Krönika

|

5 år är för kort tid att mäta risk

En granskning av hur fokus på 5 års historik påverkar informationen om riskerna med fondsparande ger fyra slutsatser: När börsras ingår blir effekten stor, men fondernas ordning är hyfsat stabil, även om nivån varierar och variationen i toppen är stor.

Bilden av fondernas historiska avkastning och risk har nyligen ändrats rejält, när börsraset 2008 försvann ur 10-årshistoriken, och därmed ur årsrapporter och faktablad. Detta påpekade jag redan för ett par veckor sedan (se ”Ny startpunkt ändrar hur aktiefonderna beskrivs”).


Men mer häpnadsväckande är kanske att när fondfaktablad (KIID) ska placera fonderna på skalan 1-7 i fondernas information om risk, då måste detta enligt EU-reglerna enbart baseras på de senaste 5 årens historiska utveckling. Underlaget som måste användas är enbart avkastningens volatilitet, baserat på hur mycket andelskursen har ändrats enskilda veckor relativt snittavkastningen.


Beräkningen bakom är en standardavvikelse, vilket betyder att avvikelsen enskilda veckor kvadreras och därmed påverkas resultatet mycket av om det under tidsperioden finns några extremt stora avvikelser, som ett börsras. Beräkningen brukar omvandlas till årstakt, och standardavvikelsen kallas då ”volatilitet”.


Märkligt att det är tillåtet


Fast egentligen är det kanske ännu mer märkligt att det ens är tillåtet att påstå att en fond ger liten risk att förlora pengar i framtiden enbart baserat på hur dess värdeutveckling har varit historiskt. Dels byter fonder ofta både förvaltare, jämförelseindex och innehav, vilket betyder att den historiska avkastningen sällan är lika relevant som utvecklingen hos fondens nuvarande jämförelseindex.


Dels betyder en jämn värdeuppgång de senaste åren ofta att en överdriven optimism har uppstått, vilket ökar risken för ett börsras. Efteråt, när börsraset redan skett och finns med i historiken, då kommer tvärtom riskmått baserade på denna historik att varna att risken är hög trots att nedgången redan skett.


Resultatet just nu


Men nu är reglerna som de är. Den faktiska osäkerheten idag är svår att mäta och istället används svängningarna i värderingen de senaste 5 åren som en skattning. Därmed är det intressant att studera vad resultatet är just nu. Tabellen nedan visar en jämförelse av fondernas risk mätt som volatilitet hos avkastningen under fyra olika tidsperioder fram till 30 november och i genomsnitt för några av de mest populära fondkategorierna som säljs i Sverige.



"Risk" per 30 november 2018
Historisk risk mätt som
volatilitet
(standardavvikelse per år)
1 år 3 år 5 år 10 år
Branschfond, bioteknik 17,8 22,9 24,9 21,4
Latinamerika 21,7 20,2 20,2 19,0
Östeuropa 11,3 12,4 15,9 19,7
Branschfond, Ny teknik 16,8 15,5 15,5 14,7
Branschfond, läkemedel 12,8 13,8 15,4 13,7
Japan, stora bolag 11,8 12,4 14,0 14,2
Asien, exkl Japan 12,7 12,6 14,0 14,5
USA, mix bolag 12,2 12,1 12,8 12,0
Sverige, stora bolag 11,2 11,6 12,2 15,5
Europa, mix bolag 10,7 11,2 12,1 12,8
Global, mix bolag 10,8 10,7 11,7 11,3
Blandfonder SEK, aggressiv 8,1 7,8 8,6 9,0
Ränte, SEK obligationer, långa 1,2 1,7 2,0 2,9
Ränte, SEK kort löptid 0,1 0,1 0,2 0,4


Motsvarande tabell har jag publicerat tre gånger tidigare: i april 2006 (”3 år är för lite för att skatta fonders risk”), fem år senare i april 2011 (”Varken 2 eller 5 års riskberäkning duger”), samt när börsraset hade försvunnit ur 5-årshistoriken i december 2013 (”Lita inte på fondernas riskskala 1-7” samt ”Nu har fondernas EU-risk sänkts”). Nu har det gått ytterligare fem år och fyra slutsatser är tydliga:


Fyra slutsatser


För det första är det tydligt att effekten är stor om ett stort börsras, som 2000-2002 eller 2008, ingår i 5-årsperioden. Det beror som sagt på att standardavvikelsen beräknas genom att kvadrera de enskilda avvikelserna. Och under de senaste två 5-årsperioderna har börsutvecklingen istället varit ovanligt jämn och tydligt uppåtriktad, vilket ger lägre uppmätt risk.


För det andra är rangordningen för olika kategorier fonder hyfsat stabil. I topp med högst risk ligger hela tiden smala aktiefonder, efter dem kommer breda aktiefonder som globalfonder och Europafonder, följt av blandfonder. I botten befinner sig varje gång räntefonder som placerar i svenska kronor och därför inte tar någon valutarisk.


Men nivån varierar förstås rejält. Detta är ett problem främst därför att EU-reglerna för riskinformation i fondfaktabladen säger att skalan 1-7 som används ska baseras på fasta intervall för standardavvikelse under de senaste fem åren. Det betyder att fonder kommer att tillhöra olika grupper beroende på om det skett ett börsras de senaste fem åren. Till exempel så tillhörde de flesta Europafonder riskklass 6 fram till 2013, men därefter har de haft risk 5. Och blandfonder med mer än 50 procent aktier tillhörde tidigare riskklass 5 men är numera nedflyttade till 4.


Slutligen är det tydligt att variationen är stor när det gäller vilka fonder som påstås ge allra högst risk, när utvärderingen görs baserat på 5 års volatilitet. Efter börsraset 2000-2002 då IT-bubblan sprack var branschfonder i kategorierna ”ny teknik” och ”bioteknik” i tabellens topp. Efter finanskrisen 2008 fanns där istället Östeuropafonder och Latinamerikafonder. Sverigefonder har ibland varit bland de som svängt allra mest, men de senaste fem åren är deras utveckling lika stabil som Europafonder och globalfonder.


En sammanfattning av ovanstående är att erfarenheten de senaste 20 åren bekräftar det som verkar logiskt rent intuitivt: 5 år är för kort tid för att ge en stabil bild av hur mycket en viss typ av fonder normalt svänger i värde. Stabilt är däremot att de med högst historisk risk alltid är fonder i smala kategorier, till exempel de som enbart placerar i ett enda land, som Sverigefonder.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
2,0 1,9 2,0 stängt
Frankfurt (DAX30)
1,5 1,0 1,1 stängt
London (FT-SE 100)
1,3 0,9 1,0 stängt
Paris (CAC 40)
1,4 0,9 1,0 stängt
Tokyo (TOPIX)
2,0 1,7 1,5 11:30
New York (S&P 500)
0,0 0,0 -0,2 16:53
New York (NASDAQ 100)
0,3 0,3 0,3 stängt
Moskva (RTS)
-0,2 -0,2 -0,2 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
1,4 1,4 1,5 stängt
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,6 0,0 -0,1 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
1,5 1,5 2,0 15:11