Revansch för Stockholm

Stockholmsbörsen steg 8 procent räknat i dollar under mars och fortsätter därmed att vara en av de bättre aktiemarknaderna globalt sett, hittills 2009. Men valutornas kraftiga rörelser gör det svårt att jämföra rättvist.

Jonas Lindmark 2009-03-31 | 13:32
Facebook Twitter LinkedIn
Räknat i dollar tillhör svenska aktier vinnarna den senaste månaden. Fram till fredag 27 mars var Stockholmsbörsens uppgång mätt som MSCI Sweden hela 12 procent under mars. Affärsvärldens generalindex som även innehåller småbolag steg lika mycket, omräknat till dollar. Nästan hela uppgången beror dock på att kronan återhämtat sig, med en botten för dollarn i fredags.

Och de extrema svängningarna på fortsätter, ofta orsakade av utländska nyheter. Måndag 30 mars föll de flesta aktiemarknader rejält, delvis därför att uttalanden från USA:s regering tolkades som en ökad risk att de amerikanska biltillverkarna GM och Chrysler inte kommer att räddas från konkurs.

Samtidigt stärktes USA-dollarn kraftigt mot euron och kronan, vilket gjorde att svenska aktier föll hela 6 procent räknat i dollar på en enda dag. Någon logisk förklaring till att svenska aktier straffas dubbelt kan jag inte komma på, istället är det bara att konstatera att oron på den globala aktiemarknaden är fortsatt stor och att det verkar räcka med ganska små nyheter för att ge dramatiska ändringar av börsföretagens marknadsvärden.

När detta skrivs den 31 mars är Affärsvärldens generalindex tillbaka på samma nivå som den sista februari. Men det är förstås räknat i svenska kronor – när Stockholmsbörsen ses ur internationella investerares perspektiv (som oftast har dollar som sin bokföringsvaluta) så är uppgången 8 procent under mars (trots gårdagens ras), vilket hänger ihop med att dollarn har återvänt ner från den extremt höga växelkursen i början av månaden.

Större effekt av nyheter

Det finns även rent matematiska skäl till att nyheter nu ger större förändringar i procent än effekten av motsvarande nyhet under år 2007. Små ändringar i aktiekurserna räknat i kronor blir nämligen större räknat i procent efter ett börsras, eftersom nyhetens effekt på det samlade börsvärdet blir större om börsvärdet är mindre. Till exempel, om det samlade börsvärdet är 1000 miljarder kronor och en nyhet påverkar värdet hos några bolag med 10 miljarder, då ändras börsindex 1 procent. Men efter ett börsras som gör att det samlade börsvärdet faller till 400 miljarder, så betyder samma nyhet att börsindex ändras 2,5 procent.

Men de extrema svängningarna beror förstås även på att oron och osäkerheten om framtiden är större än normalt. Gårdagens branta börsnedgång är ett tydligt bevis på att nervositeten fortfarande är stor. Och när media nästan dagligen domineras av dåliga nyheter är det lätt att förstå att få orkar höja blicken och fokusera på börsaktiernas värde på lång sikt.

Dollarkursen har som sagt fallit tillbaka rejält under mars. Från en topp kring 9,20 kronor andra veckan i mars har dollarn backat som mest över en krona, men sett över hela månaden motsvarande 8 procent. Fortfarande är dock svenska kronan ovanligt svag, riksbankens TCW-index är steg som mest till 156,6 den 6 mars och har per 30 mars backat till 144,7 – betydligt högre än nivån kring 124 för ett år sedan. Som jag påpekat flera gånger tidigare är en fortsatt återhämtning för kronan negativ för aktiefonder generellt, eftersom både utländska och svenska aktier blir mindre värda räknat i kronor om tillgångar utomlands räknas om med lägre valutakurser.

Svårt jämföra rättvist

Tyvärr betyder valutakursernas kraftiga svängningar att det är svårt att göra rättvisa jämförelser. Valutamarknaden är främst en telefonmarknad, vilket betyder att stora banker ger varandra priser som sällan publiceras – de valutakurser som finns i den officiella statistiken är enbart en slags ”stickprov”. Dessutom ligger världens aktiemarknader i många olika tidszoner och öppettiderna skiljer sig alltså kraftigt.

Därmed blir det extra svårt att jämföra rättvist när även valutakurserna ibland rör sig kraftigt. Till exempel om en nyhet som inträffade i ”slutet på februari” på USA-marknaderna blev känd först på kvällen fredag 27 februari, då skulle den ha påverkat aktiekurserna i Asien och Europa först måndag 2 mars. Om dessutom dollarkursen rörde sig kraftigt under den sista dagen någon av månaderna, så blir omräkningen av de aktiebörser som har handel i andra valutor inte rättvis. Därför säger den inbördes ordningen mellan aktiemarknader inte så mycket – det är först under längre tidsperioder när skillnaderna är större som det är rimligt att peka ut vinnare och förlorare.
NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings