Ett par år kvar till nästa högkonjunktur

Börsföretagens har hårdbantat och skapat höga marginaler, men dubblad arbetslöshet i USA bromsar och ger svårigheter att öka försäljningen. Därför har andelen negativa prognoser ökat.

Jonas Lindmark 2010-09-16 | 15:31
Facebook Twitter LinkedIn

Dollarkursen steg kraftigt i våras, men har under de senaste tre månaderna fallit tillbaka från kring 7,75 till 7,10 kronor (minus 8 procent). Börserna i New York har samtidigt svängt oroligt kring en platt trend, så resultatet för svenska fondsparare är att USA-fonderna de senaste tre månaderna har backat nästan lika mycket som dollarn, 7 procent.


Förklaringen till den svaga utvecklingen är nog främst en ökad oro att den kraftiga stimulansen efter finanskrisen hösten 2008 inte har räckt för att starta en nu högkonjunktur, utan att när stimulansen minskar så kommer tillväxten åter att upphöra.


Dubblad arbetslöshet <

/B>


Det som främst talar för att det tar lång tid innan amerikansk ekonomi är tillbaka på högvarv är en mycket större ökning i arbetslösheten än vid tidigare dåliga tider under efterkrigstiden. Under slutet av den förra högkonjunkturen, år 2006 och 2007, så var arbetslösheten stadigt kring 4,6 procent i USA. Finanskrisen hösten 2008 gjorde att den ökade brant, men uppgången var lika stor under förra året och det senaste året har arbetslösheten legat kvar strax under 10 procent. Problemet är alltså dels att arbetslösheten har fördubblats, dels att den ligger kvar på rekordhög nivå.


Räknat i antal människor så är det ungefär 8 miljoner fler arbetslösa i USA än för fyra år sedan. Dessutom ökar befolkningen, så varje månad behövs ungefär 150.000 nya jobb enbart för att hålla arbetslösheten konstant.


Fallande bostadspriser


Bostadsmarknaden fortsätter att ge svårlösta problem. Efterfrågan har fallit efter att statlig stimulans har tagits bort. Antalet osålda bostäder ligger kvar på en historiskt sett hög nivå och priserna riskerar att fortsätta nedåt. Osäkerheten som detta medför bidrar till att hålla tillbaka den privata konsumtionen. För att kompensera med offentlig efterfrågan har det federala budgetunderskottet blivit rekordstort och framöver behövs åtstramningar för att undvika att statsskulden blir ohanterlig. Ekonomin har även stimulerats med rekordlåga räntor, men förr eller senare kommer stigande inflation. Ekvationen är extra svårlöst, eftersom lagstiftarna i kongressen har väldigt svårt att komma överens om reformer.


Många börsföretag har ändå nått hög lönsamhet, genom att skära kostnader och öka sina marginaler (se ”Vinsterna stiger snabbare än ekonomin”, länk ovan till höger). Men därmed minskar utrymmet för tillväxt i företagens vinster framöver, dels eftersom besparingarna även drabbat investeringar i nya produkter och tjänster, dels därför att höga marginaler lockar nya konkurrenter. Dessutom betyder den höga arbetslösheten svårigheter att öka försäljningen framöver.


I internationella media tycker jag att andelen negativa prognoser om USA:s framtid har ökat den senaste tiden. Få verkar tro på snabba lösningar, snarare krävs ett par år till av omställningar och minskade skulder innan en ny högkonjunktur i USA med hög tillväxt och starkare framtidstro kan ta fart. Rekordstora statliga underskott gör att det inte finns något snabbt sätt att återvända till hög tillväxt.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2023 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings