Hitta artiklar

Visar 10 artiklar av 17
Barnsparande ger ofta dubbel vinst Krönika 23/8 2018
Dra mer nytta av billiga generationsfonder Krönika 30/11 2017
Barn behöver förstå moderna pengar Krönika 31/8 2017
Nytt perspektiv på barnsparande Krönika 12/4 2012
Svårt att göra barnsparandet rättvist Analys 22/9 2011
Fonder populäraste sparformen till barnen Notis 24/1 2011
Mina svar till DI om barnsparande Nyhet 4/10 2010
Satsa på bosparande och glöm pensionssparande Notis 1/10 2010
Fondtyper 3: Blandfonder Analys 16/3 2010
Så sparar du smart till barnen Notis 7/4 2008

5 svar om tryggheten i räntefonder

Under september har jag fått många frågor om räntefonder, så jag samlar svaren i veckans krönika. Det är i senaste laget att byta till räntefonder, men pengarna är säkra där så länge andelen statspapper är hög.
Krönika av Jonas Lindmark 2/10 2008

Vi vet inte säkert hur framtiden blir. En några kilometer bred stenbumling på väg genom Vintergatan skulle kunna råka slå ned i Stockholm nästa vecka – i så fall kanske en global aktiefond visa sig vara en mycket säkrare placering än en svensk räntefond. Alla experter är rimligen ändå överens om att svenska statspapper och bostadsobligationer totalt sett (med hänsyn till alla risker) är betydligt säkrare än de flesta andra placeringar.

Men finanskrisen i USA har smittat av sig allt mer på Europa och många fondsparare är oroliga. I veckans krönika försöker jag svara på fem vanliga frågor:

Börsraset bara fortsätter – borde jag byta från aktiefonder till räntefonder?

Efter det senaste årets branta börsnedgång är det definitivt i senaste laget att säkra gamla aktievinster. Som jag skrev i förra veckans krönika ”Tillbaka på bastrenden” tycker jag att en granskning av aktiekursernas utveckling i ett längre perspektiv visar att värderingen nu är tillbaka på en rimlig nivå, vilket betyder att den som köper aktier på dagens nivå på lång sikt rimligen får betalt för sitt risktagande i form av högre avkastning.

Självklart finns undantag, särskilt ifall den återstående spartiden är kort. Men om spartiden är lång, så är sommarens nedgång snarare ett argument att sätta in mer pengar i aktiefonder.

Visst har de senaste veckorna varit fulla av oroande nyheter som talar för att aktiemarknaden bottnar först nästa år. Men ju närmare botten vi kommer, desto lättare är det att missa att vara med under nästa uppgång. Långsiktiga sparare, som har minst 5 år spartid kvar, tycker jag därför inte ska byta från sina aktiefonder nu – från dagens nivå är det bättre att ligga kvar i aktiefonder hela vägen in i nästa globala högkonjunktur.

SEB Penningmarknadsfond föll 0,7 procent den 15 september på grund av Lehman Brothers – hur stor är risken för ännu större förluster av denna typ?

De flesta fondsparare blir nog förvånade när de får veta att svenska räntefonder förlorat pengar i USA, trots att deras fondbestämmelser lovat att de enbart ska köpa värdepapper som ger ränta och återbetalning i svenska kronor. Med facit i hand är det även lätt att tycka att svenska förvaltare borde ha avstått när en amerikansk investmentbank plötsligt gör sig besväret att vilja låna svenska kronor.

SEB har gjort ytterligare nedskrivningar den senaste veckan, men jämfört med nedgången för de flesta aktiefonder är minus 1,1 procent för SEB Penningmarknadsfond den senaste månaden väldigt lite. Med dagens räntor tar det mindre än ett kvartal att tjäna igen denna förlust. Dessutom är det inte säkert att alla pengar är förlorade, ”försiktighetsprincipen” ger rimligen ett lägre bokfört värde än den mest sannolika återbetalningen.

USA har de senaste veckorna upplevt en flykt från penningmarknadsfonder, efter att en stor räntefond plötsligt föll 3 procent. Företag och investerare som absolut inte vill riskera denna typ av förluster har därför istället köpt egna statsobligationer. Jag tycker att den typen av reaktion är överdriven – just dessa händelser har rimligen gjort förvaltarna mer medvetna om sina kreditrisker och fått dem att sprida fondernas risker bättre. Därmed borde sannolikheten för upprepningar ha minskat.

Vad ska man tänka på för att minimera riskerna när man väljer räntefond under denna finanskris?

Första steget är att undvika valutarisker, alltså att välja räntefonder som enbart placerar i svenska kronor. Nästa steg är att läsa de senaste rapporterna från fondbolaget och kontrollera att andel statspapper (värdepapper utgivna av svenska staten) är hög (vilket den normalt är). Även de svenska bostadsinstituten är rimligen mycket säkra låntagare – för eftersom de alla klarade sig helskinnade under den svenska fastighetskrisen 1990-1993 (då riksbanken höjde dagslåneräntan till 500 procent) så borde de klara sig ännu bättre vid dagens betydligt lägre räntenivåer.

De två stora skillnaderna mot USA är att vi svenskar dels är personligt ansvariga för våra bostadslån (medan amerikaner normalt kan bli av med lånen genom att lämna in nycklarna till banken), dels att vi i Sverige inte blir skuldfria genom att gå i personlig konkurs (medan lagen i USA ger möjligheten att lämna ifrån sig allt och sedan starta från noll). Detta gör att vi svenskar kämpar på med att betala räntor och amorteringar på våra bostadslån (som tack vare större ansvar har lägre räntor), vilket kraftigt minskar risken för att ett svenskt bostadsinstitut ska gå i konkurs.

Vad händer med mina pengar i fonderna om fondbolaget går i konkurs?

Om det är ett brott som orsakat konkursen (bedrägeri eller trolöshet mot huvudman) så kan fondernas tillgångar ha förskingrats, helt eller delvis. Men om orsaken är att fondbolaget eller dess ägare gjort dåliga affärer och förlorat företagets kapital, så påverkas inte tillgångarna i fonderna, eftersom dessa finns helt separat hos förvaringsinstitutet (se ”Bra skydd av förvaringsinstitutet”, länk ovan till höger).

Fast även om en bedragare har lyckats stjäla pengar ur fonderna, så finns det flera skyddsnät, som ansvarsförsäkringar och omsorg om varumärken. Flera historiska fall visar att om det drabbade fondbolaget ingår i en stor koncern, så kommer moderbolaget att betala förlusterna för att inte skada allmänhetens tilltro till resten av verksamheten.

Storbankerna äger både fondbolag och förvaringsinstitut, vad händer med min fond om hela banken ställer in betalningarna?

Både fondbolag och förvaringsinstitut ska hantera fondernas tillgångar separat. Dessa ingår inte i bankernas balansräkningar och fondernas är alltså inte ens inblandade i en konkurs.

Men rent praktiskt är det tänkbart att pengarna blir låsta under en period, helt enkelt därför att den normala administrationen kanske upphör. Hanteringen blir ungefär densamma som vid ett indraget tillstånd, då Finansinspektionen efter några månader har överfört förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag, som återupptar beräkning av andelskurs och handel med fondandelarna (en onödig inlåsning, se ”Fondhandel behövs hos förvaringsinstitutet”).

I samband med en större kris är det tänkbart att pengarna i en fond kan bli låsta i uppåt ett år. Samma problem finns dock med vanliga bankkonton som omfattas av insättningsgarantin – även om kunden i till slut får tillbaka sina pengar, så visar de konkurser som inträffat att återbetalningen kan ta lång tid.

För dig som vill vara maximalt försiktig är det därför klokt att placera ditt sparande via mer än en bank. De fyra största svenska bankerna har fördelen att de rimligen är för stora för att svenska myndigheter och politiker ska våga låta dem gå omkull. Men de mindre bankerna har å andra sidan ofta fördelen att de är helt fokuserade på privatpersoner och därför undviker stora kontrakt och andra affärer som ger mer svårkontrollerade risker för banken totalt sett.

Slutligen finns förstås alternativet att placera direkt hos staten: ett eget konto hos Riksgälden. Där kan man just nu få 4,5 procent rörlig ränta på ett Riksgäldskonto (länk ovan till höger).