Styrkan kvar under trögheten

Det har tagit 2 år för USA att nästan ta igen BNP-minskningen under finanskrisen. Samma grundläggande problem som för 5 år sedan finns kvar – men styrkan i volymer, innovationer och det engelska språket vinner till slut.

Jonas Lindmark 2011-08-18 | 15:47
Facebook Twitter LinkedIn

Nya siffror visar att finanskrisen slog hårdare mot USA:s ekonomi än statistiken tidigare visade. Beräkningarna av den totala amerikanska produktionen per kvartal av varor och tjänster (BNP) har reviderats i den senaste uppdateringen från federala Bureau of Economic Analysis.


Den senaste rapporten visar att nedgången under finanskrisen var större än tidigare redovisat, plus att återhämtningen det senaste halvåret har varit svagare. Totalt backade BNP drygt 5 procent under finanskrisen och att de senaste två årens återhämtning har ännu inte tagit igen hela nedgången. Alltså är det inte konstigt att underskotten är fortsatt stora o

ch arbetslösheten hög.


Den politiska debatten i Washington har dock istället fokuserat på det federala skuldtaket, som behövde höjas för att utbetalningarna skulle kunna fortsätta efter 2 augusti. Underskottet i statsbudgeten har de senaste åren ökat av försöken att få fart på ekonomin och är 10 procent av BNP. Därför har det varit en politisk fars med ”spel för gallerierna” att republikanerna under flera månader har vägrat acceptera både skattehöjningar och ökad upplåning, utan att peka ut vilka stora utgiftsområden (militär, sjukvård, pensioner, utbildning) de istället vill dra in på.


Svårbegripligt för en svensk


Här i Sverige skulle regeringen normalt avgå om majoriteten i riksdagen hade röstat nej till årets budget. Alltså är den långdragna politiska konflikten i USA svårbegripligt för en svensk. Men USA har i konstitutionen från år 1787 en maktdelning där presidenten, senaten, representanthuset och högsta domstolen behöver samarbeta. Den demokratiske presidenten Barack Obama har stor makt över utrikespolitiken, men inrikespolitiken kan detaljstyras av lagstiftarna i kongressen (om senaten och representanthuset lyckas komma överens).


Politikerna borde istället göra nya ansträngningar att motverka de negativa effekterna av fallande bostadspriser, hög arbetslöshet och allmän pessimism. Dessutom är problemen inte nya, redan för över fem år sedan skrev jag om bostadsbubblan i USA och de allvarliga negativa effekter som hotade.


Ändå är det lite häpnadsväckande att aktierna på börserna i New York fortfarande i snitt är högre värderade än i Europa. Men börsföretagen har generellt snabbt återhämtat sig och många rapporterar rekordvinster, tack vare effektiviseringar och ökade marginaler. Delvis beror det på att många har en stor del av försäljningen utanför USA, delvis på att kostnadsbesparingarna under finanskrisen vara snabba och effektiva.


Ekonomin hotas nu av en ny kris eftersom skuldsättningen i USA fortfarande är hög och priserna på bostäder och aktier kan falla ytterligare. På kort sikt bromsas nedgången av företagens stora kassor som kan användas för att återköpa egna aktier, påpekar den respekterade brittiske fristående analytikern Andrew Smithers, men på sikt behöver både privatpersoner och företag hantera en rekordhög skuldsättning genom att minska sina kostnader och försöka sälja tillgångar.


Ändå optimist


Jag är ändå optimist på lite längre sikt, eftersom den underliggande styrkan i amerikansk ekonomi finns kvar. USA är fortfarande världens största ekonomi med gemensamt språk, fri rörlighet och världsledande innovationer. Fördelarna av att nästan hela världen har engelska som andraspråk och dominansen inom media och IT gör att företagen har lättare att vinna och behålla positionen som marknadsledande.


Det närmaste året är risk dock stor att oron på aktiemarknaden fortsätter. Problemen i USA är svårlösta på kort sikt och det verkar troligt att pessimismen behåller sitt grepp. Därför tycker jag inte att det är någon brådska att öka andelen USA-fonder, utan håller fast vid min prognos i början av året att Europafonderna kommer att utvecklas bättre.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2023 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings