I senaste numret av Roburs tidning "Dina fonder" finns en artikel som Konsumentverkets jurister borde ta sig en titt på. På sidan 7 står rubriken ”Långsiktigt är bäst, Aktiemarknaden ger alltid högre avkastning än räntesparande”.
Därefter följer ingressen i samma stil: ”För den som sparar i en aktiefond är det fullständigt ointressant hur börsen går kortsiktigt. På lång sikt återhämtar sig alltid aktiemarknaden och ger högre avkastning än ett traditionellt räntesparande.”
”Alltid” är ett starkt ord. Robur lovar, trots att framtiden faktiskt är okänd. Borta i USA hade advokaterna kastat sig över motsvarande formulering.
>”Lång sikt” kan vara 20 år
Men Robur är inte ensam om att tycka att det är självklart att långsiktigt sparande alltid ska placeras i enbart aktier. Påståendet ”Aktier ger på sikt alltid högre avkastning” har upprepats så många gånger att nästan ingen ifrågasätter det.
Det är sant att svenska aktier de senaste 20 åren har givit mycket hög avkastning. Men det är också sant att man förlorade pengar på svenska aktier den föregående tjugoårsperioden, från 1960 till 1980, om man tar hänsyn till inflationen.
Vågar du ta risken att inte få igen dina pengar förrän om över 20 år? Bara om du svara ja på den frågan ska du välja enbart aktiefonder.
Aktier dyrare just nu
Dessutom är aktier, med alla normala nyckeltal, just nu betydligt dyrare än de varit tidigare. De senaste fem åren har världsindex stigit 163 procent, eller i snitt 21 procent per år. Det gör att fallhöjden är högre om det blir en oväntad lågkonjunktur.
De som är experter på risk brukar diskutera olika typer av risk. Dels risken att förlora pengar, som nog är det vanligt folk tänker på. Dels risken att få lägre avkastning än bankräntan (som Robur påstår inte finns ”på sikt”). Dessutom diskuterar experterna ofta ”aktiv risk” och menar då risken att utvecklingen blir sämre än fondens jämförelseindex.
Chans och risk hör alltid ihop
Den enkla sanningen är att du kan inte få chans till hög avkastning utan risk att avkastningen blir dålig. Om du inte har råd att förlora delar av ditt sparande, så ska du inte satsa allt i en fond och hoppas att den får ett snabbt uppsving. Till exempel skulle en stor jordbävning i Tokyo slå hårt mot den som placerat alla pengar i Japan.
För att avgöra vad som är ett rimligt risktagande behöver man ta hänsyn till flera faktorer. Hög ålder, stora bostadslån, liten förmögenhet och låg inkomst är exempel på argument för ett lågt risktagande. Då är det bra att sprida placeringarna över hela världen och att lägga en stor del i räntebärande placeringar (eller amortera lån om man har sådana).
Insättningarna avgör
Dessutom är det viktigt att ha rimliga förväntningar på aktiefondernas värdeökning. Efter de senaste årens kraftiga uppgångar i aktiekurserna är det inte rimligt att hoppas på mer än ensiffrig avkastning per år. Därmed är det insättningarna som i första hand avgör hur stort sparandet blir, avkastningen kommer inte att åstadkomma några mirakel. Varken vi på Morningstar eller någon annan har ett recept som kan förvandlar några tusenlappar till en miljon kronor.
Räntefonder är inte särskilt populära just nu. Trots att obligationsfonder gav nästan lika hög snittavkastning som aktiefonder under 1990-talet, så är det få som i dag väljer räntefonder. Orsaken är främst att aktiefonder de senaste åren givit mycket högre avkastning, och många människor väljer fonder genom att enbart titta i backspegeln. Det är lika dumt som att bara titta i backspegeln när du kör bil.
Men du får ett bättre beslutsunderlag genom att även ta hänsyn till läget i dag, med högt uppdrivna aktiekurser, och att försöka blicka framåt. Om världsekonomi i framtiden vänder nedåt under lika lång tid som den senaste högkonjunkturen, så kommer traditionellt räntesparande att ge högre avkastning än aktiefonder.
.jpg)
