Hitta artiklar

Visar 10 artiklar av 7616
Nyheter från Morningstar, vecka 15-16 Nyhetsbrev 11/4 2019
Se upp med de orimligt höga provisionerna Krönika 11/4 2019
Handelskriget mellan Kina och USA fortsätter Marknadskommentar 11/4 2019
Uttag från aktiefonder under mars Notis 10/4 2019
Ny flytträtt från januari 2020 Notis 4/4 2019
PPM underlättar hållbara fondval Notis 4/4 2019
Två tydliga brister i konsumentskyddet Notis 4/4 2019
Avanza startar billig tillväxtmarknadsfond Notis 29/3 2019
Nyheter från Morningstar, vecka 13-14 Nyhetsbrev 28/3 2019
Nordeas årsrapport visar att avgifterna styr Krönika 28/3 2019

Strunta i de fonder som inte passar dig

Fondbolagen tjänar mer pengar ju fler dyra aktiefonder de har som lockar till sig kunder. Men för 99 procent av svenska folket räcker det med ett fåtal fondtyper.
Analys av Jonas Lindmark 17/2 2011

Det kostar inte mer att förvalta en större fond, alltså är det slöseri med resurser att så många fondbolag har fonder som är väldigt lika varandra. Att fondbolagen ändå startar fler fonder beror på samma mekanism som gör att det finns så många sorters schampo i en stor livsmedelsbutik – ju fler sorter, ju större plats på hyllorna, desto större försäljning.


Morningstar delar in de fonder som säljs i Sverige i 219 grupper, men det är knappast någon som behöver sprida ut sitt sparande så mycket. De flesta fondtyper är bara intressanta för en liten grupp ”spelare” och de som har fondsparandet som ett fritidsintresse.


För 99 procent av svenska folket räcker det med ett fåtal fondtyper. De senaste två åren har jag skrivit en serie artiklar i Legally Yours om tio fondtyper och nu är det dags för en summering.


Tio fondtyper


Den enklaste lösningen för dig som sparar långsiktigt och tror att kapitalismen framöver kommer att ge börsföretagens ägare betalt för risktagandet är att spara i globalfonder. Genom att sprida pengarna brett i alla världsdelar och alla branscher så blir utvecklingen jämnare, men avkastningen blir ändå bättre än ungefär hälften av de mer specialiserade aktiefonderna.


Den främsta nackdelen hos globalfonder är att de trots sin bredd inte tar ansvar för fördelningen mellan aktier och andra tillgångar. Under de senaste tio åren har vi upplevt två höga toppar på aktiemarknaden, 2000 och 2007, då aktier var väldigt dyra. När nya pengar sätts in löpande, som vid månadssparande och premiepensionen, så köper globalfonden nya aktier oavsett om de är dyra eller billiga.


Även om spartiden är 10 eller 20 år så finns en risk att aktier faller i värde. Och för många typer av sparande är ett centralt önskemål att kapitalet inte ska minska i värde. Det gäller särskilt gåvor, till exempel när äldre släktingar sätter in pengar till barnbarn och liknande. En bra lösning är att blanda aktier med räntebärande placeringar vilket ökar chansen att sluta på plus och förklarar det stora intresset för blandfonder.


Baserat på den extra avkastning som aktier har gett historisk så kommer ett månadssparande via en blandfond som placerar 2/3 i aktier efter 20 år att ge ett slutresultat som blir i snitt 10 procent mindre än en ren aktiefond, samtidigt som risken kraftigt minskar att slutresultatet blir mindre än summan av insättningarna.


Fast en nackdel med blandfonder är ofta att kostnaderna blir högre än om spararen själv kombinerar aktiefonder och räntefonder hos samma fondbolag. Å andra sidan ger blandfonder en extra nivå av förvaltning och bekvämlighet, som kanske är värt att betala för så länge sparkapitalet inte är så stort. Om inte annat så är det en förenkling att hela sparandet finns i samma fond.


Att spara i enbart räntefonder har under 2009 och 2010 varit ett trist alternativ, eftersom riksbanken har sänkt styrräntan extremt mycket. För sparande på kort sikt är det ändå ett sätt att få en liten men säker avkastning.


Men det är lätt att förstå att många vid spartider på 2-3 år hellre väljer hedgefonder, som är ett samlingsnamn för investeringsfonder där förvaltaren har ovanligt stor frihet att välja placeringar. Deras mål brukar därför vara att nå bra absolut avkastning, alltså att tjäna pengar varje år. För att få trygghet behöver dock pengarna spridas på flera hedgefonder.


Det som dramatiskt ökat intresset för hedgefonder de senaste 15 åren är främst att de lyckats ge högre avkastning än räntebärande placeringar utan de dramatiska svängningarna på aktiemarknaden. Men kapitalet belastas nästan alltid med både fast årsavgift och en resultatbaserad avgift (normalt 20 procent av den värdeökning som är högre än en riskfri ränta), vilket tillsammans gör att kostnaderna under en längre sparperiod blir högre än i vanliga aktiefonder.


Samtidigt är risktagandet i hedgefonder normalt lägre än i ett rent aktiesparande, vilket på lång sikt betyder att avkastningen från hedgefonder även brutto (före avgifter) i snitt kommer att bli lägre. Därför är det vid spartider på mellan 2 och 5 år som hedgefonder passar bäst.


Bland mer specialiserade fonder är det för de flesta främst Sverigefonder som är värda uppmärksamhet, vilket beror på en tydlig historisk erfarenhet att svenska fondbolag främst lyckas bättre jämfört med index på hemmaplan.


De flesta som lever i Sverige kommer att fortsätta göra det och har därmed sin framtida konsumtion i Sverige, vilket talar för att det är bra om sparandet har koppling till hur svensk ekonomi utvecklas framöver. Detta är samtidigt ett argument för att svenskar som planerar att flytta till ett annat land som pensionärer – kanske för att de har rötter i till exempel Finland eller Turkiet – att pensionsspara i aktiefonder med samma inriktning.


Å andra sidan har många svenskar ändå en stark koppling till svensk ekonomi både via bostadspriser och via den statliga pensionen. Hur stor andelen av den framtida pensionen som är beroende av svensk politik och ekonomi varierar kraftigt, så här krävs en individuell kalkyl.


Tillväxtmarknader har varit vinnare de senaste åtta åren, men uppgången har gjort att riskerna ökat. Tyvärr visar erfarenheten de senaste 100 åren att det är helt fel att tro att länder med stor befolkning och hög BNP-tillväxt automatiskt skulle ge högre avkastning från aktier (mer om detta nedan). Vinnare de senaste 100 åren är istället börserna i två länder med liten befolkning: Australien och Sverige.


Fast visst är det möjligt att framtiden blir annorlunda. Men att riskera en stor del av sitt sparande i ett enda land som Kina eller Indien är ändå ett chanstagande. Det finns mycket som kan försämra börsföretagens vinstutveckling i ett land, till exempel dåliga företagsledningar, nya konkurrenter, skatter och politiska oroligheter. Välj därför en bred ”emerging markets” fond som sprider pengarna i flera världsdelar.


Många av de problem som uppstår om vanliga amatörer ska välja rätt bland tillväxtmarknader finns även med branschfonder, även om det är lite lättare att pricka rätt bransch, för notering på en viss börs ger inte samma tydliga koppling till den ekonomiska utvecklingen i just det landet.


Ytterligare en typ av specialisering är småbolagsfonder, som historiskt sett överträffat de flesta andra vilket brukar förklaras med att risktagandet är lite större. Men framgången går i vågor och svenska förvaltare lyckas bäst på Stockholmsbörsen. Ett bra argument för att trots lite högre årsavgifter välja småbolag framöver är att det finns färre mäklarfirmor som gör analyser, dels är det sällan deras mest erfarna analytiker som gör granskningen, så duktiga förvaltare kan lättare lyckas bra med en småbolagsfond.


Många människor lockas även av miljöfonder, som påstår att de bidrar till en bättre miljö. Fast verklig nytta gör bara ideella fonder, som faktiskt ger bort pengar varje år. Annars är det bättre att dela på sparande och gåva, alltså investera i vanliga fonder och separat skänka en del av pengarna till miljöorganisationer som man tycker gör ett bra jobb.


Slutligen finns bra argument att spara i det nästa bredaste alternativet bland aktiefonder efter globalfonder: Europafonder. Tidningarna har skrivit mycket om problem med euron, men å andra sidan finns många möjligheter att dra nytta av fortsatt integration och effektivisering. Det tar lång tid att ändra gamla vanor att enbart göra affärer på nationella marknader. Några länder har redan frigjort sig från stela regleringar och fler kan frigöras framöver vilket skulle ge rejält ökad ekonomisk tillväxt. Dessutom har de storföretag som är börsnoterade i Europa ofta en stor del av sin verksamhet i andra världsdelar, men EU-reglerna ger ett bättre skydd för aktieägarna.


Mer detaljerade analyser av de tio fondtyperna finns i separata artiklar (länkar ovan till höger).


[detta är den avslutande artikeln i tidningen Legally Yours med vinjetten "Sanningen bakom fonderna", som har publicerat på Morningstar med överskriften "Fondtyper" 1-10: För att se igenom vilseledande argument från säljare av fondsparande, behövs både kunskap och frågvishet. Det räcker inte att pressa med ”Hur vet du det?” och ”Varför då?” – du måste förstå svaren. Analyschefen på Morningstar förklarar för- och nackdelar hos olika fondtyper.]