Bra januari ökar risken för svacka

Efter en återgång till den klassiska "januarieffekten" riktar experterna oroligt blickarna mot USA. Därmed kan en börssvacka komma redan under våren.

Jonas Lindmark 2004-02-02 | 20:17
Facebook Twitter LinkedIn
Januari blev en rekordmånad för Stockholmsbörsen. Omsättningshastigheten för aktier var 164 procent, den högsta någonsin. Derivatomsättningen på 528.000 kontrakt under januari var också den högsta någonsin. Räknat i miljarder kronor var omsättningen högre under IT-bubblan, men omsättningen på i snitt 15,8 miljarder per dag under januari är den största sedan november 2001.

Snitt +3,6% i januari

Dessutom steg Affärsvärldens generalindex 6 procent, vilket bekräftar att det fortfarande är liv i den klassiska "januarieffekten". Redan på 1970-talet konstaterade amerikanska forskare att USA-aktier under januari brukat ge 3,5 pr

ocent avkastning, sju gånger mer än normalmånaden. På 80-talet hittade forskare januarieffekten i 15 av 16 studerade länder. Jag har kontrollerat statistiken för Stockholmsbörsen de senaste 50 åren och sambandet kvarstår: i snitt 3,6 procentenheter av totalt 12 procent avkastning i snitt per år har inträffat under januari.

De sämsta månaderna är fortfarande augusti och september, då Stockholmsbörsen i snitt har fallit 3 procent. Ganska märkligt är att börsen har fallit 35 av 50 septembermånader, men så sällan i januari (11 gånger) och juli (13 gånger). Förklaringen till att aktiekurserna så ofta stiger januari är troligen en kombination av skatteregler, översyn av investeringar när årsresultaten presenteras, och självförstärkande psykologi. Just i år har rimligen dessutom förra årets kraftigt börsuppgång givit en extra dos av optimism som hjälpt det nya året till en bra start. Att juli är den näst bästa månaden är svårare att förklara.

Notera dock att de två föregående åren, januari 2002 och 2003, har Stockholmsbörsen backat kraftigt. Dessförinnan var det åtta år i rad med uppgång, men de två bästa åren under 1990-talet, 1991 och 1994, följdes oroande nog uppgången under januari av nedgång under resten av året. Det är rimligt om man ser psykologi som huvudorsaken till den kortsiktiga utvecklingen, för även om en plötslig ökning av efterfrågan under januari ger högre aktiekurser, så faller kurserna lika snabbt tillbaka igen när efterfrågan minskar.

Tidningen Affärsvärlden skriver i sitt senaste nummer (5/2004) att "varningsklockor ringer i bakgrunden". I fokus för pessimisternas oro är obalanserna i USA:s ekonomi och risken att högre räntor och/eller ökat sparande (som ger minskad konsumtion och fallande företagsvinster) ger fallande aktiekurser i New York. Erfarenheten de senaste åren är entydig, om USA-aktierna faller så följer Stockholmsbörsen med neråt, minst lika brant.

Svacka under våren

Jag tror att det kommer en rejäl svacka under år 2004. Efter den nästan rätlinjiga uppgång som varit sedan mars förra året, påeldad av kraftigt ökad optimism om framtiden, är det rimligt att negativa nyheter snart ger en period då frestelsen att säkra vinsterna får överhanden. Som jag påpekat i tidigare kommentarer är uppgången räknat i dollar (den dominerande valutan globalt) extremt stor och för att motivera dagens aktiekurser krävs kraftiga vinstökningar. Börsuppgången under januari har tänjt värderingarna ytterligare och ökat frestelsen att sälja, vilket gjort risken för en börssvacka senare i år större.

Enligt Affärsvärlden spår många av de amerikanska experterna att svackan kommer i höst, då effekten av låga räntor och skattesänkningar i USA har klingat av. Politiska debatter inför valet i november kan också påverka negativt. Men investerarna försöker hela tiden ligga steget före, vilket talar det för att svackan kommer redan under våren. En större nedgång ger förstås ett köptillfälle, för under fjärde kvartalet kommer den obligatoriska spekulationen att nästa år blir bättre. Därmed kan Stockholmsbörsen under helåret 2004 mycket väl ge hyfsad avkastning, även om utdelningen från dagens nivå blir mager.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings