Marknadskommentar

|

Utlänningar mer skeptiska till Moskvabörsen

Tillfälliga faktorer som stigande oljepriser och svagare svensk krona har lyft Rysslandsfonderna. Men en rad politiska konflikter och dålig behandling av utländska ägare gör att den långsiktiga trenden är fortsatt dyster.

Rysslandsfonder har haft hyfsad värdeutveckling det senaste året, och värdeökningen sedan årsskiftet är brant. Men det finns skäl till att professionella investerare är skeptiska, och ofta säljer ryska aktier. Ökad misstro verkar även gälla de svenska fondspararna, som under februari tog ut netto 146 miljoner kronor (knappt 1% av det svenska kapitalet i Rysslandsfonder).


Till att börja med beror värdeökningen det senaste året helt på att den svenska kronan har försvagats mot USA-dollarn. Räknat i dollar har Moskvabörsen inte stigit alls jämfört med för ett år sedan. Det gäller även oljepriserna, som steg brant fram till början av oktober, rasade under sista kvartalet och därefter har återhämtat sig till samma nivå som för ett år sedan.


Sett i ett längre perspektiv betyder detta att Moskvabörsen fortsätter att svika förhoppningarna som fanns för 8-9 år sedan. Räknat sedan toppen 2011 har Rysslandsfonderna varit en usel placering jämfört med världsindex.


Mer skeptiska


Främst verkar detta bero på att utländska investerare har blivit mer skeptiska. Trots att flera nyckeltal visar att ryska aktier är billiga jämfört med företag i samma bransch i andra länder, så har de utländska direktinvesteringarna minskat kraftigt och utlänningar är nettosäljare av ryska aktier.


Förklaringen till att många utländska investerare valt bort ryska aktier verkar främst vara den ökade risken att politiska konflikter skadar värdet på innehav i Ryssland. Orsakerna till försämrade relationer har varit många: Magnitskij-skandalen blossade upp 2012 och ledde till USA-sanktioner. Ryska trupper ockuperade Krim i mars 2014 och i juli samma år blev det malaysiska passagerarplanet MH17 med 298 personer ombord nedskjutet ovanför Ukraina, vilket gjorde att även EU införde sanktioner. 2017 tillkom anklagelserna om rysk inblandning i presidentvalet i USA. Och för ett år sedan skedde mordförsöket på en rysk dubbelagent och hans dotter i Salisbury.


Det finns även gott om exempel på dålig behandling av utländska investerare i Ryssland. Det mest omskrivna i år är att den amerikanske fondförvaltaren Michael Calvey och några av hans kollegor på Baring Vostok Capital Partners, som sedan 1994 investerat ungefär 25 miljarder kronor i Ryssland, 14 februari blev arresterade anklagade för bedrägeri. En konflikt med andra ägare i banken Vostochny som borde kunna lösas civilrättsligt har förvandlats till ett brottsmål, enligt den brittiska tidningen The Economist därför att motparten har kontakter inom ryska hemliga polisen, FSB.


Den långsiktiga trenden ser dyster ut. Tillfälliga positiva faktorer (återhämtning hos oljepriserna, svagare svensk krona) har som sagt bidragit till en uppvärdering av Rysslandsfonderna de senaste tre åren, men det grundläggande problemet har blivit allt tydligare: Ryssland styrs av en korrupt elit med president Putin som förgrundsgestalt, som verkar ignorera att deras beteende skadar rysk ekonomi. Det är därmed logiskt att utländska investerare har blivit allt mer skeptiska.

Läs fler kommentarer i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,1 -0,3 0,1 stängt
Frankfurt (DAX30)
0,3 0,2 0,5 stängt
London (FT-SE 100)
0,7 0,2 0,5 stängt
Paris (CAC 40)
-0,1 -0,3 0,0 stängt
Tokyo (TOPIX)
0,4 0,1 -0,1 10:32
New York (S&P 500)
0,3 0,3 0,3 16:53
New York (NASDAQ 100)
0,2 0,2 0,1 stängt
Moskva (RTS)
0,4 0,4 0,6 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
0,1 0,2 0,1 stängt
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,3 0,3 0,7 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,7 -0,9 -0,5 stängt