Hitta artiklar

Visar 10 artiklar av 17
Barnsparande ger ofta dubbel vinst Krönika 23/8 2018
Dra mer nytta av billiga generationsfonder Krönika 30/11 2017
Barn behöver förstå moderna pengar Krönika 31/8 2017
Nytt perspektiv på barnsparande Krönika 12/4 2012
Svårt att göra barnsparandet rättvist Analys 22/9 2011
Fonder populäraste sparformen till barnen Notis 24/1 2011
Mina svar till DI om barnsparande Nyhet 4/10 2010
Satsa på bosparande och glöm pensionssparande Notis 1/10 2010
Fondtyper 3: Blandfonder Analys 16/3 2010
Så sparar du smart till barnen Notis 7/4 2008

Lär dig av mitt misstag

I veckans krönika berättar Morningstars analyschef om hur fel han hade om SEB Internetfond – och några viktiga lärdomar av fondens utveckling.
Krönika av Jonas Lindmark 5/4 2001



De flesta människor berättar helst om de bra affärer de gjort. Och jag tror att de flesta även är bättre på att komma ihåg de bra affärerna, medan de gärna glömmer bort eller bortförklarar de dåliga.

Själv är jag likadan. Fast jag gör väldigt lite affärer, istället har jag som jobb att försöka hjälpa andra göra bra affärer och att undvika dåliga. Så jag ger massor av råd och tips i de artiklar jag skriver. Och ganska ofta har jag fel. Fast jag berättar hellre om de gånger jag haft rätt.

Från 10 till 46 kronor

Men i veckans krönika tänker jag göra tvärtom och berätta om ett riktigt dåligt tips, närmare bestämt när jag avrådde mina läsare från att köpa SEB Internetfond. Och, framför allt, vad jag tror att man kan lära sig av detta.

Den 19 maj 1999 publicerades en artikel i Affärsvärlden som jag hade skrivit, ”Tjäna pengar på internet?”, där jag avrådde från att investera i den Internetfond som SEB just då lanserade.

Jag avslutade artikeln med ”Fast mycket talar som sagt för att helt undvika dessa högriskfonder. Trots att internetaktierna redan har fallit rejält under våren, så är värderingarna fortfarande extrema mätt med alla normala nyckeltal.” (se länk uppe till höger). Vid lanseringen kostade andelarna 10 kronor och knappt tio månader senare hade de stigit till 46 kronor.

Från 46 till 8 kronor

Länge var detta mitt favoritexempel på hur svårt det är att spå framtiden. Men nu plötsligt skulle jag kunna hävda att jag hade rätt, för när detta skrivs är andelskursen strax under 8 kronor. Och den som i maj för två år sedan hade placerat 10 kronor i en fond som följt Affärsvärldens Generalindex hade idag haft andelar värda 11 kronor. Den som hade placerat i en fond som följt världsindex hade haft lite mer.

Fel hade jag förstås ändå. I maj 1999 kunde någon ha lurat av mig en rejäl slant genom att slå vad att SEB Internetfond inom ett år skulle nå över 40 kronor.

Viktiga lärdomar

Det viktiga är att jag tror att det finns mycket att lära av SEB Internetfonds utveckling både för dig, kära läsare, och för mig själv. Några viktiga lärdomar är:

1. Att det är omöjligt att veta hur länge en spekulationsbubbla kommer att fortsätta växa. Det var många fler än jag som trodde att IT-aktiernas uppgång var över redan våren 1999. Oj, vad fel vi hade.

Även motsatsen kan inträffa. Om börserna fortsätter nedåt ett tag till så kan en förtroendekris inträffa i vissa länder och/eller branscher, och aktiekurserna rasar då långt mer än vad som är rimligt. Långt mer än jag och de flesta ”experter” tror är möjligt.

2. Att de flesta hoppar på en uppgång för sent. När det gäller SEB Internet så har svenska folket helt klart gjort en sämre affär än det kan verka om man bara tittar på andelskursen. Fondandelarna kostade alltså vid lanseringen 10 kronor per styck. Men om man studerar senaste årsrapporten, så ser man att under år 1999 sattes netto 1230 miljoner kronor in till en genomsnittlig kurs på 15 kronor.

Under år 2000 sattes ytterligare 742 miljoner kronor in i fonden netto, men antalet andelar ökade bara med drygt 16 miljoner, vilket (paradoxalt nog) råkar ge en genomsnittlig anskaffningskostnad på 46 kronor – lika mycket som den allra högsta kursnoteringen i mars förra året. Att det blivit så beror på att svenska folket tyvärr i genomsnitt har köpt in sig medan fonden stod högt och sålt när andelskursen stod betydligt lägre.

3. Att man inte har gjort en bra affär förrän man har sålt aktierna eller fondandelarna. Så länge innehavet finns kvar så finns varje dag risken att något totalt oförutsägbart utraderar hela den orealiserade vinsten. Först när man har sålt och fått betalt så är det riskfritt att korka upp champagnen.

4. Att ett köptips kan vara både rätt och fel, beroende på när utvärderingen görs. Många i fondbranschen säger i nästan varenda mening ”på lång sikt” för då kan man aldrig anklaga dem för att ha fel – de kan alltid svara, ”Jo, men på lång sikt så kommer det att löna sig.”

Därför är det viktigt att kräva att den som ger ett köptips talar om vilken tidsperiod tipset gäller. Och mitt förslag är att du struntar i alla som svarar ”på lång sikt” för ingen, ingen över huvud taget utom kanske Gud, har en aning om hur det kommer att gå på lång sikt.

12 månader

Jag syndar nog själv ibland när det gäller att tala om vilken tidsperiod mina tips gäller. Men, så har jag sagt det en gång för alla, jag kan omöjligt förutsäga vilka fonder eller marknader som kommer att ge bättre avkastning än genomsnittet mer än tolv månader framåt. I ett längre perspektiv är det bara med råd av typen ”sprid riskerna och välj låga avgifter” som jag kan göra nytta.

Så har jag inte haft rätt efter 12 månader, då hade jag fel – så enkelt är det. Alltså hade jag fel den 19 maj 1999. Ett år senare hade luften visserligen börjat pysa ut ur ”IT-bubblan”, men fortfarande var andelskursen för SEB Internetfond kring 25 kronor.

Att jag plötsligt har rätt i dag är mager tröst för de som jag eventuellt lurade att inte köpa SEB Internetfond vid lanseringen.