Egen räntefond sällan intressant

Snart säljs statsobligationer för bara 25.000 kronor. Men bara miljonärer tjänar tillräckligt på gör-det-själv och professionella räntefonder är bekvämare och bättre ur skattesynpunkt.

Jonas Lindmark 2002-08-22 | 15:34
Facebook Twitter LinkedIn
Begreppet "gör-det-själv" får nog de flesta att tänka på någon som fixar hemma, eller kanske på TV-program som ”Äntligen Hemma” och ”Sommartorpet”.

Men tack vare internet finns numera nästan alltid möjligheten att klara sig själv, istället för att anlita ”proffs”. Att skapa sin egen aktiefond är till exempel inte svårt, åtminstone om man håller sig till svenska aktier. Fast fram till nu har det varit omöjligt för vanliga människor att skapa en egen räntefond, eftersom minsta investering i statspapper har varit en miljon kronor.

Helt utan avgifter

Men igår höll riksgäldskontoret presskonferens (se länk) och berä

ttade att de i september börjar sälja statsobligationer direkt till privatpersoner, med minsta investering 25.000 kronor. Därmed är det ungefär lika lätt att skapa en egen räntefond som en egen aktiefond. Ett extra plus hos riksgälden är att privatpersoner får samma ränta som genomsnittet för de stora placerarna, helt utan avgifter. Det är bättre än om man vill skapa en egen Sverigefond, för att köpa aktier kostar alltid per transaktion och normalt även en fast årsavgift.

Fast det är ändå främst för de som har stora belopp att placera som denna nya möjlighet till gör-det-själv är lönsam. Det finns ganska gott om räntefonder som kostar 0,3 procent per år, så minsta investeringen i statspapper ger bara en besparing på 75 kronor per år. Men är räntesparandet på en miljon så blir besparingen 3.000 kronor per år.

Förutom att slippa avgifter är det främsta argumentet för egna statspapper att man vet exakt hur stort belopp som betalas ut vid spartidens slut. Den som placerar i en vanlig obligationsfond tar en risk att räntorna stiger kraftigt strax innan andelarna säljs, vilket ger en kursnedgång. Denna osäkerhet tycker nog många människor är en nackdel efter de senaste två årens oroliga utveckling, och väljer hellre ett bankkonto eller en kort räntefond. Fast det är bara om man i förväg vet vilken tidpunkt som sparkapitalet behövs som det är en avgörande fördel att själv köpa obligationer.

Bostadsobligationer i Luxemburg

Å andra sidan finns flera fördelar med professionellt förvaltade räntefonder. Den främsta är kanske bekvämligheten, det är enkelt och gratis att sätta in eller ta ut valfria belopp och man behöver inte ägna tid åt förvaltning (omplaceringar, löptidsfördelning, med mera). Statsobligationer handlas däremot i poster om minst 25.000 kronor och det kostar courtage att sälja i förtid på obligationsbörsen SOX. Dessutom finns förstås möjligheten att ett ”proffs” med omplaceringar kan skapa högre avkastning i en räntefond än vad en passiv placering i statsobligationer ger.

Nästa fråga är om statspapper är det bästa alternativet. Privatobligationer ger normalt lite högre avkastning än statsobligationer, eftersom det finns en (mycket liten) risk att bolåneinstituten går i konkurs. Både räntefonder och ”gör-det-självaren” kan köpa bostadsobligationer och därmed nå en något högre avkastning.

Till detta kommer att statspapper ger sämre möjligheter till skatteplanering. Vanliga statsobligationer ger alltid en ränteutbetalning varje år, som beskattas. Den som köper en privatobligation utan kupong eller placerar i en räntefond i Luxemburg, behöver inte betala någon skatt förrän vid spartidens slut. Det ger en stor fördel vid långt sparande eller om den svenska kapitalskatten sänks framöver.

Redan tidigare säljer riksgälden realränteobligationer direkt till privatpersoner och det är en betydligt mer intressant möjlighet. Dels kan man då köpa en obligation utan kupong med lång löptid, dels är den enda realräntefonden onödigt dyr (Skandia tar 0,6 procent per år).

Amortera bättre

Notera också att alla som har någon typ av lån, till exempel villalån, nästan alltid får ett bättre resultat genom att amortera sina lån. Den ränta man då slipper betala är nämligen nästan alltid högre än den ränta som statspapper ger. Och att amortera lån är faktiskt ett ännu säkrare sparande än statspapper, för det är betydligt lättare att falla för frestelsen att spendera pengar när utbetalningarna från riksgälden kommer, än det är att ta nya lån.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings