Den här veckan gjorde vi en ny Morningstar Rating per 31 augusti och resultaten är att SEB och Robur behåller sina höga snittbetyg. Nordea har länge haft ett snittbetyg kring 2,5 men under sommaren har många av Nordeas fonder förbättrat sin position jämfört med konkurrenterna i samma kategori (förklaringen finns i ”Tre år efter raset” länk till höger) och snittbetyget kom för en månad sedan ikapp Handelsbanken, båda hade 3,0 vilket är detsamma som genomsnittet för samtliga fonder. Den här månaden har dock Ha
ndelsbanken ökat till 3,09 medan Nordea tappat ned till 2,94.
Med tanke på att högsta betyg är fem kan det tyckas klent att skryta med ett snittbetyg på 3,3 som Robur och SEB gör. Men för att ett fondbolag ska nå ett snittbetyg på 3,5 krävs att mer än hälften av fonderna har höga fondbetyg (fyra eller fem) och att bara ett litet antal har låga betyg (ett eller två). För att nå upp till 4,0 skulle krävas att fondbolagets fonder fick lika många femmor som treor och inga låga fondbetyg, något som inget stort fondbolag i Europa någonsin har klarat.
Indexfonderna har högre snittbetyg
Indexfonder köper samma fördelning av aktier som något välkänt börsindex och kommer därmed att ge en avkastning som ligger mycket nära index. Tack vare att indexfonder normalt har mycket lägre förvaltningsavgifter än aktivt förvaltade fonder och dessutom har lägre omsättning, så kommer indexfonderna i genomsnitt att ge något högre avkastning än de aktivt förvaltade fonderna (mer om det i ”Paradox när spartiden växer”). De flesta har ordet ”index” i sitt namn och är därmed enkla att hitta i vårt verktyg ”Sök fond”.
Den mittersta tredjedelen av fonderna får, som sagt, mittbetyget tre stjärnor och därmed vore det naturligt om indexfonderna främst skulle få tre stjärnor. Eller möjligen fyra stjärnor, eftersom lägre kostnader gör att de lyckas lite bättre än snittet. Däremot kan det tyckas märkligt att det finns indexfonder som lyckas så mycket bättre än de aktivt förvaltade fonderna att de får fem stjärnor i Morningstar Rating, men det finns logiska förklaringar (se ”Vissa indexfonder bättre än andra”).
Just nu är det 3 av 24 svenskregistrerade indexfonder som har fem stjärnor: Handelsbanken Mega Sverige Index, Robur Mix Indexfond Sverige och Öhman Etisk Index Europa. Ytterligare åtta svenska indexfonder har fyra stjärnor (länkar ovan till höger).
56 procent har höga betyg
Men fördelen för indexfonder är större än så, visar en granskning av veckans uppdatering av Morningstar Rating. Genomsnittet för samtliga 43 indexfonder som säljs i Sverige är 3,4 – redan det bättre än SEB och Robur. Sorterar man bort indexfonder som är registrerade utomlands och tittar enbart på de 24 rent svenska indexfonderna så har de ett snittbetyg på 3,54. Tar man ännu ett steg och plockar ut de tre bästa fondbolagen (Handelsbanken, SPP och Öhmans) så stiger snittbetyget till 3,69.
Störst i Sverige på indexfonder är Handelsbanken, särskilt efter köpet av SPP för några år sedan. Dessa två fondbolag förvaltas därför numera gemensamt och av tolv indexfonder är det sju som har fyra eller fem stjärnor, vilket ger snittbetyget 3,67. Tänkvärt är också att om man rensar bort indexfonderna ur Handelsbankens sortiment och enbart beräknar snittbetyget för Handelsbankens aktivt förvaltade fonder, så faller bankens snittbetyg från 3,09 till 2,96. Därmed är den aktiva förvaltningen hos både Nordea och Handelsbanken något sämre än genomsnittet för hela branschen.
Allra bäst är genomsnittet för de fyra etiska indexfonderna hos Öhmans – en har fem, en har fyra och två har tre stjärnor, vilket ger snittbetyget 3,75. Totalt sett har 56 procent av dessa sexton indexfonder hos de tre bästa svenska indexförvaltarna ett fondbetyg som är bättre än tre och inte en enda har ett betyg under tre.
Stå på dig – kräv en indexfond
Detta måste väl ända vara vad många fondsparare önskar sig: fonder som aldrig går sämre än snittet men ändå överträffar två fonder av tre resultaten hos övriga fonder. Ända är sparandet i indexfonder mycket litet i Sverige, av totalt 950 miljarder kronor i svenskregistrerade fonder är bara 25 miljarder placerat i indexfonder och bara 6 av 23 svenskregistrerade indexfonder är större än en miljard kronor.
Förklaringen är nog tyvärr just att indexfonderna har så låga avgifter, vilket gör att det lönar sig mycket bättre för att sälja andra fonder. Storsäljare just nu är fond-i-fond och hedgefonder, som istället generellt kännetecknas av att de ger större intäkter till finansbranschen än vanliga aktiefonder.
Du som läser detta måste alltså övervinna det motstånd som finns hos fondsäljarna om du ska investera i indexfonder. Dina pengar kommer bara att hamna i en indexfond om du själv står på dig och kräver att få dem insatta i en indexfond.
Välj rätt indexfond
Det finns dessutom fyra saker att tänka på när du väljer:
(1) Indexfonder passar bättre på vissa marknader, främst USA och Europa, vilket jag förklarar i ”Välj indexfond på rätt marknad” (länk ovan till höger).
(2) Du får bättre riskspridning om fonden följer ett brett index, undvik index som bara innehåller 30 eller 50 aktier.
(3) Det är en fördel om indexfonden är stor, vilket är tvärt emot aktivt förvaltade fonder. Förklaringen är att stora indexfonder kan förvaltas mer effektivt och med lägre transaktionskostnader. Mindre indexfonder (som Erik Penser och Moderna Fonder) ger problemet att de inte investerar direkt i aktier. Istället köper de indexderivat (med olika namn, bland annat Opals, Perles, Spiders och Vipers) vilket ger extra kostnader. Bland de svenska förvaltarna talar storleken för att välja Handelsbanken/SPP eller Öhmans (ett avtal med amerikanska State Street gör att Öhmans har bäst storleksfördel).
(4) Låg förvaltningsavgift är förstås också en fördel, vilket talar för SPP som har flera fonder som bara kostar 0,2 procent per år. För de flesta fondsparare är det dock bara inom PPM som det går att investera i dessa utan köpavgift. Men om man sparar mer än tio år så är SPP:s köpavgift på 2 procent av investerat kapital inte mycket att bråka om.
NYCKELORD
