Krönika

|

Eliten dold i fondundersökning

Småspararna dominerar i den officiella bilden av fondsparandet. Men en av hundra, de "rika" som står för hälften av pengarna, är de riktigt viktiga kunderna för fondbolagen.

Igår var jag på en presskonferens där Fondbolagens Förening presenterade en ny undersökning av svenska folkets fondsparande. 617 personer har i telefonintervjuer svarat på ett stort antal frågor, varav vissa resultat har offentliggjorts. En del av resultaten presenteras på föreningens hemsida (se länk till höger).

Det jag fastnade för är den bild som undersökningen ger av hur fördelningen av fondsparandets storlek ser ut. Så här ser den tabell ut som finns med i pressmeddelandet:

Sparat kapital i fonder
Fondsparare, %
< 10 000 kr 10
10 000 - 25 000 kr 17
25 000 - 50 000 kr 24
50 000 - 100 000 kr 21
> 100 000 kr 21
Ej svar 7
Källa: Fondbolagens Förening


Som synes svarar 51 procent att de har ett fondsparande under 50.000 kronor och 42 procent att de har över 50.000 kronor i fonder. Det ger intrycket att fondsparandet i genomsnitt är strax under 50.000 kronor per person – eller med andra ord: det är "småsparare" som sparar i fonder.

Men om det vore sant att genomsnittet är 50.000 kronor och undersökningen samtidigt har rätt att det är 71 procent av alla mellan 18 och 74 år som sparar i fonder ger det ungefär fyra miljoner människor som har sammanlagt 200 miljarder kronor i fonder.

Samtidigt visar andra mer exakta källor, till exempel förenings kvartalsstatistik, att direktsparandet är ungefär dubbelt så stort: 400 miljarder kronor per den 31 mars (undersökningen gjordes 17 mars till 17 april). Det kan verka märklig att olika undersökningar ger så olika resultat.

Olika snitt

Förklaringen är att det finns olika sorters genomsnitt. Ett aritmetiskt medelvärde är summa sparande delat med antal sparare, vilket ger ett snitt på 100.000 kronor per person. Men man kan också beräkna något som brukar kallas median, där alla fondsparare rangordnas efter storlek på sparandet och medelvärdet är det mittersta värdet. Då blir snittet alltså strax under 50.000 kronor.

Skillnaden beror på att det finns ett fåtal människor med ett mycket stort fondsparande. Det räcker med att det finns några tusen människor med mer än tio miljoner var placerat i fonder för att förklara den märkliga skillnaden. Baserat på det olika fondbolag har berättat för mig uppskattar jag att fördelningen ser ut ungefär så här: 10.000 svenskar har ett fondsparande på i snitt tio miljoner kronor, 100.000 svenskar har ett fondsparande på i snitt en miljon, övriga 3,89 miljoner svenskar har ett fondsparande på 50.000 kronor i genomsnitt.

Hälften inte lönsamma

För mitt resonemang spelar den exakta fördelningen inte så stor roll. Det viktiga är att en liten grupp svenskar, ungefär 1 procent av det totala antalet fondsparare, står för uppåt hälften av fondsparandet. Därmed är det bara ungefär 6 personer i denna grupp som har svarat i fondbolagens undersökning.

Lägg till detta att en fondsparare behöver placera omkring 25.000 kronor hos ett fondbolag för att vara lönsam (med förvaltningsavgifter på i snitt 1,3 procent ger det 325 kronor per år i intäkt). Men enligt Fondbolagens Förenings undersökning är det bara 66 procent av spararna som svarar att de har mer än så investerat totalt. Dessutom är det vissa som sparar hos mer än ett fondbolag. Det betyder alltså att ungefär hälften av fondspararna inte är lönsamma.

Om jag gissar rätt och "eliten" bland fondspararna är 110.000 svenskar, så står de för hälften av det totala direktsparandet i fonder, men mindre än 3 procent av svaren i undersökningen. Ändå är det förstås dessa 3 procent rika kunder som fondbolagen framförallt är intresserade av att behålla. Och därmed är det ganska ointressanta uppgifter som föreningen har offentliggjort, till exempel medelvärdet av fondspararnas förtroende för fondbolagen. Det intressanta är förstås svaren från de riktigt viktiga kunderna, de som sparar en halv miljon eller mer.

Eliten dold

Men eliten är dold i Fondbolagens Förenings undersökning. Grundfelet i undersökningen är att alla svar fått lika betydelse, trots att vissa fondsparar 100 gånger mer än andra. Det ger en skev bild, åtminstone om man ser till vad som faktiskt är viktigt för fondbolagen. Och det döljer att de "rika" står för ungefär hälften av fondsparandet.

Orsaken till att de verkliga småspararna (under 25.000 kronor) accepteras som kunder är att fondbolagen hoppas att många av dem ska fortsätta spara och bli rika, lönsamma kunder. Under andra halvan av 1990-talet fungerade denna strategi bra, i takt med att aktiekurserna steg brant uppåt blev allt fler fondsparare förmögna. Men de senaste tre åren har kalkylerna spruckit. Sparkapitalet i aktiefonder har krympt ihop, samtidigt som insättningarna har minskat.

Det som möjligen fortfarande räddar kalkylen är att fondbolagen hoppas att den som har övertygats att sätta in sina egna pengar i fonder hos ett visst fondbolag, även kommer att välja samma fondbolag för sin avtalspension och hos PPM (i dessa typer av "tvångssparande" är beloppen på sikt betydligt större). Erfarenheten från de val som har gjorts visar dock att människor inte är särskilt trogna mot de fondbolag de har. Till exempel har SEB, som är mer än tio gånger större än AMF på vanligt fondsparande, fått omvänd marknadsposition hos PPM.

Övertyga regeringen

Min gissning är att det är mycket medvetet som Fondbolagens Förening försöker framställa fondsparande som något med mycket brett folkligt stöd, att det handlar om en bred majoritet som sparar ganska små belopp. För att övertyga regeringen om lagändringar som gynnar fondsparande, alternativt inte minskar skattefördelarna för fondförsäkringar, behövs en bild av att det främst är "småsparare" som har pengar i fonder. Men sanningen är alltså snarare att fondsparandet är tudelat, hälften från olönsamma småsparare, hälften från en liten rik elit.

PPM kommer dock på sikt delvis att förändra detta. Den 15 maj fanns 5,2 miljoner PPM-sparare som har 81 miljarder kronor, alltså i snitt 15.500 kronor. Men framöver kommer insättningarna att vara i snitt 5.000 kronor per person och år vilket tillsammans med en rimlig värdestegring betyder att 80 procent av svenska folket om 10 år i snitt kommer att ha drygt 100.000 kronor hos PPM och minst lika mycket till via avtalspension och direktsparande. Då kommer också fondbolagen att vara betydligt mer intresserade av den breda majoriteten svenskar.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,3 -0,9 -0,3 09:50
Frankfurt (DAX30)
-0,5 -0,7 -0,2 09:51
London (FT-SE 100)
-0,5 -1,5 -0,9 08:51
Paris (CAC 40)
-0,7 -0,8 -0,3 09:51
Tokyo (TOPIX)
0,9 0,4 -0,7 stängt
New York (S&P 500)
1,1 1,1 0,3 stängt
New York (NASDAQ 100)
1,3 1,3 0,5 stängt
Moskva (RTS)
-0,4 -0,4 0,2 10:51
Hong Kong (HANG SENG)
0,7 0,7 1,0 15:51
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,5 0,4 0,7 13:21
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,3 -1,0 -0,3 08:51