Börsuppgång men svagare dollar

Världsindex nådde årets topp i mitten på april och har därefter backat 7 procent. Svagare dollar under juli verkar ha gynnar börserna i Europa.

Jonas Lindmark 2010-08-03 | 0:00
Facebook Twitter LinkedIn

Svenska kronan har stärkts rejält under juli. Tydligast är ändringen jämfört med USA-dollarn, som backat från 7,70 till 7,10 den senaste månaden. Även euron har backat från 9,60 till senaste noteringen 9,36. Riksbankens TCW-index som mäter ett handelsvägt genomsnitt har backat från 132 till i början av juli till 128 i dag.


Samtidigt har de flesta utländska aktiebörser stigit kraftig räknat i dollar. MSCI USA-index steg 7 procent under juli, MSCI Pacific steg 6 procent och MSCI Europe hela 12 procent. Till största delen är förstås denna uppgång ett resultat av att aktiekurser i andra valutor har räknats om till en svagare dollar, för världsindex har under juli stigit lika mycket som dollarn har backat – 8 procent.


Netto för svenska fondsparare betyder det att fonder med utländska aktier är kvar på ungefär samma nivå som för en månad sedan. I ett lite längre perspektiv syns dock fortfarande en tydlig nedgång. MSCI världsindex räknat i svenska kronor nådde årets topp i mitten på april och därefter är nedgången 7 procent. Den branta nedgången på de utländska börserna skedde redan under maj, därefter har aktiekurserna svängt oroligt och ett mindre ras i slutet på juni har därefter återhämtats. Dollarn steg kraftigt under maj och har sedan fallit tillbaka lika mycket under juli, så den globala börsnedgången sedan toppen i mitten på april är 7 procent även räknat i dollar.


Höjda skatter


Min tolkning är att den globala aktiemarknadens fokus har flyttats bort från glädje över börsföretagens vinstuppgång, till oro över vad som kommer att hända med tillväxten i ekonomin när den politiska stimulansen (låga skatter och låga räntor) dras tillbaka. Under april kom positiva rapporter för första kvartalet, som aktiemarknaden förutsåg redan under mars. Men därefter har oron kring framtiden ökat, särskilt i Europa. Hushållen i både USA och Europa har dragit åt svångremmen rejält i spåren av finanskrisen. Arbetslösheten är fortsatt hög och alla experter vet att de offentliga underskotten är ohållbart stora. Det finns ingen lätt väg ut ur problemen, så snart hotar högre skatter som påverkar börsföretagen både direkt och indirekt.


De professionella placerarna försöker blicka framåt och gissa rätt hur stora förändringar som kommer under 2011. Jag tror att ett avgörande problem är att världsekonomin redan har stimulerats av rekordlåga korträntor i USA och Europa i snart två år, så de positiva effekterna på tillväxten av billiga lån är redan förbi – nu väntar tvärtom de negativa effekterna när centralbankerna framöver tvingas höja räntorna för att stävja stigande inflation.


En nyckel för att gissa rätt verkar vara att spå rätt valutakursutveckling. Under juli har euron tydligt återhämtat sig mot dollarn, samtidigt som Europabörserna har varit vinnare. Tidigare under våren var utvecklingen den omvända, så valutakurserna verkar vara en viktig förklaring. Tyvärr är utvecklingen på valutamarknaden extra svår att förutsäga, eftersom så många olika faktorer påverkar och alla valutor handlas relativt varandra. Men de starka svenska statsfinanserna och överskott i bytesbalansen tycker jag är ett långsiktigt argument för att svenska kronan kommer att fortsätta återhämta sig – vilket i så fall talar för Stockholmsbörsen, medan utländska aktier allt annat lika faller i värde.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings