiv är hur mycket fondens avkastning avviker från marknadens genomsnitt. Avvikelsen beror på vilka innehav förvaltaren har valt att köpa, så ett sätt att få en grov uppskattning av hur mycket förvaltaren placeringar avviker och därmed hur stor risken är att avkastningen framöver blir sämre än hos konkurrenterna är att beräkna ”tracking error” (volatilitet hos skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindex avkastning). Indexfonder har som mål att den avvikelse som i Sverige kallas ”aktiv risk” ska vara noll. Fördelen med detta mått är att det går att beräkna utan kunskap om fondens innehav, det räcker att ha andelskursens och index historiska utveckling.


Dock påverkas måttet av de aktiva beslutens storlek. Förvaltare som fokuserar på makroprognoser eller marknadens psykologi och försöker välja rätt länder och/eller rätt branscher skapar ofta stort tracking error, eftersom de enskilda positionerna blir större. Förvaltare som inte har åsikter om länder och branscher, utan istället försöker pricka rätt bland enskilda börsbolag, tar fler små positioner och deras tracking error blir därför normalt mindre.


Svagheter med jämförelser av aktiv risk mätt som volatilitet hos avkastningen relativt index är dels att måttet inte säger något om vad avvikelserna beror på, dels att stora svängningar i prestationen inte är en fördel för investeraren. Bäst för fondspararen vore istället om förvaltaren stadigt lyckas överträffa index lika mycket varje månad, vilket precis som en indexfond ger ”tracking error” noll. Morningstar fokuserar därför istället på att samla in information om fondernas faktiska innehav och förädla den så att informationen blir jämförbar (antal innehav, 10 största innehav, andel småbolag, genomsnittligt p/e, mm).


3. Active share. Förvaltarna själva fokuserar främst på hur fondens faktiska innehav i varje aktie skiljer sig från konkurrenterna och index. Ett förenklat sätt att beskriva hur mycket innehaven avviker från fondens jämförelseindex skapades av forskare för några år sedan. Varje akties andel i jämförelseindex jämförs med samma akties andel i fondens innehav ett visst datum, skillnaderna summeras sedan och summan delas med två. Det ger nyckeltalet ”active share” där 0 är samma fördelning som index och 100 procent betyder att fonden inte äger några aktier som ingår i index (en jämförelse av Sverigefondernas active share finns i ”Dyr aktiv förvaltning i fega fonder”, länk ovan till höger).


Detta är ett lite mer exakt sätt att granska fondernas aktivitet, eftersom beräkningen baseras på faktiska innehav. Men ofta blir portföljer bara offentliga vid kvartalsslut, så förvaltarna kan ha tagit mer aktiva positioner vid andra tillfällen (och kanske även avsiktligt dolt delar av sin strategi för konkurrenterna, genom att tillfälligt ”stänga positioner” vid kvartalsskiften). När förvaltare utvärderas internt används därför mer avancerade beräkningar som granskar alla transaktioner förvaltaren gjort.


4. Aktiv ägare. När ägandet i ett företag sprids globalt ökar risken att företagsledningar tar hela makten över börsbolag och berikar sig själva istället för aktieägarna. Ett problem med indexfonder som passivt köper alla aktier i börsindex är att de globalt får många tusen innehav och att förvaltarna därför inte hinner bevaka alla företagsledningar. Vissa har löst detta problem genom att betala medlemskap i organisationer som specialiserat sig på att bevaka ägarnas intresse. Fondbolag som är aktiva på detta område har egna experter som deltar i att utse börsföretagens styrelser och rösta på bolagsstämmor.


5. Etiskt ansvar. Slutligen finns det många åsikter, särskilt bland politiker och journalister, om att fondförvaltare borde undvika eller kritisera kontroversiella börsföretag. Helt passiva indexfonder struntar i dessa åsikter. Alla förvaltare som aktivt försöker hitta bra placeringar vill förstås undvika att drabbas av fallande aktiekurser orsakade av skandaler. Många går ett steg längre och avstår helt från att köpa ett urval aktier, baserat på ogillande av det företaget tjänar pengar på eller dess beteende. Och allt fler fondbolag lägger pengar på att försöka påverka börsföretag att bete sig bättre mot anställda, kunder och omgivningen.


Robur även strategiskt ”aktiv”


I kritiken mot Swedbank Robur de senaste veckorna, att två av fondbolagets största aktiefonder inte varit tillräckligt aktivt förvaltade, har fokus legat på punkt 2 och 3. Men även på dessa två områden har Swedbank Robur faktiskt tydligt avvikit från motsvarande indexfond.


Dessutom verkar kritikerna ha missat att Swedbank Robur även har varit ”aktiv” på en strategisk nivå ovanför förvaltningen, genom att ändra jämförelseindex för fonderna och minska andelen investerad på Stockholmsbörsen (som från början var 100 procent). Detta har med facit i hand haft större effekt på kundernas avkastning och risk än den aktiva förvaltningen.


Xactiveshare Xfondfakta Xomsättning

Läs fler analyser i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,6 0,7 0,6 stängt
Frankfurt (DAX30)
0,5 0,6 0,5 stängt
London (FT-SE 100)
1,1 2,7 2,7 stängt
Paris (CAC 40)
0,6 0,7 0,6 stängt
Tokyo (TOPIX)
1,6 0,7 0,3 stängt
New York (S&P 500)
0,0 0,0 0,5 stängt
New York (NASDAQ 100)
0,3 0,3 0,9 stängt
Moskva (RTS)
0,3 0,3 0,2 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
2,5 2,6 2,2 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
1,1 1,1 0,6 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
1,7 1,8 1,8 15:16

Mest klickade fonder

Baserat på de 7 senaste dygnen.

Senast uppdaterad: 15 dec 00:12