Misstro mot Sverige gynnar aktiefonder

Under semestern har jag fått e-post med klagomål på att jag haft fel och missat börsuppgången de senaste tre månaderna. Inte så många brev, men några är desto argare. Här är ett exempel:

Jonas Lindmark, du har förutspått överhängande börsras hela vintern och våren. Du har missat hela uppgången i maj, juni och juli! Därigenom har vi fondsparare gått miste om stora pengar.

Du borde inte uttala dig så tvärsäkert om saker som du inte behärskar!!!

Jag kommer inte att läsa dina kommentarer i fortsättningen.

/ Arg och besviken

Först vill jag påpeka att det är helt orimligt att tro att någon kan spå framtiden korrekt hela tiden. Jag försöker samla argument för och emot olika typer av fonder, samt sammanfatta vilka argument jag tycker är starkast. Men jag har aldrig påstått att jag alltid träffar rätt. Framtiden är okänd.

En sökning i Morningstars arkiv (fliken ovan längst till höger) visar dessutom att jag i år inte använt ordet ”överhängande” en enda gång. Det jag har skrivit är att det finns starka argument för ett börsras under det här året. Tydligast är detta i krönikan ”Varning för börsras under 2005” som jag skrev den 13 januari (länk ovan till höger). Och det är faktiskt drygt en tredjedel av år 2005 kvar ännu.

Det är också fel att jag missat hela börsuppgången. Till exempel innehåller de PPM-portföljer jag föreslår sedan 16 juni i snitt 62 procent aktiefonder och portfölj 6 (som mitt eget PPM-sparande följer) innehåller hälften aktiefonder. Tre av mina fyra aktiefonder (Skagen Global, Carnegie Medical och AMF Småbolag) har dessutom utvecklats klart bättre än världsindex.

Japan är min stora miss. Vid årets början var det många av de experter som jag litar på som var optimister och trodde att både reformer och tillväxt skulle ta fart under andra halvåret 2005. För en månad sedan såg det fortfarande ljust ut. Men istället har privatiseringen av det japanska postverket blivit nedröstad i början av den här veckan och premiärministern har utlyst nyval (se ”Politisk kris ger japanskt nyval”). Ändå har Japanfonderna i snitt stigit 11 procent hittills i år och Tokyobörsen nådde i dag ett nytt årshögsta, men det är klart sämre än världsindex. Och min Japanfond har dessutom utvecklats sämre än snittet. Men jag behåller min positiva syn på Japan.

Fel om valutakurserna

Den avgörande förklaringen till att nästan alla aktiefonder hittills i år har stigit kraftigt är att valutakurserna har utvecklats tvärt emot vad jag fruktade. Förra årets valutautveckling vände i januari och den svenska kronan har hittills i år försvagats medan USA-dollarn har stärkts kraftigt. Om förra årets utveckling hade fortsatt (starkare krona och svagare dollar) så skulle faktiskt den svaga utvecklingen på börserna i New York (se ”Stigande räntor bromsar USA”) ha gjort att de flesta aktiefonder hade backat i värde, räknat i kronor. Men hittills har jag haft fel.

Fast de grundläggande ekonomiska sambanden talar fortfarande för att valutakurserna borde återvända till de föregående tre årens trend. Sverige fortsätter att ha ett mycket stort överskott i bytesbalansen med omvärlden (handeln med varor och tjänster), vilket talar för att kronan på sikt kommer att stärkas. Förra året var överskottet 247 miljarder kronor, drygt 10 procent av BNP. De senaste fem åren har dessutom Sveriges export av varor och tjänster ökat snabbare än importen, vilket hjälpt till att öka överskottet.

USA har samtidigt ett underskott i bytesbalansen på 6 procent av BNP och amerikanernas import är över 50 procent större än deras export. Amerikanerna har slutat spara och resten av världen har i flera år finansierat deras investeringar. Detta är inte långsiktigt hållbart. Under det närmaste året tror jag därför att den svenska kronan kommer att återhämta sig, särskilt mot dollarn. Därmed är det stor risk att den börsuppgång som vi upplevt under första halvåret bara är en tillfälligt glädje, som snart går upp i rök.

Misstro mot Sverige, politiska orsaker

En intressant fråga är förstås varför svenska kronan har försvagats hittills i år, trots att Sverige har ett så stort överskott i vår handel med omvärlden. Vilka är det som har sålt mängder av kronor och pressat ned våra växelkurser?

A. Till stor del är det faktiskt vi själva som säljer kronor, särskilt via vårt pensionssparande. En växande andel av det svenska sparandet investeras i utländska aktier, i takt med att allt större belopp investeras via PPM, AP-fonder och privata fondförsäkringar. Politiska beslut i slutet av 1990-talet är huvudförklaringen till denna ”kapitalflykt”.

B. Svenska företag tar ofta inte hem sina vinster till Sverige för att investera här. Istället läggs allt mer produktion utomlands och även kassan placeras hellre i andra valutor. Förklaringen är nog delvis skepsis till Sverige, kanske med politiska orsaker (högt skattetryck, snäva regelverk).

C. Utländska placerare och spekulanter har stor betydelse, särskilt på kort sikt, eftersom Sverige är ett litet land och hedgefonder och andra globala investerare förfogar över enorma kapitalmassor. Enskilda politiska händelser i Sverige, till exempel bildandet av ett feministiskt parti eller förslaget att lyfta utgiftstaket i statsbudgeten, kan ha blåsts upp internationellt och skrämt utlänningar att sälja svenska värdepapper.

D. Allt fler 40-talister går i pension och resten tillkommer de närmaste tio åren. Många, särskilt de rika, väljer att flytta utomlands för att slippa svenska skatter och/eller för att bo där det är soligare och varmare. Resultatet är svenska kronor växlas till andra valutor, ofta euro men även till exempel thailändska bath.

Balansen mellan överskottet i bytesbalansen och det underskott som bildas av dessa fyra krafter är svår att spå. Men personligen tycker jag att ett så stort överskott – som sagt 10 procent av BNP – på sikt borde väga tyngst. Det ger en starkare krona, vilket som sagt är negativt för värdet på aktiefonder.

Tecken på en vändning finns redan. Den senaste månaden har dollarn försvagats mot euron och svenska kronan har stärkts mot både dollar och euro.

Argumenten är huvudsaken

Men kanske har jag fel igen? Kanske har signaturen ”Arg och besviken” rätt, det är dags att sluta läsa det Jonas Lindmark skriver?

Fast argumentens styrka påverkas inte av vem som uttalar dem. Om jag presenterar fakta och argument som talar för eller emot olika typer av fonder, så borde dessa alltid vara intressanta för dig som fondsparare. Sedan är det upp till dig att samla information från olika källor och fatta beslut. Det är du själv som väljer fonder, så både vinster och förluster tillhör dig själv.
Xpersonligt Xköptips Xvaluta