Ovisshet är värre än sannolikhet

Säljarna beskriver ofta riskerna med aktiefonder som om de vore välkända sannolikheter. Men tyvärr handlar risken att förlora pengar inte om sannolikhet utan om ovisshet, vilket är mycket värre.

Jonas Lindmark 2001-05-31 | 0:00
Facebook Twitter LinkedIn


För fondförvaltare är ”risk” främst att lyckas sämre än konkurrerande fonder, eller sämre än index. Ur detta relativa perspektiv gör det ingenting om en fond förlorar pengar, så längre de flesta andra fonder med samma inriktning förlorar mer pengar. Och även om en fond tjänar pengar varje år, så får förvaltaren ändå sparken om fonden flera år i rad utvecklas mycket sämre än index.

Fondsparare har normalt en annan syn, även om de ibland använder ett relativt perspektiv för att försöka hitta duktiga förvaltare. För sparare är ”risk” i första hand risken att förlora pengar, eller risken att få sämre avkastning än vänner och bekanta som

har valt andra placeringar. Men hur stor är den risken?

Falskt intryck av förutsägbarhet

Fondsäljarna beskriver ofta risken att förlora pengar på aktiefonder, som om det fanns välkända sannolikheter. Till exempel sägs ofta att ”Om du sparar längre tid än fem år, så kommer en aktiefond troligen att ge högre avkastning än en räntefond”. Detta ger ett falskt intryck av förutsägbarhet.

För att förklara skillnaden mellan förutsägbar risk och ovisshet har jag lånat ett exempel från artikeln ”Risk Isn’t Everything”, skriven av min kollega i USA, John Rekenthaler (se länk ovan till höger). Tänk dig att du med förbundna ögon ska ta upp en boll ur en låda. Du vet att lådan innehåller tio bollar, fem röda och fem blå. Risken att dra en röd är förstås 50 procent.

Men om du sedan går vidare till en annan låda och får veta att den innehåller tio röda och/eller blå bollar men ingenting om hur många av varje sort, samt får välja vilken färg du vill försöka ta upp, då blir upplevelsen helt annorlunda. Risken att misslyckas är fortfarande 50 procent, rent matematiskt. Men bristen på kunskap om färgfördelningen ger en ny dimension av ovisshet.

Nio av tio röda

Skillnaden mellan risk och ovisshet, samt hur den avgör möjligheten att förutspå det framtida resultatet av ekonomiska beslut, uppmärksammades första gången av ekonomen Frank Knight år 1917. Förutsägbara ekonomiska risker gäller till exempel för ett försäkringsbolag, som kan räkna med att antalet bilolyckor och antalet villabränder i Sverige är ungefär samma varje år.

Ovisshet om framtiden finns på många områden, där det därför är omöjligt att neutralisera riskerna genom ett försäkringsbolag. Ett bra exempel på ovisshet är aktiemarknadens framtida utveckling, som varierar kraftigt beroende på händelser som inte går att förutse.

Felet som många fondsäljare gör är att de beskriver aktiefonder som om avkastningen kom från låda ett – tar du upp fem bollar så kommer du troligen att få två eller tre blå. Och tar du upp alla tio så får du garanterat fem blå. Men sanningen är att aktiefonder är som den andra lådan – du vet ingenting om hur många bollar av varje färg de innehåller. Risken finns att nio av tio är röda (som Japanfonder de senaste tio åren).

Sammanblandning

Orsaken till den vilseledande beskrivning av aktiefonders risk som många fondsäljare använder, är en (kanske oavsiktlig) sammanblandning av historisk och framtida risk. Morningstar och andra som utvärderar fonder använder olika historiska riskmått som baseras på hur mycket avkastningen har varierat (till exempel standardavvikelse, beta och summan av negativa perioder) för att utvärdera om en fondförvaltare historiskt sett har lyckats bra jämfört med sina konkurrenter. Det är korrekt så länge man jämför historisk avkastning med ett historisk riskmått.

Men dessa mått är helt baserade på historiska data. Och tidigare mönster i kursutvecklingen kan brytas helt. Visst har det tidigare funnits ett tydligt samband att fonder som under en tidsperiod har haft stora svängningar i andelskursen, och därför har tagit hög risk mätt med de olika riskmått som finns, även under nästa tidsperiod brukar stiga mer när världsindex stiger och falla mer under dåliga tider. Men om det kommer att vara så i framtiden vet ingen. Så tyvärr går det inte att baserat på historisk utveckling hitta de verkliga sannolikheterna för olika utfall i framtiden.

Många länder och många branscher

För att minska onödigt risktagande när man placerar i aktiefonder återstår endast det som ekonomer brukar kalla ”portföljteori”, men som lika gärna kan kallas ”sunt förnuft”: Sprid placeringarna i många länder och många branscher, det ger samma sannolikhet för bra avkastning, men med lägre risk för ett dåligt resultat.

Enklast får man denna spridning genom att välja en globalfond. Fast samma effekt kan förstås uppnås genom att placera i många olika fonder som tillsammans ger en bra riskspridning.

Ta många bollar

Om jag återvänder till exemplet med röda och blå bollar, så motsvarar riskspridning att ta många bollar, ur många olika lådor. Även om det är ovisst vilken färg varje enskild boll har, så minskar risken för ett riktigt dåligt resultat ju fler bollar du tar.

Ta därför inte upp en enda boll – en enda högriskfond – för det ger inte högre sannolikhet för bra avkastning, bara maximal ovisshet om resultatet. Och kom ihåg att påståendet ”Högre risk ger högre avkastning”, som många fondsäljare använder, inte gäller i valet mellan olika aktiefonder (se krönikan ”Välj rätt sorts risk”, länk ovan till höger).

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings