Den 2 januari tyckte jag att jag tog tydlig ställning. Generalindex hade slutat år 2001 på 231 och jag skrev ”det kommer nya börsras under år 2002. Exakt när och hur långt ned är förstås omöjligt att säga, men personligen tycker jag inte att det är köpläge förrän Generalindex åter har fallit nedanför 200” (se ”Tre dåliga år i rad?”, länk till höger).
Jag spådde allt
så en nedgång på minst 13 procent – verkligheten i början på veckan var minus 43 procent. Och den här veckan har det strömmat in e-post med klagomål. Till exempel denna kritik av mina PPM-tips:
”Jag har förlorat ca 15 % av värdet på mindre än månad. Jag undrar hur kan du sitta där och skriva en massa skit och lura folk.”
Jag önskar att folk hade lite mer tålamod, särskilt pensionssparare. I diskussionen om hur pengar ska placeras, som i de flesta fall behövs först om 20-30 år, så retar folk upp sig på utvecklingen en enskild månad.
Om man sparar i aktier behöver man tålamod och perspektiv för att inte må dåligt i onödan. Svaret på frågan "Vad spelar det för roll om 20 år vad aktiekurserna var den 26 september 2002?" är nämligen "Ingen alls."
Samtidigt kan jag förstå att fondsparare blir oroliga när aktiebörserna rasar så mycket, oroliga att raset kommer att fortsätta ännu mycket längre ned. Jag försökte besvara den oron i förra veckans krönika ”Börsen är på väg uppåt”. Men ämnet är fortfarande brinnande aktuellt. Idag ringde Aftonbladet och ville ha ”fem snabbtips” till pensionsspararna. Jag skickade nyss följande lista:
1. Alla som sätter in nya pengar i aktiesparande tjänar på låga aktiekurserna nu, det ger högre avkastning framöver.
2. Är du på väg att gå i pension, försök skjuta på uttag ur aktiesparande tills börserna återhämtat sig.
3. Om du har minst 5 år kvar till pension, öka andelen aktier nu när du får fler aktier för pengarna.
4. Välj främst breda fonder, globalfonder och Europafonder, du får lika hög förväntad avkastning utan onödig risk.
5. Vill du chansa med en del av sparandet, utnyttja de överdrivna svängningarna, välj det senaste årets förlorare.
Grundbulten i mitt resonemang är det enkla faktum att låga aktiekurser är bra för köparna, men dåligt för säljarna. Börsraset har givit en omfördelning mellan äldre och yngre, eftersom det i första hand är de under 65 år som sätter in pengar i pensionssparande och de över 65 år som tar ut. Men alla som arbetar, en majoritet av svenska folket, får en del av sin lön insatt i pensionssparande och är alltså i det perspektivet vinnare på börsraset.
Poängen är att aktiekurserna långt in i framtiden inte beror på vad nivån råkar vara just nu. Det är verkligheten år 2028 (till exempel börsföretagens vinster och framtidsutsikter, räntor, människors risktagande och sparbehov) som avgör aktiekurserna när jag själv fyller 65.
Alltså är det alltid en fördel för oss som sparar nu, ju billigare vi kan köpa aktier. Och så länge vi inte säljer våra aktier, så spelar det ingen roll om utvecklingen fram till år 2028 är rak eller krokig.
Fler klagar
Slutligen vill jag påpeka att det är häpnadsväckande hur många fler det är som klagar på dåliga tips än det är som tackar för bra tips. Jag har varit pessimist under hela år 2001 och halva 2002, vilket har visat sig vara rätt. För två månader sedan bestämde jag mig att byta sida, på den nivå aktiebörserna är nu tror jag att det är ett bra köpläge, med hög sannolikhet att få bra avkastning från aktiefonder de närmaste fem åren.
När börsnedgången istället har fortsatt under september, då strömmar alltså klagomålen in, många fler hör av sig för att klaga på dåliga tips, än som tidigare hörde av sig under 19 månader för att tacka för bra tips.
Delvis beror det kanske på att det inte var så många som följde mina tips när jag var pessimist – folk litar nog hellre på optimister, de vill ha köptips. Men jag misstänker att det också beror på att vi människor gärna tar åt oss äran själva när placeringarna går bra, men om det går dåligt skyller vi på andra.
Du själv väljer
Sanningen är att ingen vet exakt hur börsutvecklingen kommer att bli, framtiden är faktiskt okänd. Det finns bara mer eller mindre intelligenta gissningar, och mitt jobb är att berätta om mina. Men ansvaret för valet av fonder ligger alltid hos investeraren. Det är du själv som väljer fonder, så både vinster och förluster tillhör dig själv.
