Krönika

|

Varken 2 eller 5 års riskberäkning duger

Vad som kallas ”högriskfonder” ser annorlunda ut än för fem år sedan. Men fondbolagens ändrade information orsakas mer av ändrad statistik än av att verkligheten faktiskt har ändrats.

Vad är ”risk” när man sparar i aktiefonder? De flesta skulle nog vilja få information om hur stor sannolikheten är att förlora pengar framöver och hur stor förlusten rimligen kan bli. För att säga något meningsfullt om detta behövs både intelligens och gärna åtminstone 100 års historisk erfarenhet från olika aktiemarknader.


Men fondbolagen struntar i det när de redovisar fondernas ”risk”. Istället har den svenska branschen via sitt organ Fondbolagens Förening kommit överens om att det räcker att studera svängningarna i kursutvecklingen de senaste 24 månaderna (”volatilitet” = standardavvikelse per år). Strunta i politisk risk, likviditetsrisk och andra problem som uppstår ganska sällan – det enda som fondbolagen räknar som ”totalrisk” är hur andelskursen har svängt under två ynka år.


Jag har bläddrat i årsrapporterna för 2010 från några välkända fondbolag och någon mer information om skillnaderna mellan fondernas risktagande hittar jag inte. Swedbank Robur avviker lite och skriver så här om sina risksymboler 1-6: ”När vi gör indelningen i riskklasser bygger det på standardavvikelsen för månadsavkastningen under en tidsperiod för de senaste tre åren, en ändring som skedde den 30/6 2009 från tidigare 5 års historik.


Varken tsunami eller Egypten


”Risk” att spara i en fond under 2011 redovisas alltså som hur mycket andelskursen har svängt kring medelavkastningen under 2009 och 2010. Men redan efter drygt tre månader av 2011 är det väl märkligt att ingen hänsyn tas till risken för jordbävningar (tsunamin i Japan) eller stängda börser (upproret i Egypten). Både naturkatastrofer och politiska problem är ibland avgörande för börsutvecklingen och vissa länder och branscher är mer utsatta än andra. Det borde fondbolagen kunna redovisa.


Istället har börsraset 2008 redan försvunnit ur ”totalrisken” hos många fondbolag och om ett halvår kommer finanskrisen inte längre att ingå i beräkningen av ”risken” i aktiefonder de senaste 3 åren.


Fast risken att förlora mycket pengar på aktier kommer rimligen snarare att vara högre än för tre år sedan, eftersom aktiekurserna i allmänhet är klart högre. MSCI Världsindex omräknat till svenska kronor befinner sig när detta skrivs 40 procent högre än i snittet i oktober 2008.


Kanske är vi på väg in i en lugnare period som 2004-2007, då aktiekurserna i allmänhet svänger betydligt mindre än normalt. Om ett par veckor sedan är det exakt 5 år sedan jag skrev ”3 år är för lite för att skatta fondernas risk” och efter börsraset 2008 är det väl uppenbart att jag hade rätt. Så här såg ”risken” ut i april 2006 hos olika kategorier fonder, beroende på mätperioden för volatiliteten:


"Risk" per 31 mars 2006
Historisk risk, snitt per kategori
volatilitet, %-enheter
(standardavvikelse per år)
1 år 3 år 5 år 10 år
Branschfond, Ny teknik 16,8 18,0 30,6 33,2
Branschfond, Bioteknik 18,5 19,1 26,4 34,4
Latinamerika 24,9 20,3 26,2 31,4
Östeuropa 21,7 21,4 23,8 34,3
Sverige, stora bolag 10,9 13,0 22,3 21,0
Asien, exkl Japan 15,3 16,6 20,3 26,1
Japan, stora bolag 13,4 18,9 20,2 21,6
Nordamerika, mix bolag 13,7 12,1 16,6 17,8
Global, mix bolag 11,1 11,1 16,2 16,8
Europa, mix bolag 10,1 10,4 16,0 16,6
Branschfond, Läkemedel 11,3 11,9 15,1 17,8
Blandfonder SEK 6,4 6,6 10,9 11,3
Ränte, SEK obligationer, långa 2,8 2,8 2,7 3,0
Ränte, SEK penningmarknad 0,2 0,3 0,4 0,5


