Tjata så skriver tidningarna mer

Många klagar på att tidningarna har dålig bevakning av fonder och annan privatekonomi. Att chefredaktörerna prioriterar annat har många orsaker, men det går att förändra genom att tjata istället för att gnälla.

Jonas Lindmark 2003-04-10 | 15:28
Facebook Twitter LinkedIn
Om det lanseras en ny bilmodell så finns det många tidningar som skriver. Även dagstidningarna hänger på, trots att deras motorjournalister inte alls har samma resurser att genomföra grundliga tester som specialtidningarna.

Men när banker och försäkringsbolag lanserar nya fonder eller andra sparprodukter, då skrivs nästan ingenting. Ändå investerar svenska folket normalt mindre i nya bilmodeller. Även av ganska populära modeller säljer ofta mindre än 1.000 bilar per år, så om de i snitt kostar en kvarts miljon så är svenska folkets investering normalt mindre än 250 miljoner kronor.

Samtidigt lanserar banker och försäkringsbolag v

arje år en stor mängd nya alternativ, till exempel för att slåss om de 7.400 miljoner kronor som betalas ut från statliga premieobligationer den 15 april. De nya alternativen är just nu främst olika typer av aktieobligationer (se ”Allt mer luriga…”, länk till höger). Men troligen kommer en majoritet av kunderna att välja att fortsätta spara i premieobligationer.

Jag diskuterade valet i förra veckans krönika ”Välj rätt vinstchans”. Men, kära läsare, hur mycket har du läst i din dagstidning om premieobligation 2003:1? Ändå gäller det valet 30 gånger mer pengar än svenska folket normalt investerar i en ny bilmodell.

Ofta starkt kritiska

Jag träffade igår en grupp sparexperter hos sparbankerna i södra Sverige och diskuterade med dem, med utgångspunkt i några av mina krönikor. Ett ämne var hur bankerna kan öka kunskapen hos kunderna (se ”Hög tid utbilda spararna”), och bankfolket hade ett starkt önskemål: Skriv om att tidningarna är urusla på att skriva om privatekonomi.

Det är inte första gången jag hör detta. Både när jag träffar fondbolag och privatpersoner så är de ofta starkt kritiska mot det som skrivs i tidningarna om fonder och privatekonomi. Och jag håller med, många viktiga frågor (livbolag, tjänstepensioner, aktieobligationer, skatteplanering) bevakas nästan inte alls och det lilla som skrivs är ofta fel. Fonder har tidigare varit ett populärt ämne, men ofta är journalisten en ung vikarie som aldrig tidigare skrivit om fonder.

Jag ägnar därför veckans krönika detta ämne, dels orsakerna till tidningarnas dåliga bevakning av privatekonomi, dels vad ni som vill att rapporteringen ska bli bättre (både privatpersoner och bankfolk) kan göra åt problemet.

Interna och externa orsaker

Den dåliga bevakningen av privatekonomiska frågor i dagstidningarna beror både på interna och externa orsaker. Internt på en tidning så är det historiskt sett kultur, politik och utrikesnyheter som är ”fint”, medan till exempel sport och ekonomi har haft låg status. Inom ekonomi har börs och storföretag varit ”fint”, medan arbetsmarknad och privatekonomi setts som absoluta botten. Lägg därtill att den som är duktig på ekonomi kan få mycket högre lön i finansbranschen, så är det inte svårt att förstå att det är svårt att rekrytera bra journalister till ämnet.

Dessutom är det mycket svårare för tidningarna att hitta nyheter om privatekonomi. Det finns inget börskontrakt som tvingar företagen att informera, så mängden pressmeddelanden är liten. Och banker och försäkringsbolag väljer ofta direktreklam till befintliga kunder, vilket gör att nyheterna förblir ”osynliga” för redaktionerna. För att lyckas bra som journalist krävs därför mer eget letande och räknande (vilket brukar kallas ”grävande journalistik”) än på andra områden. Slutligen finns normalt varken svart och vitt eller säljande kändisvinklingar.

Därmed är vi inne på de externa orsakerna. Tror någon att dagstidningarna skulle skriva lika mycket om bilar om inte bilannonser gav en stor del av intäkterna? Av kostnaderna för dyrare bilmodeller är ofta långt mer än 10 procent reklam i tidningar och TV, medan finansbranschen ofta helt väljer bort traditionella media. Dessutom är nog ofta fler läsare intresserade av en ny bilmodell än av en ny sparprodukt eller av nya regler för tjänstepensioner.

Både journalister och chefredaktörer

Den enklaste åtgärden för att förbättra bevakningen av privatekonomi är förstås att visa tidningarna att det faktiskt finns många intresserade läsare. Skriv eller ring till tidningarna, både till journalister och till chefredaktörer. Min erfarenhet är att de ofta är mycket känsliga för synpunkter från läsare, särskilt om många hör av sig. Både positiv (om en artikel är bra) och negativ kritik (om en artikel är dålig eller tidningen struntar i att skriva) gör nytta. Så varje gång du undrar över en fråga som rör din privatekonomi, skicka en fråga med e-post till de tidningar du brukar läsa.

En mer drastisk åtgärd är att sluta köp ekonomitidningar som har prioriterat ned privatekonomiska frågor (till exempel Affärsvärlden, Dagens Industri, Veckans Affärer) och prenumerera på de som fortsätter att vara specialiserade på området (Privata Affärer och Sparöversikt).

Banker och försäkringsbolag skulle förstås också kunna vara mer aktiva. Om jag återvänder till liknelsen med en ny bilmodell, så är de som säljer olika investeringsalternativ mycket sämre på att skicka ut pressmeddelanden eller erbjuda ”provkörning”. Men de kanske tror att de lättare kan övertala sina kunder om sparprodukterna slipper kritisk granskning i media? I så fall återstår, som sagt, att kunderna tjatar.

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings