När passar indexfonder bäst?

Låga avgifter och ett snabbt växande utbud av ETF har gjort det svårare att övertala sparare att välja dyrare aktivt förvaltade fonder. Men risktagandet blir större om alla pengar placeras i aktier, och korta affärer ger extra kostnader.

Jocelyn Jovene 2020-12-10 | 16:09
Facebook Twitter LinkedIn

Pilar som visar Passiv = indexfonder, Aktiv = förvaltare som väljer aktier

Indexfonder är en stark drivkraft för förändringar i fondbranschen. Möjligheten att förvalta sparande billigare genom att köpa samma innehav som i jämförelseindex har brant ökat utbudet av alternativ. Lägre kostnader för fondspararna är självklart positivt.

Intresset i Sverige har ökat de senaste åren. Per 30 november innehåller indexfonder 594 av 3309 miljarder kronor som svenskar placerat i aktierfonder (18%). Fast andelen av fondbranschens intäkter är mycket mindre, eftersom indexfondernas avgifter är låga.

Den teoretiska motiveringen bakom att avstå från en aktiv förvaltare som försöker välja de bästa aktierna, utan istället passivt köpa genomsnittet på en marknad är att tanken att finansmarknaderna kan vara ”effektiva”, vilket innebär att all ny offentlig information mycket snabbt tas hänsyn till i priserna. Om teorin stämmer är det nästan omöjligt att dra nytta av allmänt känd information för att slå marknaden. Verkligheten är också att i många fondkategorier lyckas en majoritet bland de aktiva förvaltarna inte ge lika hög avkastning som index, vilket till stor del beror på att fondernas har kostnader medan index räknas utan kostnader.

Låga kostnader

Indexfonder passar bäst för investeringar på marknader där en liten andel av de aktiva förvaltarna lyckas överträffa index (till exempel USA), eller där alla aktiva fonder har höga avgifter. Särskilt börshandlade fonder (ETF) har blivit populära för att med låga kostnader göra investeringar i avlägsna länder och udda strategier.

Ibland saknas rimligt prissatta aktivt förvaltade fonder helt. Ta till exempel Sydkorea: de andelsklasser som säljs till småsparare i Sverige är alla dyra, JPM Korea A har årlig avgift 2,55 procent per år, Invesco Korean 2,87 procent per år. Samtidigt finns ETF som följer MSCI Korea och bara kostar 0,45 procent per år.

Om du är intresserad av att investera i specifika teman, som artificiell intelligens eller företag som letar efter behandling för Covid-19, finns det ETF även med så smalt fokus. Indexfonden är en bekväm lösning jämfört med att själv leta reda på enskilda aktier och hitta en börsmäklare som tar rimligt betalt för att förmedla affärerna. Smala teman ger dock extra risker och dessa indexfonder blir ofta nedlagda efter några år, och utvärderingar av historiska resultat visar att få överträffar världsindex.

Kan ge större risk

Indexfonder ger dels den underliggande aktiemarknadens risk. Jämfört med blandfonder, som sänker risktagandet genom att även placera i räntebärande värdepapper, blir osäkerheten om framtiden och svängningarna i marknadsvärde större. Men dessutom ger särskilt den snabba börshandel som är möjlig med ETF en extra risk. Frestelsen att med korta affärer försöka pricka rätt när börsindex svänger kan leda till höga kostnader för transaktioner och risk att misslyckas med ”timing” av marknaden. Amatörer har stora nackdelar jämfört med proffsen på kort sikt (dels försvinner en högre andel i courtage och valutaväxling varje affär, dels inte lika snabb tillgång till information).

Även sparare som enbart väljer indexfonder behöver bestämma en tillgångsfördelning och välja vilka index ditt sparande ska följa. En rådgivare kan vara väl värd kostnaden. Visst kan det verka enkelt att satsa allt i en global indexfond, men risknivån behöver passa spartid, sparmål och dina ekonomiska marginaler.

Alla artiklar på sajten om indexfonder

Läs mer i arkivet

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jocelyn Jovene

Jocelyn Jovene  is Senior Editor for Morningstar France

© Copyright 2021 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy