Fler svenska kronor i PPM-portföljerna

Nu är det sommarrea på svenska räntefonder. Sedan årsskiftet har dollarn stigit med 16 procent och de flesta aktiefonder har följt med uppåt. Mitt PPM-tips är att säkra en del av vinsterna och vänta på nästa köptillfälle.

Jonas Lindmark 2005-06-16 | 13:54
Facebook Twitter LinkedIn

De senaste tre månaderna har de flesta aktiefonder stigit mer än 10 procent. Men det är räknat i kronor och beror på att den svenska kronan har försvagats kraftigt.

MSCI världsindex i dollar har backat ett par procent de senaste tre månaderna och även sedan årsskiftet är börserna både i New York och i de flesta andra länder runt om i världen på minus (räknat i dollar). En majoritet av världens placerare räknar sin avkastning i USA-dollar, eller i en valuta knuten till dollarn, så ett dollarperspektiv är bra för att bedöma utvecklingen globalt. Börsnedgången beror på ökad pessimism om den framtida ekonomiska utvecklingen (se ”Majoritet tydliga pessimister”, länk till höger).

Liknar våren 2001

Fondernas branta uppgång de senaste veckorna liknar utvecklingen våren 2001. Då steg också dollarkursen kraftigt och fick börsutvecklingen att se mycket bättre ut ur ett svensk perspektiv. I juni 2001 skrev jag ”Svagare krona ger rosa glasögon” och varnade att aktiefonderna skulle falla när kronan återhämtade sig. Vilket var precis vad som skedde det följande året.

I dag är kronan inte lika uppenbart undervärderad som sommaren 2001. Men under de senaste tio åren är det bara under drygt två år (december 2000 till mars 2003) som kronan har varit svagare än i dag. Och riksbankens TCW-index är i dag nästan 130, vilket betyder att kronan behöver stärkas 5 procent enbart för att nå tillbaka till genomsnittet under åren 1995 till 1999.

USA-dollarn har sedan årsskiftet återhämtat sig från 6,61 till 7,67 kronor, en uppgång på 16 procent. Delvis är detta en uppgång även mot de flesta andra valutor. Men samtidigt har den svenska kronan försvagats även mot euron och TCW-index har backat 6 procent.

Samtidigt fortsätter Sverige att ha ett mycket stort överskott i bytesbalansen med omvärlden (handeln med varor och tjänster), vilket talar för att kronan på sikt kommer att stärkas. Förra året var överskottet 247 miljarder kronor, drygt 10 procent av BNP. De senaste fem åren har dessutom Sveriges export av varor och tjänster ökat snabbare än importen, vilket hjälpt till att öka överskottet. Slutligen har inflationen i Sverige varit lägre än i USA, vilket talar för en starkare krona än på 1990-talet.

Mer räntefonder i PPM-portföljerna

Nästa gång det kommer positiva nyheter i Sverige, eller negativa nyheter i USA, så tror jag att den svenska kronan åter börjar stärkas. Därför ökar jag nu andelen svenska räntefonder i Morningstars PPM-test. Ökningen sker i de aktiva portföljerna, som är tänkta för sparare som minst en gång om året ser över sitt fondsparande (länkar ovan till höger).

Men jag behåller urvalet av fonder oförändrat. Det beror dels på att jag gjorde omfattande förändringar i februari (och fyra månader förändrar inte förvaltarnas historiska resultat särskilt mycket). Dels är jag fortfarande övertygad om att de typer av aktiefonder som jag har prioriterat (Europa, Japan, läkemedel, svenska småbolag) står sig bra, nästan oavsett vad börsutvecklingen blir under andra halvåret. Det enda stora undantaget är om USA-aktier stiger klart mer än världsindex och kronan fortsätter att vara svag, i så fall kommer PPM-portföljerna att stiga mindre än världsindex. Men jag tror att den ”risken” är liten.

Passa på nästa köptillfälle

Syftet med en hög andel räntefonder i de aktiva portföljerna är att kunna passa på och köpa aktiefonder när deras andelskurser räknat i kronor står betydligt lägre än idag. Det finns flera händelser under sommaren som jag tror kan ge ett sådant köptillfälle:

(1) Mycket talar för att dollarkursens återhämtning under första halvåret i år är tillfällig. Under åren 2002, 2003 och 2004 har underskottet i USA:s bytesbalans med omvärlden stadigt ökat. Medan Sverige har ett överskott på 10 procent av BNP, så har USA ett underskott på 6 procent av sin BNP.

Den privata konsumtionen i USA har ökat 3,9 procent per år under perioden 1997 till 2004 – nästan dubbelt så snabbt som i resten av världen. Samtidigt har nysparandet i USA upphört och investeringarna finanseras helt med lån från utlandet. Varje dag behöver USA ett inflöde på tre miljarder dollar från utländska investerare. Det är inte hållbart.

(2) På tisdag nästa vecka, 21 juni, offentliggörs nästa svenska räntebeslut. De flesta experter spår att riksbanken kommer att sänka reporäntan, vissa till och med att det blir en drastisk sänkning från 2,0 till 1,5 procent. Förväntningarna har bidragit till att kronan försvagas, eftersom korträntorna samtidigt stiger i USA. Men om riksbanken fortsätter att stå emot argumenten för en sänkning, så kan det ge kronkursen en skjuts uppåt.

(3) Börsföretagens rapporter för andra kvartalet kommer i juli. Historiskt sett har det ofta varit efter andra kvartalet som det stått klart att analytikernas prognoser för helåret har varit alltför optimistiska, vilket leder till sänkta aktiekurser och gör aktiefonder mer köpvärda.

(4) Startskottet för den senaste försvagningen av den svenska kronan kom 8 juni, när SCB rapporterade att BNP i Sverige hade en oväntat svag tillväxt under första kvartalet i år. Men det finns argument för att försvagningen under första kvartalet var tillfällig (tidig påsk, dämpad konsumtion på grund av tsunamikatastrofen, höga oljepriser, dålig kvalitet på beräkningarna hos SCB). En första preliminär beräkning av BNP i Sverige under andra kvartalet offentliggörs 4 augusti.

Kort räntefond bäst

Dessutom håller jag fast vid att korta räntefonder är det bästa alternativet för den aktive placeraren som vill ha ”kontanter” när det kommer ett köptillfälle. Anledningen är om aktiebörserna runt om i världen backar på grund av någon av de fyra händelser jag nämnt ovan, så kommer troligen de långa räntorna att stiga vilket gör att värdet på långa obligationer faller (mer om detta i ”Acceptera att riskfria räntan är låg”, länk ovan till höger). Min favorit bland korta räntefonder fortsätter att vara Folksam Penningmarknad, som både har låg förvaltningsavgift och utmärkta historiska resultat.
Xdollarperspektiv Xköptillfälle Xköptips Xppm Xppmportföljerna Xvaluta

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2021 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy