Låga löner bromsar Japans tillväxt

Värderingen av de största företagen som är noterade på Tokyobörsen är just nu rimlig. Morningstars aktieanalytiker beräknar fundamentalt motiverat marknadsvärde (”fair value”) för 66 japanska börsföretag och i genomsnitt är deras aktiekurser per 21 februari 96 procent av fair value. Ännu bättre är läget för 7 av de 16 allra största (Mitsubishi, Softbank, NTT, KDDI, Fanuc, Nidec och Nissan), som är klart undervärderade. De 16 största japanska börsföretagen har alla Morningstar Rating 3 eller 4 stjärnor, vilket betyder att deras aktiekurser är nära eller under fair value.

Få jobb med höga löner

Men Japans framtid hänger på om den ekonomiska stagnationen kan brytas genom att ökad privat konsumtion stimulerar ökad produktivitet som ger resurser att försörja den åldrade befolkningen. Premiärminister Shinzo Abe och hans regering har i flera år försökt att på olika sätt få fart på löneökningarna, för att ge de yngre generationerna framtidstro att öka sin konsumtion, men politiken är i grunden företagsvänlig och löser inte den yngre medelklassens problem.

Andelen av japanerna som är över 65 år är redan 28 procent, dubbelt så många som andelen mellan 15 och 29 år. Men de demografiska trenderna visar att andelen över 65 år kommer att fortsätta öka och nå 40 procent om ungefär femtio år. Främst beror detta på lågt barnafödande, starkt motstånd mot invandring och därmed tillsammans oundvikligen en krympande befolkning. 2016 föll antalet födslar i Japan för första gången på över hundra år under en miljon och fertiliteten har länge legat kring 1,4 barn per kvinna (2,1 behövs för oförändrad befolkning).

För få bildar familj

The Economist pekar i en analys (15 februari) på några avgörande orsaker till det låga barnafödandet. Mest avgörande är höga bostadspriser, särskilt i storstäderna, som gör att en stor del av den yngre generationen bor kvar hemma hos sina föräldrar. Den yngre har även ofta mycket lägre inkomster än sina föräldrar, eftersom andelen faller som har traditionell livslång anställning med hög lön. Mer än var tredje av de som har arbete i Japan idag saknar fast anställning. Jämfört med förr har yngre män, som traditionellt har försörjt hela sin familj, svårt att hitta tillräckligt högavlönade jobb. Dyra bostäder och låga löner gör att färre gifter sig och 40 procent av japanerna är fortfarande oskuld när de är 34 år gamla. Andelen som aldrig varit gifta när de fyller 50 har ökat från 5 procent år 1970 till 19 procent 2015.

Regeringen Abe har försökt stimulera ökad tillgång på barnomsorg, som idag är väldigt dyr och ovanlig i Japan. Men förändringen går trögt och unga kvinnor väljer därför ofta hellre att avstå från barn och fortsätta arbeta, hellre än att bli hemmafruar. Svag framtidstro är svårfrånkomlig i ett land där befolkningen krymper. Och regeringen Abe verkar tyvärr oförmögen att genomföra de drastiska reformer som skulle behövas för att ge alla unga japaner goda förutsättningar att bilda familj.

Så länge befolkningen krymper är det också svårt för ekonomin att växa. Brant ökad produktivitet, till exempel genom ökad användning av robotar, skulle kunna vara lösningen. Men japanerna arbetar redan i snitt långa dagar och har kort semester, vilket krockar med behovet att öka barnafödandet, så ökad produktivitet behövs snarare för att ge utrymme åt fritid och familjeliv. Därmed verkar det klokt att räkna med fortsatt svag ekonomisk tillväxt i Japan, kanske till och med krympande BNP, vilket generellt försämrar framtidsutsikterna för Japanfonderna.