Krönika

|

Alla fonder vill äga lönsam hållbarhet

En analys av lönsamhet och hållbarhet med 4 alternativ visar lögnerna som sprids när fondbolag påstår att påverkan kan orsaka positiva förändringar för samhället även om dessa ger börsföretaget förluster. Sanningen är att alla aktiva förvaltare föredrar hållbarhet som är lönsam.

Söderberg & Partners lanserade förra veckan rapporten ”Hållbara fonder” som granskar 20 svenska och 25 utländska fondförvaltare som tillsammans säljer 3300 fonder i Sverige. Betyg ges med skalan röd, gul och grön, baserat dels på hur analys av hållbarhet används i förvaltningen, dels på förvaltarnas påverkansarbete.


Ambitionen att jämföra alla fonder som säljs i Sverige är bra. Men indelningen i grönt, gult och rött bygger på ett märkligt synsätt att det skulle finnas aktiva fondförvaltare som inte bryr sig om börsföretagen de investerar i, eller inte försöker påverka deras chefer att göra verksamheten mer långsiktigt framgångsrik. Så här förklarar Söderbergs i rapporten: ”Inte heller röda fonder har en direkt negativ påverkan från en hållbarhetssynpunkt, utan kan snarare sägas lämna företag och omvärlden oförändrad.”


Det grundläggande misstaget är att om bara vissa fonder påstås vara ”hållbara”, då betyder det rent logiskt att övriga fonder är ”ohållbara”. Men det är inte sant.


Alla fonder som förvaltas aktivt har som mål att välja rätt värdepapper, de som i framtiden stiger i värde mer än genomsnittet. Och en förutsättning för bra värdeutveckling är att företagets verksamhet är framgångsrik, vilket underlättas av hållbarhet. Alltså vill alla förvaltare undvika kortsiktiga företagsledare som risker företagets framtid genom att behandla miljö, anställda, kunder eller ägare dåligt.


4 alternativ


En enkel analys av börsföretagens verksamhet med två dimensioner– hållbar/kortsiktig samt lönsam/förlustbringande – och fyra alternativ visar lögnerna som sprids när fondbolag påstår att enbart vissa fonder genom påverkan skapar en bättre värld.


Hållbar och lönsamt, till exempel att sälja elcyklar. Efterfrågan är stor i Sverige, tack vare statliga bidrag, så vinstmarginalerna blir troligen bra och då är alla förvaltare positiva. Här finns därför ingen skillnad i agerande mellan en normal aktiv förvaltare och en hållbar förvaltare.


Hållbar och förlustbringande, till exempel att bygga fraktfartyg med master och segel. Det vore bra för miljön om fartyg var vinddrivna, men jämfört med dieseldrivna är segelfartyg dyra, långsamma, väderkänsliga och personalkrävande. Ingen förvaltare skulle investera pengar i att bygga fartyg som saknar efterfrågan, det spelar ingen roll om fonden kallas ”hållbar” för förvaltaren får ändå inte avsiktligt förlora pengar.


Kortsiktig och förlustbringande, till exempel att tillverka koldrivna ånglok. Dessa skulle definitivt inte gå att sälja, eftersom de både fungerar sämre än moderna lok och troligen snart skulle stoppas av miljölagstiftning. Självklart vill ingen förvaltare investera i denna typ av verksamhet, så återigen finns ingen skillnad mellan normala aktiva förvaltare och de som påstår att de förvaltar ”hållbart”.


Kortsiktig och lönsamt, till exempel att tillverka tunga stadsjeepar med stora bensinmotorer. Detta är den enda av de fyra alternativen där hållbara fonder ibland kommer att avvika, när de har regler som förbjuder vissa typer av investeringar trots att de är lönsamma. Vanligt är att fonder som kallar sig ”hållbara” avstår från att investera i branscher som energi, flyg, vapen och alkoholtillverkning.


Men det är orimligt att tro att det genom ”dialog” eller ”påverkan” går att få börsnoterade företag att avstå från lönsam verksamhet bara för att produkterna ur samhällets synvinkel inte är långsiktigt hållbara. Det är bara politiska beslut och ändrad efterfrågan som har effekt.


