Krönika

|

Flytta till ISK nu är fel tillfälle

ISK passar bäst för fyndköp efter börsras. Sämst är schablonskatten när pengar flyttas för att sänka risktagandet. Efter en lång börsuppgång ökar risken att betala dubbel skatt på samma pengar.

De senaste årens låga räntor har gjort investeringssparkontot (ISK) till en stor succé. På knappt sju år har förvaltat kapital i fonder investerat via ISK ökat till 352 miljarder kronor.


Det ger en andel av det samlade fondsparandet i Sverige på 8 procent och där ingår inte det ISK-sparande som är förvaltarregistrerat (till exempel via Avanza och Nordnet) i Fondbolagens Förenings kvartalsstatistik. Totalt sett är därför ISK idag ungefär lika stort som hela det direktägda fondsparandet (men bara knappt en tredjedel av sparandet via PPM).


Bara 0,45%


Förklaringen till den snabba ökningen är främst skattereglerna. Vanligt ”gammaldags” direktägt sparande betyder att 30 procent av reavinsterna ska betalas i skatt, vilket många upplever som mycket. Skatten på ISK märks betydligt mindre eftersom schablonskatten innebär att en liten andel av kapitalet försvinner varje år och försäljningar behöver inte vara med i självdeklarationen.


Schablonskatten under 2018 är bara 0,45 procent av genomsnittligt sparkapital, men framöver ser skatten ut att stiga. Riksbanken varnar att räntorna kan fördubblas de närmaste åren, men även om ISK beskattas med 1 procent per år kan detta verka lite så länge avkastningen är hög.


I januari 2012 när ISK lanserades skrev jag ”Bra tillfälle flytta till ISK”. Med facit i hand var det ett utmärkt tillfälle att dra nytta av den låga schablonskatten, för särskilt aktiefonder har stigit brant i värde sedan dess.


Flytta nu?


Men det gamla direktägda fondsparande som fortfarande inte sålts, är det dags att flytta resten till ISK nu? Frågan blev aktuell den här veckan när SvD Näringsliv i förrgår rapporterade att Swedbank stoppat en lösning som Indecap tagit fram åt de fristående sparbankerna för att lättare övertala kunder att flytta fondsparande till ISK.


Ett återkommande mönster är att många sparbeslut fattas genom att titta i backspegeln och se vad som de senaste åren har varit bäst. Banker och försäkringsbolag lanserar och gör reklam för de typer av sparande som de senaste åren varit bäst. Och fondsparare köper ofta de historiska vinnarna, IT-fonder och läkemedelsfonder är tänkvärda exempel (se ”Läkemedel för dyrt i USA”).


Argument för ISK


Men visst finns starka argument för ISK. Det grundläggande är att slippa deklarera reavinster, vilket betyder att du slipper inlåsning för att undvika skatt. När som helst kan pengar flyttas ut ur ISK utan att det kostar någon extra skatt.


Dagens låga marknadsräntor betyder som sagt att beskattningen av ISK är låg. Under 2018 är skatten bara 0,45 procent av genomsnittligt sparkapital vilket gör att det (utan hänsyn till att vanlig kapitalbeskattning ger möjlighet till extra avkastning på orealiserade vinster, vilket är en stor fördel om spartiden är mer än 10 år) räcker med 1,5 procent värdeökning under året för att den förväntade skattekostnaden ska bli lägre än vid normal reavinstskatt. Och sparare som lyckas välja rätt fonder får behålla all extra avkastning.


Å andra sidan är det när risktagandet är som högst som ISK kan ge allra störst fördel. Idealet är om pengarna har placerats i något som stiger extremt mycket i värde under ett enda år, för då hinner beskattningen inom ISK ta väldigt lite. Men verkligheten är att hälften av ISK-sparandet är i blandfonder och andelen sparande i aktiefonder är klart lägre än via PPM, enligt kvartalsstatistiken från Fondbolagens Förening.


Argument mot ISK


Huvudproblemet med att flytta nu är att de flesta som har stora gamla reavinster är äldre fondsparare med liten del av spartid kvar. För att sänka risktagandet totalt sett borde den del av sparande som de flyttar placeras i investeringar med låg risk, vilket med dagens extremt låga räntor betyder att avkastningen blir låg. Därmed verkar det bättre att inte flytta dessa pengar till ISK, där skatt garanteras dras varje år oavsett om investeringarna stiger i värde eller inte.


Brant börsuppgång de senaste 5 åren gör att många aktiefonder är högt värderade. För de som har sparat i aktiefonder i många år blir de realiserade vinsterna ofta stora. Dels kan det bli betungande att betala reavinstskatten om alla pengar flyttats till nya fonder. Men framför allt ökar risken för dubbel skatt på samma pengar när aktievärderingen är hög och ger större sannolikheten för nedgång. Mardrömmen är att först sälja vanligt fondsparande nära en topp och betala reavinstskatt på hela uppgången, samt därefter på ISK-kontot välja aktiefonder som faller i värde men ändå beskattas varje år.


Många tycker också att det känns extra trist att behöva betala skatt även om sparandet har minskat i värde, en risk som ökar om återstående spartid är kort. Den nackdelen ökar troligen framöver när skatten på ISK höjs, eftersom Riksbanken signalerar att räntehöjningar är på väg.


Skatt gör nytta


Fast varför försöka undvika skatt på sparandet? Extra pengar som tas ut i skatt kan användas till vård, skola och omsorg. Till skillnad från normal konsumtion så kostar skatt inte i form av att resurser i samhällsekonomin används, tvärtom bidrar skattebetalningar till att frigöra resurser som kan användas till annat.


Rent egoistiskt betyder en extra inbetalning av skatt att individen kan konsumera mindre själv. Men sett ur samhällets perspektiv så måste kapitalinkomster beskattas för att inte andra mer snedvridande skatter ska höjas för mycket. I ett land som Sverige där den gemensamma ekonomin ger ett starkt skyddsnät finns många fördelar, men alla som kan behöver hjälpa till att betala notan.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
2,0 1,9 2,0 stängt
Frankfurt (DAX30)
1,5 1,0 1,1 stängt
London (FT-SE 100)
1,3 0,9 1,0 stängt
Paris (CAC 40)
1,4 0,9 1,0 stängt
Tokyo (TOPIX)
2,0 1,7 1,5 11:30
New York (S&P 500)
0,0 0,0 -0,2 16:53
New York (NASDAQ 100)
0,3 0,3 0,3 stängt
Moskva (RTS)
-0,2 -0,2 -0,2 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
1,3 1,3 1,4 stängt
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,6 0,0 -0,1 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
1,5 1,5 2,0 15:11