Mer chans än risk

Nu har den USA-ledda invasionen av Irak startat. Troligen har därmed pessimismen passerat sitt maximum och därför är chansen till börsuppgång stor, särskilt för de 150.000 nya PPM-spararna.

Jonas Lindmark 2003-03-20 | 16:21
Facebook Twitter LinkedIn

På en enda vecka, från 12 till 19 mars, har MSCI:s världsindex för aktier stigit 10 procent räknat i svenska kronor. 3 procent av uppgången beror på att den svenska kronan har försvagats, men den främsta orsaken är rimligen att den USA-ledda invasionen av Irak har startat.

Sverigefonderna har återhämtat sig ännu mer sedan den 12 mars, Affärsvärldens generalindex har stigit 11,6 procent på en enda vecka. Stockholmsbörsen har dessutom utvecklats bättre än de flesta andra börser i Europa sedan bottennoteringen den 9 oktober 2002. MSCI Europe i kronor har backat 2 procent sedan dess, medan Generalindex har stigit 16 procent.

Det kan tyckas konstigt att krig i Irak gör att aktiefonderna stiger i värde, men huvudalternativet var värre för aktiemarknaderna. En fortsatt väntan på ett avgörande, med fortsatt höga oljepriser och fortsatt hög sannolikhet att invasionen snart skulle börja, skulle ha givit fortsatt pessimism hos både privatpersoner och företag. Nu när invasionen har startat ökar hoppet att kriget snart är slut, vilket direkt ökar optimismen.

Invasionen är inte oväntad, de första prognoserna att nästa mål efter Afghanistan skulle bli Irak kom redan hösten 2001 (mer om detta i min krönika "Se bortom invasionen i Irak", länk till höger). Och ända sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1441 för drygt fyra månader sedan har nog många fondsparare funderat på vad risken för krig innebär för deras aktiefonder. Är det bäst att sälja? Eller tvärtom ett bra tillfälle att placera mer i aktiefonder?

Svårt gissa rätt

Tyvärr finns det inte några säkra svar om framtiden, särskilt inte när det gäller hur aktiebörserna kommer att utvecklas. Även om det finns tydliga alternativ, så är det omöjligt att räkna ut exakta sannolikheter för och effekter på aktiekurserna av de olika alternativen. Olika gissningar finns förstås, mer eller mindre intelligenta.

Själv gissar jag att den två och ett halvt år långa nedgången i världsindex avslutades förra veckan och att trenden nu har vänt. Men jag gissade samma sak för sju månader sedan och då hade jag fel.

Så jag känner mig inte särskilt säker på att den 12 mars 2003 blir ett historiskt datum. Att det är svårt att gissa rätt beror främst på en tydlig förändring i aktiebörsernas utveckling de senaste åren, förutom den långa nedgången, nämligen att svängningarna har blivit större. Och stora svängningar gör det svårare att lyckas peka ut den exakta toppen eller botten.

Mer chans än risk

Solklart är ändå att den stora börsnedgången det senaste året har gjort att chansen har ökat kraftigt att aktiefonder framöver kommer att ge högre avkastning än räntefonder. Fallande räntor har nämligen gjort att den förväntade avkastningen från räntefonder är rekordlåg, samtidigt som börsföretagens framtida vinster värderas lägre än på mycket länge.

Tidigare har jag kritiserat tanken att den som väljer räntefonder på lång sikt tar en större risk att få en låg avkastning än den som väljer aktiefonder (se ”Tro inte som Pia Nilsson”). Och jag håller fast vid att det är fel att påstå att den som sparar i trygga räntefonder tar en risk, relativt aktiefonder. Det är bättre att behålla den normala definitionen av ekonomisk risk, alltså risk att förlora pengar. Men det hindrar inte att börsnedgången, som inneburit att världsindex för aktier mer än halverat, ger en mycket större chans att få en högre avkastning med hjälp av aktiefonder.

För mig verkar det uppenbart att för långsiktigt fondsparande, särskilt privat pensionssparande och PPM, ger aktiefonder just nu betydligt mer chans än risk. För även om det är svårt att gissa exakt när trenden vänder, så räcker det att tro att världsekonomin på sikt kommer att fortsätta växa och utvecklas för att sannolikheten ska vara hög att den som köper aktiefonder idag kommer att få högre avkastning än räntefonder ger (se ”Börsraset bra, för köparna”, länk ovan till höger).

Flera olika högriskfonder

Nästa fråga är förstås vilka aktiefonder man ska välja. Många har blivit skrämda av högriskfondernas stora nedgång de senaste åren, men samtidigt är det troligt att dessa fonder blir vinnare när uppgången till slut kommer. Jag har det senaste halvåret försökt peka ut de fondkategorier jag tror mest på (till exempel i ”Dags att köpa vinnarfonderna” och ”Sunt förnuft i PPM-portföljerna”). Dessa köptips står jag för.

En bra lösning är att placera i flera olika högriskfonder med helt olika inriktning. Ett exempel är portfölj 6 i Morningstars PPM-test som innehåller fem högriskfonder: en Japanfond, en Asienfond, en Sverigefond, en IT-fond och en Latinamerikafond. Var och en av de fem fonderna ger stor risk att förlora pengar om något oväntat negativt inträffar, men tillsammans ger de en värdeutveckling som bara svänger en aning mer än det bredast möjliga alternativet, en globalfond. Förklaringen är att de fem fondernas svängningar till stor del motverkar varandra, vilket betyder att portföljens utveckling blir lugnare än de enskilda fondernas utveckling.

Välj aktiefonder hos PPM

Den här veckan har 150.000 unga svenskar fått ett valpaket från premiepensionsmyndigheten (PPM). Gemensamt för dem är att de tjänade sin första inkomst under år 2001 och därför nu har fått 2,5 procent av lönen (upp till cirka 7.500 kronor) insatt på ett konto hos PPM. Om de struntar i att välja så hamnar pengarna i Premiesparfonden, en globalfond som utvecklas ungefär som snittet.

Är det värt besväret att försöka välja bättre själv? Ja, jag tror att det kan löna sig och hittills har mina PPM-portföljer bevisat det. Och så vitt jag vet är alla experter överens om att den som ska spara i över 40 år bör välja rena aktiefonder.

Men du som är 21 år idag kommer nog att ha en miljon kronor hos PPM när du går i pension. De tusenlappar som ska placeras de första åren är därför inte särskilt viktiga. Nya pengar sätts in varje år med beskattad inkomst, vilket betyder att de riktigt viktiga fondvalen kommer först under de sista åren innan pensionen. Att då stanna i Premiesparfonden kan bli en dyrbar nonchalans.
Xköptillfälle Xköptips Xppm Xrisk

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2021 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy