Nu fondbetyg på 5 och 10 år

Morningstar Rating per 31 oktober kommer att gälla både 36, 60 och 120 månader. Det ger dels valfrihet, dels möjlighet att jämföra riskjusterad avkastning över en hel konjunkturcykel.

Jonas Lindmark 2006-10-24 | 12:57
Facebook Twitter LinkedIn
Om två veckor, den 7 november, kommer Morningstar i Sverige för första gången att publicera fondbetyg som gäller prestationer 5 och 10 år bakåt i tiden. I takt med att allt fler fonder får en lång historik blir det allt mer intressant att studera så långa tidsperioder att flera börsras och börsuppgångar ingår.

Den amerikanska fondmarknaden växte sig stor redan på 1960-talet, så när Morningstar började publicera fondbetyg i USA år 1985 var det helt naturligt att även göra jämförelser tio år bakåt. Här i Europa tog intresset för aktiefonder fart på allvar först kring år 2000 och därmed har det tidigare varit en liten andel fonder som haft tio års historik.

90% får även 5-årsbetyg

Men nu är de flesta fonder tillräckligt gamla för att vi även ska kunna ta hänsyn till längre tidsperioder. Av 639 svenska fondklasser är det 444 som har Morningstar Rating per 30 september. Och av dessa har 185 tillräckligt lång historia för att få 10-årsbetyg och 404 har funnit tillräckligt länge för 5-årsbetyg.

Särskilt värdefull just nu tycker jag att förlängningen till fem år är, för det betyder att jämförelsen startar hösten 2001 och därmed ingår även börsraset under år 2002. Dessutom är det som synes hela 90 procent av de svenskregistrerade fonder som redan har Morningstar Rating som även kommer att få ett 5-årsbetyg. Det betyder att det sällan finns någon anledning att inte kräva att fondens resultat har varit bra både tre och fem år bakåt. Men annars skapas valfrihet, vissa fondsparare vill nog fortsätta fokusera på tre år medan många föredrar längre perspektiv.

Nytt är också att varje fond får en Total Morningstar Rating (på engelska ”Overall”), som beräknas som ett vägt genomsnitt av fondbetygen på tre, fem och tio år. Om alla tre finns väger 10-årsbetyget tyngst med 50 procent, medan 3-årsbetyget bara väger 20 procent. Men tänk på att de senaste tre årens resultat ingår i alla tre betygen, vilket betyder att 3-årsresultatet alltid står för minst hälften av totalbetyget.

Dessutom kommer Morningstar att inför nya fondkategorier per 31 oktober, vilket också påverkar fondbetygen eftersom de sätts jämfört med övriga fonder i samma kategori (se ”31 nya kategorier ger enklare sökning”). Ur vårt senaste interna test (per 30 september) har jag letat fram tre exempel för att visa hur de nya fondbetygen påverkar fonderna, i kategorier som inte påverkas av de nya kategorierna:

Nordenfonder
Morningstar Rating per 060930,
svenskregistrerade fonder
3 år 5 år 10 år Total
Handelsbanken Norden Småbolag 5 5 5
Robur Småbolagsfond Norden 5 5 4 5
Simplicity Norden 5 5
Nordea Nordenfond 4 4 3 4
Robur Nordenfond 4 4 4 4
Skandia Idéer För Livet 4 3 4 4
Öhman Nordisk Miljöfond 4 4 4
Svenska Kyrkans Miljöfond 4 2 3
Nordic Equities Strategy 3 4 4
SEB Nordenfond 3 4 4
Handelsbanken Norden Aggressiv 3 3 3
Handelsbanken Nordenfond 3 3 3 3
SEB Östersjöfond/WWF SEK 3 3 3
Banco Etisk Norden 3 3 1 2
ABN AMRO Optimal Norden 1 3 2 2


Som synes i tabellen ovan är det normala resultatet att fonder får samma Total Rating som deras 3-åriga Rating. Förklaringen är dels (som sagt) att 3-årsresultatet alltid står för minst hälften av totalbetyget, men även att bra fonder de senaste tre åren tenderar att ha haft bra resultat även längre tillbaka i tiden.

Branschfond, Ny teknik
Morningstar Rating per 060930,
svenskregistrerade fonder
3 år 5 år 10 år Total
Enter Mobile Internet 5 5 5
Michael Östlund TIME 5 5 5
Kaupthing TIME 5 4 4
Erik Penser Telecomfond 5 2 3
Länsförsäkringar Internetfond 4 5 5
Robur Kommunikationsfond 4 3 4 4
Skandia Time Global 4 3 3
Handelsbanken IT-fond 3 4 4
Robur Contura 3 3 5 4
SEB Internetfond SEK 3 4 4
SEB Teknologifond 3 3 2 3
Öhman IT-fond 3 3 2 3
Lannebo Vision 3 2 2
Danske Fd Global Teknologi 2 2 2


Tabellen med IT-fonder ovan visar att det ibland finns undantag, där fonder haft kraftigt annorlunda resultat längre tillbaka i tiden, dessa är markerade med en grå rand. Erik Penser Telecomfond tillhörde de största förlorarna under år 2002, vilket kraftigt påverkar 5-årsbetyget. Motsatsen är Robur Contura, som lyckades extremt bra under slutet av 1990-talet, vilket ger högsta betyg under 10-årsperioden trots att resultatet de senaste fem åren varit medelmåttigt.

Sverige, små-/medelstora bolag
Morningstar Rating per 060930,
svenskregistrerade fonder
3 år 5 år 10 år Total
Länsförsäkringar Småbolagsfond 5 4 4
Robur Småbolagsfond Sverige 5 4 4
Lannebo Småbolag 4 5 5
SEB Sverige Småbolag Chans/Risk 4 4 4 4
SEB Sverigefond Småbolag SEK 4 4 3 4
Skandia Småbolag Sverige 4 4 4
Carlson Småbolagsfond 4 3 3 3
Carnegie Småbolag 4 3 3
Banco Småbolag 4 2 1 2
Carlson Sweden Micro Cap 3 3 3
Catella Reavinst 3 3 3
Coeli Sverige 3 3
Handelsbanken Småbolagsfond 3 4 3 3
Robur Exportfond 3 3 2 3
Spiltan Aktiefond Sverige 3 3
Banco Svensk Miljö 3 2 2 2
Kaupthing Småbolag 3 2 1 2
Catella Trygghet 2 3 3
HQ Strategi 2 3 3 3
HQ Sverigefond 2 3 3 3
Spiltan Aktiva ägare 2 2
Banco Teknik & Innovation 2 1 1
Didner & Gerge Aktiefond Sverige 1 2 4 3
Banco Teknik & Innovation Pension 1 1 1
Michael Östlund Sverige 1 1 1


Ytterligare ett par exempel på stora skillnader mellan 3-årsbetyg och 10-årsbetyg finns i tabellen ovan med svenskregistrerade fonder i kategorin ”Sverige, små-/medelstora bolag”. Banco Småbolag har lyckats bättre än snittet de senaste tre åren, men är bland de sämsta på lång sikt. Omvänt gäller för Didner & Gerge. Tabellerna visar också tydligt att fondbetygen på längre tidsperioder väger tyngre när Total Morningstar Rating beräknas.

Slutligen vill jag påpeka att det finns flera rimliga syften med att sätta fondbetyg, men att syftet kan avgöra om det är bättre att jämföra 3 eller 10 år bakåt. Dessutom finns det många möjliga lösningar när fondbetyg konstrueras (se ”Fondbetyg måste vara kompromiss”, länk ovan till höger). Men håll i minnet att fondbetyg alltid sätts inom en kategori, vilket betyder att betygen aldrig kan ge vägledning om vilken fondkategori som framöver kommer att utvecklas bäst.
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar