Hitta artiklar

Visar 10 artiklar av 17
Barnsparande ger ofta dubbel vinst Krönika 23/8 2018
Dra mer nytta av billiga generationsfonder Krönika 30/11 2017
Barn behöver förstå moderna pengar Krönika 31/8 2017
Nytt perspektiv på barnsparande Krönika 12/4 2012
Svårt att göra barnsparandet rättvist Analys 22/9 2011
Fonder populäraste sparformen till barnen Notis 24/1 2011
Mina svar till DI om barnsparande Nyhet 4/10 2010
Satsa på bosparande och glöm pensionssparande Notis 1/10 2010
Fondtyper 3: Blandfonder Analys 16/3 2010
Så sparar du smart till barnen Notis 7/4 2008

Var realist när du väljer hedgefond

Hedgefonder passar bäst för sparande på 2-3 års sikt samt när aktiemarknaderna är högt värderade. Men sprid förvaltarrisken och var nöjd med 7 procent avkastning per år.
Krönika av Jonas Lindmark 24/11 2006

Efter förra veckans krönika ”Snart bromsar USA-konsumenterna” så har jag fått många frågor vilka typer av aktiefonder som klarar sig bäst under en lågkonjunktur i USA. Tyvärr är värderingen hög på de flesta aktiemarknader, eftersom den globala högkonjunkturen har givit rekordvinster i flertalet börsföretag. Baksidan av de senaste fyra årens branta börsuppgång är ökad fallhöjd i dag.

Min övergripande syn skrev jag om i våras i ”Brant nedgång till bastrenden” (länk till höger) och som jag påpekade då kan jag inte säga exakt när nedgången kommer. Men för att fatta placeringsbeslut räcker det att ha övertygelsen att det kommer en tidpunkt då aktiekurserna står lägre än i dag.

Ändå finns det förstår aktiemarknader som kommer att falla mindre än andra, eller till och med klarar att ge en positiv avkastning. Främst tycker jag att det finns starka argument för Japanfonder, som jag skrivit om de senaste två åren. Det kan tyckas paradoxalt, men aktier i amerikanska storbolag borde kunna klara sig bra under en allmän börsnedgång, vilket beror på att de största multinationella företagen har en stabilare vinstutveckling och därför har deras aktier inte värderats upp alls lika mycket de senaste åren. Därför tog jag i våras med en USA-fond i de aktiva PPM-portföljerna.

Sprida riskerna

Men för att verkligen sprida riskerna under en börsnedgång behövs dels räntefonder, dels hedgefonder. Räntefonder har jag skrivit om senast i ”Tre alternativ till vanlig räntefond”. Hedgefonder har jag inte skrivit om i år, senaste krönikan är ”Nio stora hedgefonder”. Dessutom är det just nu en bra tidpunkt att fatta beslut om hedgefonder, eftersom många bara har handel fyra gånger per år med nästa handelstillfälle i december, så jag ägnar veckans krönika åt detta ämne.

Flest läsarfrågor har jag i år fått om Helios, vilket nog beror på att denna fond vänder sig till vanliga småsparare och det dessutom är en fond som jag tidigare har rekommenderat. Helios är en ”gratis” fond-i-fond (utan egen avgift) som placerar lika delar i sex hedgefonder inom den svenska Brummer-gruppen. Under år 2006 har avkastningen hittills varit nära noll, vilket främst beror på att en av de underliggande fonderna, Latitude, har satsat helt fel och fallit 27 procent. Nu är Latitude nedlagd. Tankeväckande är att Latitude var den allra största svenska hedgefonden hösten 2005, efter starka prestationer under 2004 och första halvåret 2005, så många placerare har råkat värre ut än de som investerade via Helios.

På lite längre sikt tycker jag ändå att Helios har levt upp till rimliga förväntningar. Avkastningen de senaste tre åren är 23 procent, alltså drygt 7 procent per år. Det är lite sämre än de två första åren efter starten i början av 2002, då Helios klättrade 11 procent per år. Men 7 procent per år är faktiskt en rimlig avkastning med hänsyn till hur låg och annorlunda risken är jämfört med aktiefonder.

