Baring är ett anrikt brittiskt fondbolag som inte gör så där förskräckligt mycket väsen av sig i Sverige. Mest är företagen känt hos institutionerna. Fonderna är hyfsade, men inget märkvärdigt som sticker ut. Utom en fond - Östeuropafonden. Den har gått strålande. Fonden, som liksom Handelsbankens Östeuropafond har vidgat Östeuropabegreppet till att även omfatta Turkiet och Grekland, är den Östeuropafond som gått klart bäst de senaste tre åren.
För mycket pengar i en fond orsakar problem
Just Turkiet och Grekland tillhörde de börseindex som gick absolut bäst förra året. Turkiska börsens index steg över 200 procent. Fallande räntor och löften om EU-inträde gjorde sitt till. Sådant brukar locka nya sparare. Och fondbolaget kan räkna med extra klirr i kassan i form av insättningsavgifter, förvaltningsavgifter och annat lull-lull som följer med.
Men sedan en tid tillbaka har Baring satt stopp för nysparande i sin fond. Fonden har vuxit för snabbt, meddelar Baring via nätet. Kommer det in ännu mera pengar får förvaltaren problem att hitta bra aktier och att vara tillräckligt flexibel i sina placeringar. Det förlorar de gamla spararna i fonden på.
Hur länge stoppet varar är oklart. Marknaden får lugna ner sig, eller växa till sig, först. Just nu finns det för lite bra bolag att satsa på. Fonden innehåller redan fem miljarder kronor vilket är mycket pengar att satsa på de mycket små börserna i Öst.
Ny gynnsam metod
Metoden att stoppa en alltför populär fond är ny - och intressant. För att den förmodligen gynnar både sparare och fondbolag på sikt. Spararna slipper förhoppningsvis riskera tvära kast i fonden. Fondförvaltaren slipper köpa allt som finns - bara för att göra av med alla pengar som strömmar in. Fondbolaget slipper stå med skammen när toppfonden plöstligt förvandlas och hamnar bland förlorarna. Sånt har vi sett rätt mycket av. Risken är störst på de riktigt små marknaderna. Där mycket pengar ska slåss om ett begränsat antal aktier. I goda tider blir det rusning. I dåliga tider däremot vill det till att inte sitta kvar med Svarte Petter när alla bara vill sälja och inga köpare finns.
Tillväxtmarknaderna är särskilt utsatta. Men även svenska småbolagsfonder borde kanske fundera på en övre gräns för hur stora de ska vara. Ett tydligt exempel är SEB:s båda Småbolagsfonder, Småbolag och Småbolag Chans/risk. Båda har haft samma förvaltare och de stora innehaven är desamma. Men den lilla fonden Chans/Risk med en halv miljard i fondförmögenhet har det senaste året gått dubbelt så bra som den tio gånger så stora Småbolagsfonden.
Handelsbankens Östeuropafond visar liknande symptom. Den vanliga svenskregistrerade fonden med 0,7 miljarder i kassan går hyfsat. Men den luxemburgregistrerared SSF Östeuropa, med bara fem miljoner kr har gått betydligt bättre. Här är storleken inget hinder för att göra spännande placeringar.
.jpg)
