Fast raset fortsatte i september och efter en återhämtning under fjärde kvartalet 2002 kom en ny brant nedgång inför invasionen i Irak. Men de senaste fyra månaderna har aktiekurserna runt om i världen stigit brant och de flesta aktiemarknader är nu på plus sedan årsskiftet.
Sedan jag blev optimist för ett år sedan har Stockholmsbörsen stigit 6 procent och världsindex i dollar har stigit 10 procent. Men samtidigt har dollarkursen fallit från 9,48 till 8,08 kronor, vilket betyder att världsindex räknat i kronor har fallit 6 procent.
Fast dessa ganska dystra siffror stämmer inte med hur mitt eget PPM-sparande har utvecklats. Veckans krönika ska därför handla om orsakerna till att världsindex har fortsatt nedåt det senaste året, medan de flesta aktiefonder jag rekommenderade för ett år sedan har stigit. Tabellen nedan ger förklaringen.
| PPM-tips 1 augusti 2002 | |||
| Fonder, per 30 juli 2003, % | Avk 1 år | Genomsnitt PPM-fonder i kategorin |
Skillnad |
| Passiva portföljer | |||
| Skandia Realräntefond | 12,0 | 8,6 | +3,4 |
| SPP Index Europa | -6,2 | -7,8 | +1,6 |
| AMF Världen | 3,4 | 0,4 | +3,0 |
| Didner & Gerge Aktiefond | 18,0 | 9,8 | +8,2 |
| SPP Index USA | -5,8 | -6,0 | +0,2 |
| Finter Emerging Markets | 0,4 | 2,5 | -2,1 |
| JPMF Japan | -16,3 | -17,7 | +1,4 |
| Snitt passiva | 0,8 | -1,5 | +2,2 |
| Aktiva portföljer | |||
| Folksam Obligation | 8,0 | 7,3 | +0,7 |
| Nordea Selekta Europa | 0,2 | -7,8 | +8,0 |
| Lannebo Småbolag | 9,5 | 3,9 | +5,6 |
| Carlson American Small | -6,7 | -2,8 | -3,9 |
| Carnegie Medical | 5,8 | -0,1 | +5,9 |
| SEB Internet | 67,4 | 6,0 | +61,4 |
| Carlson Latin America | 12,5 | 7,8 | +4,7 |
| Snitt aktiva | 13,8 | 2,0 | +11,8 |
| Jämförelser | |||
| MSCI Världsindex i SEK | -6,2 | ||
| Affärsvärldens generalindex | 6,0 | ||
| Premiesparfonden | 4,6 | ||
Som synes har tio av fjorton PPM-fonder som jag rekommenderade för ett år sedan stigit i värde. Men samtidigt har övriga fonder i samma kategori ofta i snitt fallit i värde. Bara 2 av de 14 fonderna (Finter Emerging Markets och Carlson American Small) har utvecklats sämre än snittet i sin kategori.
I genomsnitt har de sju fonderna i de passiva portföljerna utvecklats 2,2 procent bättre än snittet i respektive kategori. Bäst har Didner & Gerge lyckats. De sju fonderna i de aktiva portföljerna har i snitt utvecklats 11,8 procent bättre än snittet i sina kategorier, vilket främst beror på att SEB Internetfond gjort en fantastisk återhämtning det senaste året, plus 67 procent.
Lärdomen av detta tycker jag främst är att det är viktigt att försöka avgöra vilken strategi som troligast kommer att ge ett bra resultat av fondsparandet. Och som synes har jag inte lyckats särskilt bra med att välja fondkategorier. Bara 3 av 7 fonder i de aktiva portföljerna tillhör kategorier som i snitt har utvecklats bättre än "icke-väljarnas" alternativ, Premiesparfonden. Förklaringen till framgången är istället främst de enskilda fonderna. 5 av 7 fonder som jag rekommenderade åt aktiva fondsparare har överträffat Premiesparfonden det senaste året.
Fast bilden av mitt resultat ändras om hänsyn tas till Premiesparfondens stora framgång jämfört med världsindex det senaste året (+4,6% jämfört med –6,2%, vilket främst beror på att förvaltarna valutasäkrar halva Premiesparfonden, en fördel när kronan stärkts mot dollarn). De fondkategorier jag valt har därför i snitt ett lite mindre dåligt resultat än världsindex det senaste året. Att världsindex har utvecklats sämre än de flesta fondkategorier beror på att de tre största aktiemarknaderna – USA, Europa och Japan – har utvecklats dåligt det senaste året.
Slutsatser
Den första slutsatsen är att det är lättare att peka ut duktiga förvaltare än att peka ut fondkategorier som kommer att överträffa snittet framöver. Denna slutsats har jag dragit många gånger tidigare, och förklaringen är att det krävs mer information för att lyckas spå den framtida börsutvecklingen än för att hitta duktiga förvaltare. Som vanlig fondsparare är det därför bättre att ägna tiden åt att leta duktiga förvaltare än att försöka gissa vilka aktiemarknader som blir vinnare.
Den andra slutsatsen är att det är viktigt att sprida fondsparandet i flera olika fondkategorier, för att minska risken att drabbas när en oväntat dålig nyhet gör att en viss fondtyp plötsligt rasar jämfört med världsindex. Hos PPM får man bara välja fem olika kategorier, men i annat sparande kan man gott sikta på att spara i minst tio olika fondkategorier. Det ger en bra riskspridning och om man lyckas hitta duktiga förvaltare så bör avkastningen totalt sett ha mycket god chans att överträffa världsindex.
Den tredje slutsatsen är att det är lönsamt att vara försiktig med högriskfonder. Även om det finns många bra argument för en viss fondkategori, så blir chansen till ett bra resultat totalt sett mycket större, om olika investeringar i bra högriskfonder balanserar varandra. I mina PPM-portföljer har jag aldrig lagt mer än 25 procent i en högriskfond och dessutom har jag samtidigt valt andra högriskfonder som påverkas av andra faktorer.
Genomsnitten högst hos PPM
Notera slutligen att när det gäller genomsnitten i en fondkategori, så finns det flera olika sätt att räkna ut dem på Morningstars hemsida, med olika urval fonder. I tabellen ovan har jag använt verktyget "Jämför PPM-fonder" på vår PPM-sida (länk till vänster). Då ingår bara fonder som finns med hos PPM.
Men man kan också räkna "Genomsnitt" för alla fonder som säljs i Sverige, genom att välja en viss fondkategori i verktyget "Sök fond". Dessutom kan man se snitten för samtliga fonder i Europa, i vårt verktyg ”Kategorier” (länk till vänster). I de flesta fall är genomsnitten högst för PPM-fonder och lägst för hela Europa, vilket visar att det är ett bra urval fonder som är med hos PPM.
.jpg)
