Vissa fonder, särskilt hedgefonder, tillåter att förvaltaren får mer betalt ju bättre fonden har utvecklats jämfört med ett visst index. Normalt är att 20 procent av överavkastningen tillfaller förvaltaren. Detta brukar medföra att fonden belastas med högre kostnader än en normal fond, men förhoppningen är att förvaltaren anstränger sig hårdare.
Det finns många problem med att ta ut resultatbaserade avgifter på ett rättvist sätt, utan att förvaltaren lockas till att ta onödigt höga risker. Till exempel kan ett dagligt uttag av avgiften innebära att förvaltaren tjänar på extrema innehav som svänger kraftigt i värde. Och ett uttag bara en gång per kvartal eller per år, kan slå olika mot dem som sätter in eller tar ut pengar ur fonden vid olika tillfällen. Hedgefonderna har ofta löst dessa problem genom att beräkna avgiften individuellt för varje kund och kompensera för perioder med dåliga resultat via ett "high water mark", men detta ger ökad administration och är inte rimligt om fondbolaget har många små kunder.