Lönsamhet avgör


Nästa argument från hållbara förvaltare är att de lägger mer energi på att påverka företag att bete sig bättre mot miljö, anställda eller ägare. Genom att prioritera att diskutera ett långsiktigt ansvarstagande skulle hållbara förvaltare kunna påverka företagsledare att göra sin verksamhet mer hållbar. Fast återigen avgör förväntad framtida lönsamhet. Antingen är förändringar som innebär ansvarstagande och en mer hållbar verksamhet troligen lönsamma för ägarna, vilket betyder att alla ägare är positiva. Eller också visar kalkylerna att förändringarna blir olönsamma, vilket betyder att det är företagsledningens skyldighet att säga nej.


Det avgörande begreppet inom kapitalistiskt drivna företag är ”lönsamhet”. Både ägare och företagsledare styrs av vad som är lönsamt. Så det hållbara måste vara lönsamt.


Finns det då inget sätt att övertala företag till förändringar som gör verksamheten mer hållbar men idag är förlustbringande? Jo, dessa förändringar genomförs via politiska beslut och ny lagstiftning, som tvingar alla företag till ett mer hållbart beteende. Alternativet blir då böter eller nedlagd verksamhet, vilket gör det lönsamt att följa de nya lagreglerna. Avgörande är också att lagstiftningen i ett land gäller alla företag, vilket gör det möjligt att betala extra kostnader för att följa nya lagar och ändå tjäna pengar. Effekten av reformer som höjer alla företags kostnader är att kunderna får betala.


Men så vitt jag kan hitta lägger inga av dessa 35 fondbolag resurser på att påverka politiker att genomföra reformer som minska försäljningen av kortsiktigt lönsamma produkter, till exempel stora stadsjeppar. Så om Söderbergs krav istället var att fondbolagens påverkan faktiskt ska försöka åstadkomma något positivt generellt, då skulle alla få rött betyg.


Onödigt dyra fonder


Alltså finns i verkligheten väldigt liten skillnad mellan normal aktiv förvaltning och det som kallas hållbar förvaltning. Den enda skillnaden är som sagt att hållbara förvaltare kan avstå från att investera i företag med verksamhet som är lönsam men kortsiktig. Fast när något är lönsamt kommer utbudet ändå att bli tillräckligt stort. Och de fonder som enligt Söderbergs analys får grönt ljus kommer inte att påverka omvärlden mer än de röda gör.


Det som återstår är att även fondförvaltare är kapitalistiska och vill tjäna mer pengar om de kan. Så länge de tror att detta ger fler kunder eller möjlighet att ta ut högre fondavgifter, så kommer fondbolag att påstå att fonder är ”hållbara”. Men aktiv förvaltning kommer att vara lika svårt ändå, så räkna inte med att fler fonder kommer att slå index bara för att deras säljare pratar om hållbarhet. Det enda du som fondsparare någorlunda säkert vet om en fond som kallas ”hållbar” är att den troligen är onödigt dyr, eftersom extra marknadsföring kostar pengar.


Morningstar har valt en annan väg än Söderberg & Partners. Vi sätter hållbarhetsbetyg på fonderna enbart baserat på deras faktiska innehav, vilket ger extra fokus på hur stora risker fonderna tar för att tjäna pengar. Det gör det möjligt för fondsparare att ta ställning till om de föredrar innehav med lågt risktagande inom hållbarhet, utan att behöva ta ställning till om det är värt att bry sig om prat om ”påverkan” på börsföretagen.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,5 0,4 0,5 10:41
Frankfurt (DAX30)
0,2 0,2 0,3 10:42
London (FT-SE 100)
0,0 0,2 0,3 09:42
Paris (CAC 40)
0,3 0,4 0,5 10:42
Tokyo (TOPIX)
0,1 0,3 -0,1 stängt
New York (S&P 500)
0,1 0,1 -0,3 16:55
New York (NASDAQ 100)
-0,1 -0,1 -0,5 stängt
Moskva (RTS)
1,0 1,0 1,1 11:42
Hong Kong (HANG SENG)
0,2 0,2 0,2 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
-0,5 -0,3 -0,6 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
0,1 0,9 0,9 09:42