Tabellens rader har samma innehåll som för fem år sedan, men nu är den sorterad från högst till lägst volatilitet 5 år. Som synes var det då IT-fondernas i kategorin ”Branschfond, ny teknik” som hade svängt mest (högst "risk"), men det är tänkvärt att sorteringen ser klart annorlunda ut i samma tabell fem år senare:


"Risk" per 31 mars 2011
Historisk risk, snitt per kategori
volatilitet, %-enheter
(standardavvikelse per år)
1 år 3 år 5 år 10 år
Östeuropa 13,2 31,6 27,3 25,7
Latinamerika 12,9 26,6 24,6 25,3
Sverige, stora bolag 16,1 24,4 21,7 21,9
Asien, exkl Japan 12,5 21,4 21,4 21,0
Branschfond, Ny teknik 12,6 19,5 18,8 25,5
Branschfond, bioteknik 14,3 18,7 17,2 21,9
Europa, mix bolag 10,8 17,3 15,6 15,9
Japan, stora bolag 15,5 16,7 15,4 17,9
Global, mix bolag 9,3 14,8 14,0 14,9
USA, mix bolag 11,8 14,5 13,7 15,0
Branschfond, läkemedel 9,9 13,3 13,1 13,4
Blandfonder SEK, aggressiv 6,3 11,0 10,2 10,8
Ränte, SEK obligationer, långa 3,5 4,1 3,5 3,0
Ränte, SEK penningmarknad 0,3 0,6 0,5 0,5


Som synes är det nu istället Östeuropafonderna som har svängt mest i värde. Och Europafonder ansågs då 2006 som lite mindre riskabla investeringar än de flesta andra aktiefonder, eftersom de klarade tidigare börsras bra. Men under finanskrisen 2008 föll Europa mer än börsernas i Japan och USA.


I år införs nya EU-regler som hårdare styr fondernas faktablad, vars namn ändras från ”Simplified Prospectus” till ”Key Investor Information Document” (KIID). Där finns bland annat ett krav att fonden risk ska redovisas på en skala 1-7 baserat på standardavvikelsen under 5 år historiskt. Om fonden inte har funnits så länge ska fondens jämförelseindex användas. Men som tabellerna ovan visar är variationen stor mellan olika 5-årsperioder och en väldigt stor andel av aktiefonderna kommer att hamna på risknivå 6 som är volatilitet mellan 15 och 25 procentenheter.


Olika risk, olika valuta


Jag tycker det är sorgligt att inget försök alls görs att kräva information om storleken hos olika typerna av risk (främst landrisk, branschrisk, kreditrisk, valutarisk, politisk risk, likviditetsrisk och risken för bedrägeri).


Ytterligare ett problem är att de nya EU-reglerna för KIID inte talar om i vilken valuta beräkningen av volatilitet ska göras, och svängningen i värdeutvecklingen kan ibland vara klart större i till exempel kronor jämfört med USA-dollar. Regeln är öppen för tolkning och en variant är att alla beräkningar av ”risk” ska göras i euro för alla fonder, vilket blir väldigt märkligt för en svensk investerare. Ett alternativ är att alla fonder ska beräkna ”risken” enbart i fondklassens egen valuta – vilket också blir konstigt för en svensk som är intresserad av resultatet i svenska kronor. Ett tredje alternativ är att beräkna risken i kundens valuta, vilket betyder att fondbolagens ibland måste redovisa olika riskklasser i olika länder. Tyvärr är det troligt att fondbolagen i Europa väljer olika tolkningar.


Och varken 2 eller 5 års riskberäkning duger. En granskning av historien visar att minst 10 års historik behövs och med tanke på att de flesta stora aktiemarknader har funnit i över 100 år så är det väl rimligt att ta med all historisk erfarenhet som finns i diskussionen av sannolikheten att olika extrema händelser påverkar fondsparandets värde.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,4 0,0 0,4 09:16
Frankfurt (DAX30)
-0,1 -0,1 0,2 09:16
London (FT-SE 100)
0,1 0,0 0,4 08:16
Paris (CAC 40)
-0,1 -0,2 0,1 09:16
Tokyo (TOPIX)
-0,5 -0,5 -0,3 stängt
New York (S&P 500)
0,3 0,3 0,3 16:56
New York (NASDAQ 100)
0,5 0,5 0,6 stängt
Moskva (RTS)
-0,1 -0,1 0,2 10:16
Hong Kong (HANG SENG)
0,0 0,0 0,2 15:16
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,3 1,1 1,0 12:46
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,3 0,2 0,5 08:16