I Lagen om Värdepapperfonder, 19 paragrafen, står det beskrivet vilka placeringsbegränsningar som gäller för fonder. När det gäller aktiefonder får fonden inte äga mer än fem procent i ett enskilt bolag. Det finns dock ett undantag från den regeln. Ett enskilt innehav får uppgå till högst tio procent av fondens värde, om det sammanlagda innehavet av sådana tillgångar uppgår till högst 40 procent av fondens värde. På ren svenska betyder det att en aktiefond kan köpa fyra aktier med tio procent i varje aktie plus tolv aktier med fem procent i varje aktie. Det ger totalt 16 innehav, vilket ur min synvinkel känns som en rimlig riskspridning i en aktiefond.
Höjda röster för ändrade regler
Under senare tid har det börjat höjas röster för en förändring av dessa begränsningar. En starkt bidragande orsak är kursutvecklingen för telekomjätten Ericsson, som den senaste tiden varit minst sagt gynnsam. När en aktie som Ericsson väger drygt 34 procent i Affärsvärldens Generalindex, och en aktiefond bara får ha tio procent, är det svårt för aktiefonden att slå index. Det säger sig självt. När man däremot säger att fondsparare missgynnas av dagens regler glömmer man en viktig aspekt – risken. Vad händer den dagen Ericsson, eller något annat stort bolag faller på börsen? Tar man nu bort risken ur diskussionen vore den enklaste lösningen att bara köpa Ericsson. Det finns inget som hindrar en sådan investering. Det är bara att strunta i aktiefonder och köpa enskilda aktier. Äger du en aktiefond, men vill ha en större exponering mot Ericsson är det relativt enkelt att köpa till enskilda Ericssonaktier via en aktiedepå.
Dagens regler ger rimlig riskspridning
Redan idag finns således lösningar för enskilda investerare att utforma sin exponering mot vissa aktier eller branscher. Det behövs därför ingen förändring av aktiefonders placeringsbegränsningar. Däremot håller jag med om att det inte är rättvist att jämföra utvecklingen för en aktiefond och ett index när en fond inte har möjlighet att matcha vikterna i index. Det är förmodligen där skon klämmer. Fondbolagen har svårigheter att nå upp till avkastningen för index och vill då ha möjlighet att investera mer i bolag som väger tyngre än dagens tioprocentsgräns. Det vore bättre att angripa problemet från andra hållet och förklara varför det ser ut som det gör. Redan idag finns faktiskt en lösning. Lösningen heter ESFX och är ett index som bygger på Findatas Avkastningsindex. Där tar man hänsyn till både fondernas placeringsbegränsningar och till den utdelning fonderna tar del av.
.jpg)
