Hitta artiklar

Visar 10 artiklar av 17
Barnsparande ger ofta dubbel vinst Krönika 23/8 2018
Dra mer nytta av billiga generationsfonder Krönika 30/11 2017
Barn behöver förstå moderna pengar Krönika 31/8 2017
Nytt perspektiv på barnsparande Krönika 12/4 2012
Svårt att göra barnsparandet rättvist Analys 22/9 2011
Fonder populäraste sparformen till barnen Notis 24/1 2011
Mina svar till DI om barnsparande Nyhet 4/10 2010
Satsa på bosparande och glöm pensionssparande Notis 1/10 2010
Fondtyper 3: Blandfonder Analys 16/3 2010
Så sparar du smart till barnen Notis 7/4 2008

Ökat sparande i indexfonder

En fjärdedel av svenskarnas sparande i aktiefonder är idag indexfonder. De svenska har i snitt 3,51 i Morningstar Rating vilket visar att det ökade intresset är motiverat. Men leta inte bara låga avgifter. Tänk på att index nästan alltid betyder aktier, vilket ger för hög risk om återstående spartid är kort.
Krönika av Jonas Lindmark 20/8 2015

Vi svenskar visar allt större intresse för att spara i indexfonder, som passivt sprider pengarna med samma fördelning som ett börsindex och främst konkurrerar genom låga avgifter.


31 juli hade vi 235 miljarder kronor placerade i indexfonder, enligt Fondbolagens Förenings statistik, vilket är 12 procent av allt sparande i aktiefonder. Där ingår inte ”icke-väljarna” hos Pensionsmyndigheten trots att AP7 aktiefond främst köper index globalt, så jag tycker det är mer rättvist att räkna med de 280 miljarder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Därmed ökar andelen till 27 procent.


Och andelen växer gradvis, under de första sju månaderna i år fick indexfonder insättningar på netto 11 miljarder, medan övriga aktiefonder tappade 30 miljarder. Även andelen av bruttoinsättningarna var större, bland alla svenska köp av aktiefonder i år, totalt 244 miljarder, så gällde 22 procent indexfonder.


Ökad tillgång


Ändå är säljarnas intresse lågt, eftersom dramatiskt mycket lägre avgifter i indexfonder betyder lägre provisioner till säljarna. Men kunskapen om fördelarna med låga årsavgifter växer gradvis i Sverige och allt fler mellanhänder, till exempel valcentraler för tjänstepensioner som Collectum, kräver att försäkringsbolagen ska ge tillgång till billiga indexfonder. Bankerna har reagerat, nu senast Swedbank som i juni döpte om sina indexfonder till ”Access” (vilket tidigare var samlingsnamnet för bankens fond-i-fonder).


Ytterligare ett sätt som tillgången till indexfonder ökat är att fler fått möjlighet att enkelt och med låg kostnad investera i börshandlade indexfonder (ETF). Nätmäklare som Avanza och Nordnet ger även tillgång till ETF som är noterade i USA och Tyskland, vilket rejält breddar möjligheten även för aktiva småsparare som försöker pricka rätt bland länder och branscher att välja indexfonder.


Höga snittbetyg


Fast därmed har det blivit svårare att välja, det räcker inte med att leta lägst avgift (vilket leder till Avanza Zero, Nordnets fyra landfonder och SEB Euroland Gratis) utan först blir frågan vilket index som kommer att visa sig bli en bra placering. Och det är svårt att spå framtiden. Breda index för Europa och USA ger bättre riskspridning och därmed ett hyfsat resultat, men även i dessa kategorier finns flera index att välja på. Passiva USA-fonder följer till exempel ofta S&P500-index men det finns även de som följer småbolagsindex som Russell 2000.


Morningstar Rating ger en bra bild av hur en viss typ av fonder generellt har lyckats jämfört med övriga. En sökning med bred kategori ”Indexfonder” här på sajten visar att 11 har högsta betyg fem stjärnor, 56 har fyra stjärnor, 66 har tre stjärnor, 15 har två stjärnor och bara 7 har en stjärna. Det ger ett snittbetyg på 3,32 vilket är bra men inte imponerande. Om sökningen begränsas till enbart svenskregistrerade fonder ökar snittbetyget för indexfonder till 3,51 vilket främst beror på att ingen svensk indexfond har fondbetyg under tre stjärnor.


Kolla med fondindex


Tänk dock på att nedlagda fonder inte finns med i jämförelsen av snittbetyg, eftersom det inte går att sätta Rating när en fond har slutat rapportera andelskurs. Och både de sämsta svenska indexfonderna och många med aktiva förvaltare som misslyckats har lagts ned. På det sättet är det bättre att kolla de enskilda fondernas resultat jämfört med ett index där alla fonder i kategorin ingår under den tid de existerade, Morningstars fondindex. De finns under ”Verktyg” här på sajten och genom att först välja kategori och sedan ”Fonder inom fondgruppen” samt klicka på fondernas namn så kan du se hur de klarat sig mot hela gruppen konkurrenter. Eller sök direkt efter ett visst fondnamn längst ned på fondindex-sidan. Diagrammen visar fonden i gult jämfört med flera olika breda index.


När spartiden minskar och det bara är 5-10 år kvar till sparpengarna ska användas, så är det klokt att minska risktagande och bara placera hälften eller mindre i aktiefonder. Är sparandet bundet till att placera i fonder (som PPM eller tjänstepensionen) så betyder det att du behöver komplettera med andra alternativ som hedgefonder, blandfonder eller räntefonder. Dessa är sällan indexfonder, men även bland dem finns alternativ med låga avgifter. Och mot slutet av sparandet, när sparkapitalet vuxit tack vare insättningar och värdeökning, då finns det allra mest i kronor räknat att tjäna på låga avgifter.


Xindexfonder Xspartid