Krönika

|

Både fast och rörlig avgift vilseledande

De två orden ”per år” finns i ärlig redovisning av förvaltningsavgifter. Men normalt inte i fondernas reklam och broschyrer. Resultatbaserade avgifter är också luriga, fram till spartidens slut tar de ofta mycket större andel än broschyrerna påstår.

Fondbranschens säljare vill gärna ge intrycket att fondsparande är billigt, bara ungefär 1 procent av sparkapitalet. Media och andra oberoende informationskällor har i över 20 år återkommande påpekat att de ordinarie förvaltningsavgifterna gör pensionssparande i fonder är väldigt dyrt, eftersom sparandet pågår i många år och förvaltningsavgiften tas ut varje år.


När vanliga människor ser påståendet att en fond kostar 0,5% och en annan kostar 1,5% blir det ofta vilseledande, för de tänker att skillnaden spelar liten roll. Kvar blir ju antingen 99,5% eller 98,5%.


Per år


Men förvaltningsavgifterna är som sagt per år, så när sparandet pågår i till exempel 30 år blir skillnaden mycket större. Med hjälp av Morningstars kalkyl (finns under ”Verktyg” i huvudmenyn), syns att med årsavgiften 0,5% blir ungefär 87% av det möjliga slutresultatet kvar till spararen efter 30 år, medan 1,5% i årsavgift bara ger ungefär 66% kvar. Skillnaden på 21 %-enheter motsvarar dessutom en förbättring av sparkapitalet vid spartidens slut med nästan en tredjedel.


Vill du få ut 6600 kronor per månad i tjänstepension, eller 8700 kronor? Om effekten av valet framställs på detta sätt blir det extremt mycket mer tydligt hur avgörande låga avgifter är, allt annat lika.


Därför lanserade Morningstar i maj 2012 nyckeltalet Norman-belopp, som visar kostnaden för ett sparande under 10 år. I januari 2013 infördes på EU-nivå ett nytt kostnadsmått som på engelska heter ”Ongoing Charges” och översatt till svenska heter ”Årlig avgift”, vilket tydligt signalerar att kostnaden tas ut varje år.


Men många fondbolag fortsätter att fokusera på fondernas förvaltningsavgift både på sina hemsidor och i sitt informationsmaterial. Och nästan alltid skriver de svenska fondbolagen ”Förvaltningsavgift, %” utan att nämna att den faktiskt är ”… % per år”. Varför är detta tillåtet? Ett kortfattat svar är: ”För att Finansinspektionen inte bryr sig”.


Nackdelar med rörliga avgifter


Minst lika vilseledande kan resultatbaserade fondavgifter vara, som varierar beroende på fondens avkastning jämfört med någon typ av index. Det främsta argumentet för rörliga avgifter brukar vara att förvaltaren då påstås prestera bättre. Men den verkliga orsaken är helt enkelt att fondbolaget vill försöka få mer betalt och att de med hjälp av skickliga säljare eller fina historiska prestationer lyckas övertyga tillräckligt många kunder om att även de tjänar på högre fondavgifter.


Det kan verka bättre och mer rättvist att fondavgiften är en bestämd andel av värdeökningen. Men i praktiken är nackdelarna stora, eftersom de flesta fonder med rörlig avgift även tar ut 1 procent av fondförmögenheten per år i fast avgift. Förutom att fonder med resultatbaserade avgifter därför nästan alltid blir mycket dyrare är det tveksamt om kunderna tjänar på att locka förvaltaren till ökat risktagande.


Svenska resultatbaserade avgifter (Norge har andra regler) ger nämligen en chans till en extra bonus utan någon motsvarande kostnad om förvaltaren misslyckas, vilket betyder att den förväntade bonusen rent matematiskt ökar ju större risk förvaltaren tar, eftersom ökad osäkerhet ger en större spridning i förväntat utfall. Frestelsen blir stor att chansa när förvaltaren får 20 procent andel av en vinstlott, utan att behöva betala vad lotten kostar.


Individuell beräkning av den resultatbaserade avgiften för varje kund är mest rättvist, men ger extra administration som kostar för alla. Kollektiv beräkning är bara rimlig om en evig ”high watermark” för andelskursen används, för annars kan kunder tvingas betala för samma uppgång flera gånger. Men high watermark ger istället ofta nedläggningar av fonder som misslyckats, eftersom förvaltarna hellre vill starta en ny fond där de kan få mer betalt. Och kunder som övertalas att flytta sina pengar till den nya fonden kommer då ändå att betala dubbelt.


Betalas inte tillbaka


Tyvärr har Finansinspektionen fortsatt att acceptera rörliga avgifter utan evigt high watermark, vilket betyder att fondsparare kan tvingas betala resultatbaserad avgift trots att de inte har fått någon värdeökning. Redan 2006 publicerade Finansinspektionen en kritisk rapport (se ”FI sågar rörliga avgifter – och sig själv”), men problemen finns kvar.


Värst är dock att resultatbaserade avgifter inte betalas tillbaka om framgång följs av misslyckande, samtidigt som de flesta andelsägare brukar sälja efter branta nedgångar eller perioder med dåligt resultat. Det betyder att den faktiska resultatbaserade avgiften ofta blir betydligt högre än den officiella. När en förvaltare först är framgångsrik men sedan misslyckas rejält kan effekten bli att många kunder inte har tjänat något alls på investeringen, men ändå har betalat stora belopp i resultatbaserad avgift.


Det enda sättet att ta ut resultatbaserade avgifter helt rättvist är därför att de tas ut individuellt och först vid spartidens slut. Men vad jag vet finns inte en enda svensk fond som gör så, eftersom det skulle betyda att de tvingades klara sig länge på främst den fasta förvaltningsavgiften och måste vänta många år på att få merparten av den resultatbaserade ersättningen så länge de flesta andelsägare är långsiktiga.


Hög andel sedan 2007


Trots problemen så accepterar många investerare resultatbaserade avgifter, andelen nya fonder i Sverige med resultatbaserad avgift har länge varit hög. Högst var andelen under perioden 2007 till 2012 då drygt 30 procent av alla nya fonder hade resultatbaserad avgift. Förra året föll andelen nya fonder med rörlig avgift till 10%, men hittills i år har 8 av 40 nya fonder resultatbaserad avgift.


Totalt har idag 130 av 728 svenskregistrerade fonder i Morningstars databas en resultatbaserad avgift som i de flesta fall påstås vara 20 procent av överavkastningen. Ett rimligt minimikrav vore att Finansinspektionen tvingar dessa fonder att varna i sitt informationsmaterial att den faktiska resultatbaserade avgiften med hög sannolikhet kommer att kosta betydligt mer än angiven procentandel av den nettovinst som kunden faktiskt realiserar, samt påpeka att det finns risk att kunden kommer att betala resultatbaserad avgift men ändå när spartiden är slut själv har förlorat pengar.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,8 1,2 0,8 stängt
Frankfurt (DAX30)
-0,1 0,6 0,2 stängt
London (FT-SE 100)
-0,3 0,2 -0,2 stängt
Paris (CAC 40)
-0,2 0,6 0,1 stängt
Tokyo (TOPIX)
-0,6 -0,4 -0,5 stängt
New York (S&P 500)
0,2 0,2 -0,5 stängt
New York (NASDAQ 100)
-0,3 -0,3 -1,0 stängt
Moskva (RTS)
0,3 0,3 -0,1 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
0,1 0,1 -0,1 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,6 0,9 0,5 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,1 1,6 1,0 15:00