Vi upplever för närvarande upprepade problem under användarregistrering. Vi uppskattar ditt tålamod medan vi felsöker.

Tre års baksmälla i USA räcker

USA fungerar annorlunda än Japan, efter en svacka i vinter borde en högkonjunktur börja nästa sommar. Men det är nu, medan pessimismen dominerar, som aktiefonder är mest köpvärda.

Jonas Lindmark 2002-10-31 | 17:12
Facebook Twitter LinkedIn
Allt fler fondsparare har upptäckt att nyheter från USA avgör värdet på deras aktiefonder. Sambandet är logiskt, eftersom hälften av världens aktier är amerikanska.

Dessutom står amerikanerna för en tredjedel av produktionen i världen (räknat i dollar) och med ekonomiska problem i både Japan och Europa är det inte troligt att någon annan del av världsekonomin kan lyfta oss ur den globala lågkonjunktur som började förra året. Till råga på allt hotar USA att anfalla Irak, vilket riskerar att ge ett betydligt längre och mer omfattande krig än anfallet på Afghanistan förra året.

Jag har de senaste två åren skrivit flera krönikor där

jag argumenterat för att den amerikanska lågkonjunkturen skulle bli långvarig. Förra året skrev jag till exempel ”Lita inte på papegojorna” i februari, ”USA-konjunkturen gör nog optimisterna besvikna” i maj och ”Varning för IT-fonder” i december. Även i år har jag varnat, främst i ”Omöjlig ekvation för USA” (se länkar till höger).

Numera är de flesta ekonomer överens om att USA under slutet av 1990-talet berusades av tron på fördelarna med nya IT-lösningar, vilket gav orimligt stora investeringar och alltför höga aktiekurser. När IT-bubblan sprack försökte centralbanken, Fed, rädda ekonomin med rekordlåga räntor och därefter kom stora skattesänkningar. Men tillväxten har ändå inte tagit ordentlig fart och i år har både dollarn och aktiekurserna fallit kraftigt.

Nio kvartal

Nu har baksmällan pågått i nio kvartal, med en tillväxt på i genomsnitt bara 1,3 procent per år. Historien visar att USA:s lågkonjunkturer mycket sällan varar längre än tre år och det är därför rimligt att tro att det kommer en uthållig ökning i tillväxten nästa år.

Enligt den första preliminära statistiken för tredje kvartalet i år, som offentliggjordes idag, ökade BNP i USA med 3,1 procent (i fast penningvärde, omräknat i årstakt). Tyvärr tyder det mesta, bland annat den senaste statistiken när det gäller orderingång och konsumenternas framtidstro, på att fjärde kvartalet blir betydligt sämre.

Den låga tillväxten i USA började redan för två år sedan, tredje kvartalet år 2000. Sedan dess har snittökningen hos BNP som sagt bara varit drygt en procent per år. Och eftersom befolkningen samtidigt har ökat lika mycket, har BNP per invånare inte ökat alls jämfört med för två år sedan.

Problem kvar

Trots att baksmällan efter IT-bubblan har pågått i två år finns det problem kvar, till exempel har sparandet varit rekordlågt de senaste åren, istället har utlänningar till stor del bekostat investeringarna i USA (vilket gjort det möjligt för dollarkursen att stiga trots ökande underskott i USA:s bytesbalans). Nu ökar sparbehovet, när stora årskullar snart går i pension, vilket ger minskad konsumtion. Oroande är också fortsatt stigande fastighetspriser, som troligen är huvudförklaringen till att privatkonsumtionen i USA har orkat fortsätta öka under hela lågkonjunkturen, vilket bromsat ökningen av arbetslösheten och givit rekordhög produktion av nya hus. Många experter fruktar att husmarknaden är ytterligare en ”bubbla” som snart spricker och ger minskad konsumtion.

En djup lågkonjunktur innebär att produktionen (mätt som BNP) minskar, vilket brukar kallas ”recession”. Recessionen i USA under år 2001 var ovanligt mild, trots att den kom efter en rekordlång högkonjunktur. Och den milda nedgången har inte alls räckt för att ge balans i sparande, huspriser och bytesbalans. Det är huvudargumentet för att ytterligare en recession snart kommer.

Dessutom är världsekonomin idag mycket mer öppen, med större handel och ägande mellan länder och världsdelar, vilket har givit stadigt ökande konkurrens och därmed press nedåt på priserna på både varor och tjänster. Tillsammans med det faktum att inflationen redan är mycket låg i många länder ger det en stor risk för allmänt fallande priser – deflation. Anledningen till att risken för deflation oroar ekonomer är att den slår hårt mot både företagens lönsamhet (eftersom fasta kostnader som löner och lån sällan går att sänka) och mot konsumtionen (eftersom deflation gör det frestande att skjuta på inköp).

Blicka längre fram

Min gissning är att pessimisterna får rätt, USA-konjunkturen utvecklas som ett W med en ny recession under det närmaste året. Men för att lyckas som aktieinvesterare gäller det att blicka lite längre framåt än andra, bortom den kortsiktiga trenden, till sommaren och hösten nästa år.

Och det är viktigt att minnas att lågkonjunkturen i USA började redan tredje kvartalet år 2000. Nästa sommar har den om pessimisterna får rätt pågått i tre hela år. Och tre års baksmälla tycker jag borde räcka för att hantera effekterna av de felaktiga beslut som togs under IT-bubblan.

Skulle det i vinter bli en kraftigare recession än år 2001, vilket pessimisterna fruktar, så visar historien att det ger en kraftigare ökning av tillväxten när uppgången till slut kommer. Det skulle göra underverk för företagens lönsamhet, efter att de genomfört besparingar under lång tid. Och vinnarna då blir förstås aktieägarna, inklusive de som sparar i aktiefonder.

USA är inte som Japan

Men tänk om uppgången aldrig kommer? De verkliga pessimisterna pekar på risken att USA drabbas av samma utveckling som i Japan de senaste tio åren.

Det tycker jag verkar mycket osannolikt, för USA är inte som Japan. En avgörande skillnad finns i nationell psykologi, med ett alltför stort tålamod i Japan, och dessutom har USA mer handlingskraftiga politiker och hårdare lönsamhetskrav på de börsnoterade företagen. Dessutom har USA inte alls samma extrema befolkningsstruktur som Japan, där barnafödandet har varit alltför lågt vilket gör att andelen pensionärer kraftigt ökar. En större benägenhet hos det amerikanska folket att prioritera konsumtion framför sparande gör det mycket lättare för USA:s politiker att stimulera den inhemska efterfrågan.

Min slutsats de senaste tre månaderna är oförändrad: det är när pessimismen dominerar som aktiefonder är mest köpvärda. Men att världsekonomin behöver en konjunkturuppgång i USA betyder inte att det är USA-fonder som är mest köpvärda. Historiskt har det ofta varit andra fondkategorier som har utvecklats bäst när tillväxten ökat (se krönikan ”Dags att köpa vinnarfonderna”).

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings