Hitta artiklar

Visar 10 artiklar av 17
Barnsparande ger ofta dubbel vinst Krönika 23/8 2018
Dra mer nytta av billiga generationsfonder Krönika 30/11 2017
Barn behöver förstå moderna pengar Krönika 31/8 2017
Nytt perspektiv på barnsparande Krönika 12/4 2012
Svårt att göra barnsparandet rättvist Analys 22/9 2011
Fonder populäraste sparformen till barnen Notis 24/1 2011
Mina svar till DI om barnsparande Nyhet 4/10 2010
Satsa på bosparande och glöm pensionssparande Notis 1/10 2010
Fondtyper 3: Blandfonder Analys 16/3 2010
Så sparar du smart till barnen Notis 7/4 2008

Använd fondbetyg på rätt sätt

Många har missförstått och tror att syftet med Morningstar Rating är att spå framtida vinnare. Sanningen är att vi vill bredda fokus och sammanfatta historisk information, för att med morot och piska ge alla fondsparare bättre resultat.
Krönika av Jonas Lindmark 19/2 2015

Ett av flera argument för indexfonder är att det inte går att veta vilka aktiva förvaltare som i framtiden kommer att lyckas bättre än index. Detta påstående är kärnan i kritiken från Harry Flam och Roine Vestman mot aktiv förvaltning, som jag redan skrivit om ett par gånger (”Vilken är rätt slutsats av Didner & Gerge” och ”Småbolag är bättre än indexfonder”).


Men argumentet är även indirekt kritik mot att använda fondbetyg som Morningstar Rating för att välja fonder. Först vill jag säga att kritiken innehåller ett viktigt påpekande. Fondbetyg är dåliga på att spå framtida vinnare, det skrev jag om här på Morningstar redan för 14 år sedan (”Fondbetygen klarar tre av fyra syften”, länk ovan till höger).


Vi på Morningstar försöker därför vara väldigt tydliga med att vår kvantitativa Rating bara är en sammafattning av historiska prestationer och att det krävs mer information för att göra bra fondval. Därför har Morningstar över 100 fondanalytiker, som sätter de framåtblickande betygen guld, silver och brons. Vi har dock ännu inte börjat med Morningstar Analyst Rating i Sverige (mer om det i ”Fler sorters fondbetyg kommer”).


Ändå är det många, särskilt journalister, som tror att det enda syftet med vanliga Morningstar Rating är just att spå framtiden. Återkommande brukar jag därför förklara att det är viktigt att skilja på olika behov och det finns åtminstone fem olika behov:


(1) Bredda fokus


Du som redan har sparat i en fond i flera år är troligen i första hand intresserad av att få veta om din fond har presterat bra eller dåligt. För detta behov fungerar Morningstar Rating bra, eftersom den baseras på en sammanfattning av hur fonden har presterat i förhållande till sina närmaste konkurrenter. Genom att enbart jämföra inom en kategori och riskjustera avkastningen blir jämförelsen mer rättvis.


Fast vid utvärdering av gamla fondval tittar nog många helt enkelt på avkastningen i absoluta tal och jämför den med alla andra alternativ. Avgörande då är främst att ha valt rätt kategori fonder och det spelar ingen roll om fondens resultat jämfört med sina konkurrenter beror på tur eller skicklighet.


(2) Sammanfatta information


Ett helt annat behov är att utvärdera ett fondbolags hela sortiment, vilket är intressant både för fondsparare, för mellanhänder och för fondbolagen själva. Genom att sammanfatta komplex information om avkastning, risk och avgifter till ett enda tal 1-5 blir det enklare att få översikt och se skillnader. Fondbetyget på en enda fond kan vara orättvist beroende på gränsdragningen mellan kategorier och tillfälliga överreaktioner på aktiemarknaden. Men genomsnittet för ett stort sortiment blir mer rättvist.


Ett tredje behov är att få hjälp med att välja rätt fond. Då är det uppenbart fel att enbart använda Morningstar Rating, som bara baseras på en jämförelse inom en viss kategori och görs helt utan hänsyn till att olika kategorier passar olika sparbehov. När journalister frågar måste jag ofta börja med att påpeka att varje sparare först behöver välja sparmål, bestämma spartid och hitta rätt risknivå, för att kunna hitta fondkategorier som passar för just detta sparande. Därefter kan det i nästa steg vara till viss hjälp att minska antalet alternativ genom att sortera bort de som har låg Morningstar Rating, men bara om man tror att historiska prestationer säger åtminstone något om framtiden.


(3) Tipsa om framtida vinnare


Alla granskningar som gjorts av gamla fondbetyg och fondernas avkastning de följande åren visar att det fungerar dåligt att spå framtida vinnare enbart med hjälp av fondernas historiska resultat. Det beror bland annat på att det är svårt att skilja tur från skicklighet, att det varierar vilken ”stil” hos förvaltaren (t ex småbolag, tillväxtbolag, hög utdelning) som fungerar bäst, samt att förvaltare byter jobb.


(4) Varna för dåliga fonder


Däremot finns det tydligare samband att de fonder som fått lägsta Rating 1 stjärna ofta fortsätter att prestera dåligt jämfört med andra fonder i samma kategori. En förklaring är att höga avgifter och dolda kostnader ofta fortsätter att belasta de sämsta fonderna. En annan förklaring är att det är svårt att hitta duktiga förvaltare som vill ta över skötseln av en fond med svag historia. De sämsta fonderna blir också oftare nedlagda.


(5) Morot och piska


Allra viktigast för samhället är ett helt annat syfte, som är gemensam med betygens funktion i skolan. Genom att locka med morot (5 stjärnor) och hota med piska (1 stjärna) hjälper Morningstar Rating till att lyfta hela branschens prestationer. Varje tiondels procent som fondernas snittavkastning ökar är värd 3 miljarder kronor för svenska fondsparare.


För att detta ska fungera är det viktigt att så många fonder som möjligt får betyg. Därför börjar Morningstar sätta betyg redan efter 3 år, trots att ofta vi behöver förvaltarnas prestationer under 5 och även 10 år för att se hur deras förvaltning klarar olika marknadsförhållanden. En viktig fördel med en enkel sammanfattning av historisk information är att det med datorernas hjälp går att göra beräkningen för alla fonder, bara de har tillräckligt lång historik. Globalt finns idag Morningstar Rating på nästan 90.000 fondklasser.