Tre problem

Frågan är förstås om denna avkastning står sig framöver. Det finns minst tre problem: Det första är att allt fler hedgefonder slåss om en begränsad mängd lönsamma placeringar. The Economist skriver i senaste numret att avkastningen numera är för dålig i förhållande till avgifterna (länkar ovan till höger). Enligt branschbevakaren Hedge Fund Research fanns 610 hedgefonder i världen år 1990, tio år senare fanns 3873 hedgefonder och idag finns över 9000. Det förvaltade kapitalet har ökat från 39 miljarder dollar i början på 90-talet till ungefär 1300 miljarder dollar i dag. Avkastningen har gått åt motsatt håll, från i snitt 18,3 procent per år under 90-talet till 7,3 procent per år sedan år 2000.

Ytterligare ett problem är att många hedgefonder tar ”asymmetriska” risker. Förvaltaren väljer några affärer varje månad som ger en liten vinst med stor sannolikhet, till priset av en mycket liten risk för en stor förlust (ungefär som att sälja brandförsäkringar). Månadsavkastningarna visar därför normalt en jämn utveckling som ger intrycket att risktagandet är lågt. Men om det osannolika plötsligt inträffar (en storbrand), då förlorar förvaltaren stort. Misslyckade hedgefonder läggs ned och försvinner ur statistiken, andelen nedläggningar ökade enligt amerikanska Morgan Stanley från 4,7 procent år 2004 till 11,4 procent förra året.

Ett tredje problem är risken för en kollaps på marknaden för de olika typer av derivat som hedgefonder ofta använder. Enligt Morgan Stanley har det totala värdet av derivat (både börsnoterade och OTC) ökat från 27 procent av globalt BNP år 1990 till 770 procent av globala BNP i dag. Kraschen i augusti 1998 kunde världens banker hantera, men i dag skulle förlusterna kunna bli så stora att derivatmarknaden kraschar. Slumpen avgör vilka hedgefonder som då råkar vara på rätt sida.

Vinnare framöver

Utifrån dessa problem, vilka hedgefonder blir vinnare framöver? Om jag har rätt och den låga tillväxten i USA-ekonomin under andra och tredje kvartalet (snitt bara 2,1 procent i årstakt, jämfört med 3,7 procent under det föregående året) är början på en långvarig lågkonjunktur, så kommer de flesta aktier och andra riskabla tillgångar runt om i världen att falla i värde. I så fall blir det rimligen mycket svårare att hitta placeringar som ger mer än 7 procent per år framöver.

Det betyder också att man bör vara skeptisk till de hedgefonder som nått högst avkastning under de senaste årens uppgång. Dessa har ofta en stor exponering mot aktiemarknaden och när börserna tidigare fallit (till exempel år 2002) var det många av dessa som förlorade pengar. Titta istället på hur hedgefonderna har klarat sig under månader då börsen backat, till exempel maj i år, för det är under nedgångar som hedgefonderna främst behövs.

Riskspridning talar fortfarande för Helios, som dessutom har haft en negativ korrelation med både Stockholmsbörsen (-0,15) och världsindex (-0,12). Jag håller dock fast vid att det sällan finns anledning att placera mer än 20 procent av kapitalet i hedgefonder. Resten bör fördelas mellan aktiefonder och räntefonder som har betydligt lägre årsavgifter än hedgefonder.

Hedgefonder passar bäst för sparande på 2-3 års sikt samt när aktiemarknaderna är högt värderade. Vid långsiktigt sparande, som pensionssparande, är det mycket troligt att vanliga aktiefonder ger högre avkastning eftersom de har lägre avgifter och tar mer marknadsrisk. Men efter de senaste årens branta börsuppgång finns anledning även för mer långsiktiga placerare att komplettera med hedgefonder. Att placera i en enda hedgefond ger dock för stor förvaltarrisk, det är Latitude ett tydligt exempel på.

Helios ger riskspridning gratis och är därför fortfarande ett bra alternativ för privatpersoner. Det dåliga resultatet det senaste året liknar den svaga utvecklingen under större delen av 2004, som sedan följdes av en brant återhämtning. Att Helios har behållit sitt förvaltade kapital intakt trots Latitudes misslyckande visar styrkan med riskspridning.