Krönika

|

Få nya storsäljare

De åtta svenska fondföretag som dominerar bland småspararna har inte lanserat en enda högriskfond på tre år. Efter den senaste månadens börsras ökar intresset ytterligare för breda stabila fonder som inte kan ge svarta rubriker.

Denna vecka har tre nya svenska värdepappersfonder startat. Dels har lilla Consortum startat sin andra fond, dels har Handelsbanken startat ytterligare två indexfonder.


Totalt finns därmed 631 vanliga värdepappersfonder registrerade i Sverige, varav 204 har startats sedan januari 2006. Nästan en tredjedel är alltså ganska nya fonder. Hela 284 av de svenska värdepappersfonder som fortfarande lever fanns redan i december 1999, medan ”bara” 143 startade de första sex åren på 2000-talet.


Fondkapitalet finns främst i de äldsta fonderna. De 284 som startade före år 2000 innehåller i snitt 3,2 miljarder kronor, medan de 204 som tillkommit sedan januari 2006 i snitt har en fondförmögenhet på 1,7 miljarder enligt senaste rapport. Detta är logiskt eftersom månadssparande har hållit på längre i de äldsta fonderna och förvaltaren har haft längre tid på sig att skapa värdestegring.


Små fondbolag startar fler


Intressant är dock att de små fondbolagen står för en allt större andel nya fonderna. Trots att de stora bankerna och försäkringsbolagen totalt dominerar vanliga småsparares fondsparande, med över 90 procent av förvaltat kapital, så står de bara för 48 av de 204 nya svenska fonderna de senaste dryga fem åren.


Dessutom har inte en enda svensk högriskfond lanserats under de senaste tre åren av de åtta svenska fondföretag som dominerar bland småspararna. De åtta är fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) och fyra stora försäkringsbolag (AMF, Länsförsäkringar, Skandia och SPP). Den senaste nya högriskfonden från denna grupp var AMF Asien Stilla Havet som startade veckan efter Lehman Brothers krasch i september 2008 (fast ansökan skickades in några månader tidigare). Därefter har de stora lanserat ytterligare tjugo fonder, men enbart i breda och populära kategorier som blandfonder och Sverigefonder.


Delvis hänger detta ihop med att allt fler nya fondbolag har startats i Sverige. Enbart under år 2006 startade 13 nya fondbolag i Sverige (se ”Guldrusch i fondbranschen”, länk ovan till höger), som förstås står för en stor del av nykomlingarna i fondlistorna. De stora etablerade fondföretagen har motsatt problem: för många fonder. Många fondsparare upplever att det blir svårt att välja när bankerna presenterar listor med över hundra alternativ att välja mellan.


Svarta rubriker


Lägg därtill att de breda fonder som lanserades redan på 1990-talet uppfyller nästan alla behov som vanliga fondsparare har. Merparten av svenska folkets fondsparande finns därför i ett fåtal kategorier: Sverigefonder, globalfonder, blandfonder, obligationsfonder och penningmarknadsfonder. Bara en liten grupp sparare är tillräckligt intresserade för att uppskatta sortiment som innehåller ett stort antal land- och branschfonder.


Säljarna sparar dessutom tid om kunderna väljer att placera hela sparandet i en enda fond. Annars behövs mer tid för att förklara skillnaden mellan olika fonder och för att hitta en lämplig fördelning av sparandet mellan fonderna.


De branta börsrasen har även gjort att de etablerade fondföretagen blivit mer känsliga för kritik. Om en högriskfond faller över 50 procent under ett år så kan det bli svarta rubriker i media som gör att värdeminskningen fläckar av sig på bankens eller försäkringsbolagets varumärke. Särskilt illa är det om en fond råkar vara den allra sämsta under en börsnedgång eller ett kalenderår, vilket nästan alltid är en smalt inriktad högriskfond.


Färre fonder


Nu börjar dessutom nya EU-regler gälla som gör det möjligt att slå ihop fonder, även över landgränserna. Och det är främst de stora bankerna som har fonder registrerade även i andra länder, som därmed kan spara pengar och besvär. Framöver kommer därför antalet svenska fonder troligen att minska, samtidigt som andelen som tillhör storbankerna minskar.


För svenska fondsparare är färre svenska fonder troligen ingen nackdel. Större mer effektivt skötta fonder ger lägre kostnader totalt sett och förhoppningsvis kommer konkurrens och mer prismedvetna sparare göra att svenska folket åtminstone delvis är med och får nytta av effektiviseringen via lägre förvaltningskostnader. Och även om antalet svenska fonder minskar till 500 så finns många tusen utländska fonder som kan komplettera och ge de specialintresserade tillräckligt många udda alternativ även i fortsättningen.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,4 -0,3 -0,4 stängt
Frankfurt (DAX30)
-0,5 -0,6 -0,6 stängt
London (FT-SE 100)
-0,8 -0,9 -0,9 stängt
Paris (CAC 40)
-0,3 -0,4 -0,4 stängt
Tokyo (TOPIX)
-0,1 -0,2 -0,3 stängt
New York (S&P 500)
-0,4 -0,4 -0,6 stängt
New York (NASDAQ 100)
-0,7 -0,7 -0,8 stängt
Moskva (RTS)
0,4 0,4 0,6 10:30
Hong Kong (HANG SENG)
-1,5 -1,4 -1,8 15:30
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,0 0,2 -0,4 13:00
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,6 -0,7 -0,5 07:30